Atuagagdliutit - 25.10.1956, Blaðsíða 3

AkiliniarneK III:
„Rink“ „Skarven“ilo ukiumana Pang-
nertume umiarssuit sujugdlit
inuit tupinarmiut holigstøttemik nalussut nuånårtutdie
— Akilinili arner up piviussumik angutitd sujugdlete
kangerdluk ilungmukågarput tu-
luit Cumberlandip ikerasånik atexar-
tipåt. tusåinardlugo erxumlkaluardlu-
ne nangmineK takuvdlugo erKumingi-
laK. niana tåssa rial. ak. 18—20-t i-
lungmukarérsimalerparput, åsit sila-
gigsioKaluta atorssaunersioxalutalo
—• ingerdlavdluaxaluta. tagpavungale
Kingorisassåta tunganut nunaujung-
nartumik takugssaussoxångilax, sor-
dlurrie angmåinavigsorssuaK, asulo si-
ligtorssoxalune. nunavtine Kanger-
dlugssuax mardloriardlugo takissuse-
KarsimavoK, KangalugoK umiarssuit
tingerdlautåinaligssugatdlarmata i-
lungmukartuaraluardlutik isusineK a-
julerångamiko utimut såginartarsi-
måput. taimailivdlutik ikcrasausori-
lersimavåt, kingornalo kangerdlug-
ssunera påsincKaraluarmat atsissua-
ta Cumberlandip ingminut atsiunera
avdlånguteKartinexångilax.
igpagssaungmat uvalikut uvalisså-
rå Nuvungminganit autdlaravta axa-
guane unuame unuaiferiia migssigile-
rå Pangnertox tikiparput.
★
iikigsimalsidinaK ernhutK påsivar-
pul pangnertormiut tikincKakulassor-
ssusimångitsut. Kavdlunårlaisa ikår-
figilerlorpåtigul, inuitdlumc. sunauv-
fame-una ukiumåna aitsåt umiar-
ssuaKarlikivut. avatimingnutdlo alå-
ssuteKarnerat kingugdleK upernårdle
aprilime pisimavoK.
ukiunmngoK atausiardhitik umiar-
ssuatuarissarlagartfk pajugloK nålag-
kersuissut umiarssuåt „C. G. Howe“
septemberime tikiutisaoK.
nunaxarfiup Kutdlersai, palasiat
Smyth nulialo ernerilo mardluk, po-
litiat Johnson, niuvertuat Telling nu-
lialo niuvertuvdlo ikiortå inuk K’i-
lagpax unuatsiånguaK uvdlågssångo-
riartorneranut „Rink“ime ilagscxati-
galugitdlo sangmcrujoratdlarujavut,
massa Kulivtine pissorpalangua inua-
Kerpalangua, pangnertormiut alutor-
ssartut pujortulérarmiut sorssutérar-
miutdlo sangmigait.
kangerdlugssuau ' ilungmukarfigi-
ssarput Tinigssuarfingmik ateKarne-
rarpåt. PangncrtoK, Tinigssuarfiup
Kingua patdlitdlugo ilorpasissusc-
xardlune kangerdlorujutåriguame
ama Pangnertumik ateKartumipoK.
360-it migssiliordlugit inungnik ino-
xarpoK, xavdlunårtait 16-iuvdlutik
inersimassut mérKatdlo katitdlugit.
xavdlunårtait igdloxarput, inuitdle
tamarmik tupermiujuartuvdlutik.
inuit igdluligtatuarait K’ilagpåkut,
politip ikiortå Johanncse K’ilagpav-
dlo ernera angajugdlex åma Johanne-
simik atexartoK, aussamile tupermiu-
ssardlutik.
tovkit ånoraminlnangajåuput. ok-
toberime lovxit xalcrit mardlungor-
tarsimavait akorne nunaminermik
„kivfiardlugit", apuinigdlo torssussa-
Kartarsimåput. nunamerngit kivfiuti-
tik ukiat tamaisa nutånik taorsertar-
simavait, aussalérneratigutdlo péra-
ngamikik igdlermingnut atdlialius.su-
tarsimavdlugit. boligstøtte sussox
pangnertormiut sule naluvåt, åmalu-
me måna atugkamingnit angnerussu-
mik piumassaxanginguatsiarput.
