Atuagagdliutit - 25.10.1956, Blaðsíða 22

OKalugtuat
(ac/dl. Johs. Poulsen, Nuk)
ilane inoKutigit unugsiuårdlutik
mérartait oKalugtuarKussilerput. a-
ngajugdlersåt pilerpoK: „Kå, anå
oKalugtutigut".
ningiuat pinasårane agpipoK: ,,ila-
nigoK ernerit Kajartordlutik autdiar-
put, miterniaraluaramingoK, puissi-
niaraluaramingoK sussårdkitik anger-
dlarput. åma aKaguane autdlaramik
åma sussårdlutik angerdlåinarput.
aKaguane uvdlåkut makikame ani-
game sila Kimerdlordlugo pujortat Ki-
viatdlaeriardlugit taima iserpoK.
iserdlune erne pilerpå: „imaKauna
uvdlume piniarniarnata kujåmut i-
nugsiniaraluatdlaruvta sujumugaKat-
dlarumårdluta, tikerårtigssatsiar-
ssuit“.
oKarfigisså tugdlukame: „Kå, kujå-
mut angalaoraluarniarta måne allku-
tagssånguardlunit taima ajornartigi-
ssok suilaeKutigssarsiorniåsaugut.“
pikeriardlutik taima autdlarpul.
ingerdlagamik, ingerdlagamik kisa
sujornagut tikineK ajugkamingnut pi-
put sule inugsinatik. kisa tarrajug-
siartule'rpoK sule kujåmukartut, tai-
maitdlutik nuggersimaninguaK uiar-
niariardlugo Kangame Kaumålunguar-
sse igdlorpagssuit uiarsåramlkik.
ingerdlåinardlutik tulagkamik Kåina-
tik tivfartinariardlugit majuardlutik
torssuatigut iserdlutigdlo nipéråu-
ngitsumik suaorsimagamik: „tikerår-
teKaleKause", KangamigOK igdlorssuat
sajugpilunguarsse.
iseriatdlaramingoK anguterpagssuit
igsåsimagamik tåukulunit igsiavig-
ssaKartlnagit. tåunaKa KeKalerput su-
migdlo oKartoicåsanane. sule oKarto-
KångisarKårtoK angutit ilarssuat Kå-
nermut påssussissoK amerssuaK åmu-
tinaKå Kåvanutdlo ingitdlardlune ni-
péråungitsumik suangaKai: „inorpiå-
ngitsorssuarnut pulåleKause toKutau-
jumångikuvse tamaviårdluse ajugau-
niaraluarniaritse, Kunungikuvse pa-
kåssigdluk", tåssalugOK talerssuane
peKitdlardlugo. ajornaKingmat angu-
tå savssartåginarpoK. atissarssuane
péramiuk timimigut atissaerutivig-
dlunc talerssua atinaKå. ernerata ku-
låne issigisavå, tåunaKa norKutiler-
put, tamarmigdlo KanoK illsanatik.
sivitsutdlartoK taimaitdlunime tike-
rårtup kinå iloKissiortaleriånguardlu-
ne åiparssuane amuinaKå. amugålo
anguterpagssuit tiggukamlko ilaisa
akulåvatigut nutsukfit, ilaisa savig-
ssuarmik silugusimagåt, suvdlune er-
nera aulariåsava, issigingnåsavå.
angussuata nåmagilersimavdlugit
serKåkamigit Kangale Kernårpalu-
nguarsse. taima serKatdlarmatik a-
tauserssuaK kisime atavoK, såteriar-
dlugo igikamiuk Kangame kångungu-
arsse, Karnanit augpilåtdlak. ilarssui-
lo kinguleriårdlutik anialitdlardlutik,
aniatdlaramik kisa kiscrngoruput.
pulårférukamik aninarput. aneriat-
dlaramik Kåinatik seKugtersimagamik
amiåkoKångitdlat.
sumut autdlarfigssamingnik nalu-
lerdlutik tunumingne tumårpaluk tu-
saramiko KiviariaKåt iliarssunguaK
tauvauna tikiutoK, tikikåtigdlo aperi-
lerpåt sunasoralugo. aperissåt asuna
OKarmioK: Kutsavigiartorpavse angu-
terpagssuit Kunutikavsigik, tåuko må-
ne inoicarfiuneK ajortorssugamik uva-
gut angajorKåvut tamaisa nungukami-
kik, uvanga kisima amiåkugama. må-
ne timivtine torKorsimagama nanineK
ajorpanga. autdlarångata kingornåne
nerissagssautåinik nujugtuissarama
inussutigissarpåka, måna tåuko pe-
rungmata sumut ardlånik ornitag-
ssaerupunga. tusarnårtue atautsikut
oKarput: „naungme tamåko anguter-
pagssuit?" „aniatdlaramik ingerdlåi-
nardlutik Kåinamingnut ikigamik tai-
ma kujåmut autdlarput". iliarssungup
akivai: „sormiuko måko igdlorpag-
ssuit taima Kaumarigsårtigissut", a-
ngutigit OKarput. iliarssungup akivai:
22
„tåssauna inoKångitsut ikitertarait,
avdlamiunik tikitoKarångat tulagto-
KarKunermit, tamarmik inoKångit-
dlat“.
tauva erKarsautigilerpåt KanoK iliv-
dlutik angerdlarniarnigssartik. tauva
takulerpåt uiniaK pusingassoK, ornig-
kamiko tikikåinilo åma periarféru-
poK. påtsivéruterugtoråt iliarssungup
OKautigå sule måne inoKartoK, arnar-
Kuagssåkasik ilisitsoK tåuko angu-
terpagssuit arnåt sule tagpikane ig-
dlumisassoic oKautigalugo, tåussuma
ilisérå oKautigalugo. angutigit pilerit-
sagkamik takusarumavdlugo såkug-
ssarsioriardlutik taima takusardlugo
iseriatordlutik iseriatdlartut tåuna
angussuaK kisiat pågå tauvauna tåu-
narssuaK toKulersoK. arnarKuagssåka-
siup ulukasine igdlermitoK tigoriar-
dlugo såssukamigit OKausikasine ig-
dlugalugo: isumaKarpise umatisasora-
luse, ernerma akugdlersarssuat toKii-
parse, akiniutigalugo tamakasigse ne-
risavavse. taima oKarniariartoK ataut-
sikut tiggukamlko Kangale nalaterér-
påt. ernerssuata Kånut nalugkamiko
Kangame serKiinguarsse. Kivialeriat-
dlartoK isserssue anitdlagsimagamik
akuliakasine sipivdlugo, umilassoru-
jugssuvdlune hå-jår-patdlautigalune
niverame Kungasikasine napivdlugo
tåssalo toKukasitdlardlune. toKunia-
riartoK Kangale Kåumåtdlånguarsse
ingnerinarssuvdlune igalåt sarssut-
dlugit iseriartormigame, tåssalo tor-
ssukut ilungmut autdlarpatdlagdlune
niperssuane igdlugalugo: „ikingutiga
toKuparse, taimåitumik akiniardluse
tatamisakåvse“. taima OKarniariartoK
atautsikut igalåtigut pigsigåukamik
tåssalo iserpatdlagtoK. taimalugoK ni-
paerutitdlardlune. nipacrusimatsiåi-
nardlune asume oKarpatdlaKaoK: „u-
nugo tårsigpat måniginaruvse tOKU-
tavse ingnerinarssuvdlune tatamika-
lugtuaKause utarKiniarsiuk."
tåssane uningåinaleriånguatdlartut
kujalinguånit umiat nuimigamik a-
varKutilermatik ussersorfigalugit tu-
langmata ilaujumavdlutik akuering-
matik suna taraåt oKalugtuaråt tua-
vlnardlo avangnamut autdlardlutik
iliarssunguaK ilagalugo. pileriatdla-
råt iliarssunguaK KingaKångitsoK, ait-
såtdlo påsivdlugo ingnerssuarnut ti-
kerårsimagaluardlutik, kingornalu-
goK inugsiniaraluarminatik anusingo-
ramik. tåuna oKalualåK tåssunga nå-
VOK.