Kavdlunårlaisa igdluisa saniatigut
nunaxarfiup igdlutuarai oxalugfi-
nguax, niuverniaxatigit nangminer-
ssortut Hudson’s Bay Conipanyp pi-
siniarfia xuerssuårailo mardluk, atu-
artitsissup igdlua (tasamanlnivta na-
lånc inoxåtigitsox) „åniarfik“dlo
(nåparsimavik) inungnut 20-nul nft-
magtox. nakorsåt tyskiuvox, nåparsi-
massunigdlo pårssissut pingasuput
inungnik niviarsissanik ikiortexar-
dlutik. Companyp sujatsivingua ce-
mentimik xarmagax ingmikordlune
ipox, tåussumalo sanianitdlune ig-
dluarånguax avdla xilalugkat aminik
tarajortigkanik imaxartartox. palasip
igdluata ilå ajoxersuissoxarfiup i-
nungnik katerssortitsissarfigå. mér-
xåtaox atuarfigissarsimavåt arnatdlo
xåuinatikutårtumik xavdlunårtatik
ilagalugit merssorfigissardlugo.igdlut
ilait atuariånguanik (avxusiningua-
nik) atåssutexarput, ujarxanik kalki-
tigkanik sinåkutilingnik. niuvernia-
xatigit igdluata sujoråne niuvernia-
xatigit piånik erfalassulerfexarpox,
tåussumalo sanianipox xamutilik.
inuit tovxisa amerdlanerssait sig-
ssap xulinguaniput, tuperpagssuit a-
tautsimordlutik sanimingne kivdlo-
xartiterdlutik, ilait nunaxarfiup a-
vangnamut sangmernanitdlutik ilait-
dlo kimut sangmernane.
nunaxarfik PangncrtoK tåssa nait-
sumik oxautigalugo taima issikoKar-
POK.
inuit akukilsormiuldlo „agssangming-
mata“
axaguane sapåt augustip 19-iat pui-
gunaitsut akornåne puigunaitsorssu-
vok. inuit nålagiaxatigerérsimavdlu-
git uvalikut nalunacKutax mardhingo-
rå silagigssuax silame katerssoKati-
gflvut. pangnertormiut aggersinau-
ssut tamarmik sigssap Kulinguane
Companyp pisiniarfiata sujoråne ka-
terssuput, arnat amautimingne amår-
titerdlutik. nipaitdlissutdlo xamufi-
1 ik taima KånguinarssuvoK - likit-
dluarKussissox. tåssane landsrådimut
ilaussortaK Peter Nielsen landsrådi-
mit autdlartitaussutut kalåk-Katine
tamaisa sivnerdlugit ilagsingnissuti-
nik oKausexarpox ilåtigut ima oKar-
dlune:
— uvagut tåssa kalåtdlit, iliusitiil
„inuit akukilsulnaliingilarput nag-
guveKatigaluse, tåssa sujutivut nu-
nainit munga KangarssuaK lag-
pavunga uvagut nunavtinut — Kalåt-
dlit-nunånut - pisimangmala lagpa-
vanilo unigdlutik. uvagut latdlimauv-
dluta uvdlume månitugut Kalåtdlit-
nunåta kitåmiuvugut, uvagutdlo ing-
mivtinut iaissarpugut: kalaldlit. Ava-
nerssuarme åma Tunume inoKarpoK
ilivsilut uvavliluldlo itunik, tåssa
inuit.