tauva avdla autdlartiniaraluåsava-
ra. ånåt nangipoK:
„KangagoK inuit sujulivut Kajavig-
ssugamik silagoK KanoK ikaluarpat-
dlunit autdlartaramik piniarniardlu-
lik.
ilånigoK PutugoK inuvoK Kavane
KeKertame MerKortussume. kisimigoK
Kitornaungmat angutåta sungiusaler-
på. suiigoK pisinåungitsoK Kangale
Kajartårterérpå, kivssumiardlugugoK
arKukångamiuk Kajånut ikissarå
nangminerdlugoK avalagtardlune, u-
sussåtigungoK tiguvdlugo puseKåtårti-
lerarå, asugoK arKåumartusarå, nio-
riardlutingOK atissaiarångamiuk Kiv-
dlerinångordlugo, orssumik tanikå-
ngamiuk KangamigOK ingianartå-
nguarsse. sigssamungoK arKutdlugulo
taimagoK sorruinarssussaraoK imånut
igikångamiuk. mulortoroK nigdlikar-
taraoK sumigdlugoK ajusanane, taima
sungiusartuardlugo angisukasingu-
lermat åma tåssa pånermut avdlatut-
dlo iliniartilerujå, kisagoK taimait-
dlune mikissukasiuvdlune angune ar-
paliunermik någkiarnermigdlo saper-
ssitalerpå, kisagoK tamåssa angussa-
lerpoK sule angussuata sungiusarå.
ilånigoK kaligtorssuvdlutik sukaniuti-
litdlåraut ornitartigdlugoK tikitinagu-
lo unimisanatik. taimaitdlunigOK er-
nerssuata inorssartitåinaleKå. inor-
ssartitalermane angussua tugdlukå-
ngame.
iinukungoK uneritdlutigdlo Kåner-
minit åmutitdlårå erisårssuaK. Kåva-
nungoK ingeriardlune ernerssuane
KaerKulerarå, avdlamigdlugOK oivåsa-
nane: „sule atåtat inorpat pakåssig-
dluk“. ernerssuata avalagfiginårå. pi-
galuatdlarångamiuk angussuane ta-
maviårtileraluardlugulo amutitaraoK.
amugånilo avdlamigdlo oKåsanane:
„åmalo aKago“.
uvdlut ardlåne ernerssuata unang-
migdlerfiginaKå, angussua tugdluka-
me. ingivfigitdlaramiuk talerssua ati-
gamiuk tåunaKa norKutilerput, piv-
(llutik, pivdlutik kisa kingminar-
mingnik tungalerput. taimaerssuariå-
nguardlutik ernerssuata angussuane
mikitångitsoK amuinaKå. amutdlarå-
nilo angussuata såmigssuane perKu-
ngåleramiuk, ernerssuata atiumangå-
leramiuk. tåunaKåsit norKutilerput
kigaitsumigdlo angussuata kinå ajor-
siartordlune, sordlule ernerata soku-
tiginago peKinganeK atauseK. angu-
ssuata malugigamiuk aulariartineK
saperdlugo tuniutinarpå oicarfigalu-
gulo: „PutugoK, måna kialunit sapi-
lerpåtit. avane avangnavtine akera-
Karputit. toKuguma kisermångoruvit
atåtat akiniuniariuk. ernerssuara iv-
dlit angajorssuit anguterpait tåjavko
issigititdlunga toKOKigåt anguvigar-
tordlugo. uvanga orningneK saperpå-
ka nakuarssungmata. kisiåne ivdlit
kinaussutit naluvåtit, nungusarniari-
git.“
ernerssua pileritsagkame sumigdlo
oKarnane. uvdlut ingerdlåput sumig-
dlo tupingnalårtumik pissoKåsanane.
angutigit kamavdlutik autdlarånga-
mik uvdlordlo nåtinago tikisanatik,
tikitaraut tamarmik ardlalerårsimav-
dlutik.