nunavline atautsimltartut — kati-
massartut — inuit Kinigaisa, Kalåt-
dlit-nunåne tandsrådip, kigsauligul
kalåtdlinik autdlartoKarKuvdtugo
navguvcKativut inuit Akilinermitut
ilagsiartorKuvdlugit, nunarKativut la-
maisa sivnerdlugit ilivsinut Kanissu-
serput ikingulåussuserputdlo takuter-
Kuvdlugo inuvdluarKuterKuvdlusilo,
åma nunavline landsrådip nunavli-
nilo nålagkat — ilivsilut angajorKåv-
ta — Kinuvigåtigut nunavsine Cana-
damilo angajornAse inuvdluarKuler-
Kuvdlugit, Kujåssutigalugo måssåkul
uvagut angalanerput rmmagsiniardlu-
go tåukua ikiordluarsimangmatigut.
uvagut tatdlimauvdluta landsrådimil
autdlarlitauvugul, åma angaldlativti-
ne inugtåuput kalåleKativul pingasut.
agsut nuånårpugut — imalunit agsul
uuiasugpugut — maunga likikavla —
neriutigisavarput matuma kingorna
alculikinerussumik takussalerumårtu-
gut, månilunit uvagutdlunit nunavli-
ne — Kuiasugpugut ilivse uvagutdlo
imarssuaK ikertoK igdlugitdlugo nag-
guveKatigigsugul uvdlume kisame nå-
pikavta!“
Akiliniliat tulugtut oxalugtåta inat-
sisinik iliniarnertup Knud Hertlingip
tulugtut nugterpai. xavdlunårtaussut
pineruvdlugit taimailiorpoK, Pitavme
oxause tamåkerdlugit påsingikaluar-
dlugit isumåt pangnertormiut påsiv-
dluarpåt. Akiliniliat tugdléritdlutik
„erfafassorput" erinarssutigerérmå-
ssuk inuit pangnertormiut isuma-
tangat - pissortåt K’ilagpax aki-
ssuteKarpox nangmineK ilamilo aku-
kitsormiunit tikinexarnertik xuiaga-
lugo (nuånaralugo). tamåna oKautigc-
réramiuk pangnertormiut akukitsor-
miunut tunissutiginiagait tuniupai:
natsiup amia naterssuåraliax amer-
mik avdlamik xiortagkamik sinåku-
sigax inussatdlo mardluk, åipå angut
åipå arnax. inussat Kissuput natsiup
amimernginik atissaligkat. „akukit-
sormiut takussagssait", K’ilagpaK o-
Karpox. kingornatigut pangnertor-
miut tugsiarfigåtigut.
katerssunerme tåssane Nup igdlo-
Karfiata agdlagai Pangnertumik iki-
ngutexalcrniutaussut K’ilagpangmut
tuniunexarput. Akiliniliat angerdla-
mut pangnertormiut akissutåinik
nagsarput. nungmiut agdlagait pang-
nertormiutdlo akissutait A/G-p nor-
muane kingugdlerme atuarérsima-
jungnarsivase. laimailivdlune kalål-
dlit AkiliniliartoKarKårnerat tigug-
ssaussumik kinguneKarérpok ilisare-
Kaligingrieruleriartorlildluta ilaterne-
Karumåsassumik.
Pangnertume uvdlut tatdlimat.
Akilinerme angalanivta sivisuneru-
sinåunginera periuitigalugo uvdlunik
atordluainigssax pissarianavigsima-
vok. aulajangersimavugut uvdlut tat-
dlimat Pangnertuminiardiuta. uvdlu-
nc taima amerdlångitsigissune soru-
name aperxarigsårncrinangajagtigut
påsissaxamiarsinauvugut, taimaing-
mat pangnertormiut Kujanartorssu-
put tamane sakalujuarlugut Katsu-
tiuingmatigut. K’erKertunamut isera-
luarålutalo, Åsivangmut putukaluarå-
lutalo, tåssalo K’ilagpax sulinerane