ilåne ernerssua Kamatuånguardlu-
ne tamåne avasinarssuarme kitimine
Kajarssuit takuleKai. Kanigdlagtordlu-
git unga patdligdlugitdlo misigssule-
riatdlarai Kajarssuit pingasut tamar-
mik pitdlagunartuinarssuit. tikilera-
luardlugit pasitsåukalugtuinaramigit
alimasialårdlugit unigpoK. unigtoK
takuvdlugulo atauserssuaK aggile-
KaoK. unga tikiutilersoK pileriatdlarå
akerarssuaniuna tikiutoK. tikilerér-
mane tungerdluinånut saidserpoK, tå-
ssalo tikiutoK ungasingårnago unår-
slnaKå, åiparmilo unårsileråne nau-
leKå, Kangale pusingarérpoK. tukane
pernialerdlugo takulerpai tauvauko
ilarssue Kanigdlissut, ulapinaK péra-
miuk sule tikingilåtsiåne Kangale
unårserérpai, tugdlerssuaK sule ali-
masigkaluaK Kangale naulerérpå tå-
ssalo pingajorssuata unårsikåne ta-
maviat tungånut autdlarsarfigå. Ka-
ngale suviatdlånguarsse Kulåuka-
miuk, ingerdlåinardlune inugtarssua-
tigut aporamiuk åma Kangale pusi-
ngaterérpå sumigdlo sårKiiminik ag-
tornago. makiteriatdlarå toKuvigsi-
massoK. alerssuanik nimeramiuk nå-
magsigamiuk kaligdlugo ilarssuinut
piseriardlugo åma ilarssue Kilersso-
ramigit sanilerigsitdlugit atautsimut
pautåinik kapussikamigit kalusera-
migit tunungmut autdlarupai. inger-
dlåkamigit nunaKarfiata ungalingua-
nut pissuteriardlugit sigssamut tulag-
tikamigit nipéråungitsumik nivdler-
saKaoK. Kåinaminit niuterame Kåine
torKoramiuk isjsertor£igssarsigamé"
utarKilerpoK. nålaordluné nunaKar-
iiata tungånit nivdliarpaluk Kanig-
dliartordlune kisame paorpalue er-
ssinaKaut. tåunaKa nuialerput. angu-
ssuit sisamarssuit sigssamut niutera-
mik toKungåssorssuit tåuko ornina-
Kait, tik.itdlugitdlo tåunaKa upuser-
put, upilerugtortut tunuanit taKig-
ssordlugit Kanigdligamigit tåunaKa
mitdlulcrpai, tamaisa niaKue seKug-
teramigit Kåinaminut ikigame nuna-
Karfiånut tulagkiartuinaKaoK. tula-
lermat tåunaKa arnat mérKatdlo ate-
ralerput. sumik okauscKarnane niu-
terame tåunana aterfiortut sagdlernit
erKalerpai kigaitsumigdlo ikiliartor-
dlutik, kisa arnat mardluk kiserngo-
ruput, igdlumut isertut maligdlugit
iseriatdlartOK kilumut Kimåsimassut,
isitigalune oKarfigai: „angutitaerupu-
se, piniartigssaenipu.se pikiniaritse
uvavnut pisause". tåunaKa upuserput
niperssuatik tamåt Kiassorssuit silå-
mut nalugtaKai.
unermigdlugit arKiikamigit sigssap
Kulinguanut ileriardlugit uiniaK ar-
Kiikamiuk iputit mardluk ikigainigil
Kåinanilo ikeriardlugo arnat iluanut
nalugkamigit nangminerdlo ikivdlu-
ne. arnat iporKuvdlugit perKuvai
ipugkumångigpatalo seKugtisavdlugit
sujorasårdlugit. sordlume pisångika-
luit iporussålerput. tuavisårtuåinau,
angutitaisa toKutauvfiat avarKutilera-
miko oKalugtupai nangmineK tamai-
sa toKukine, tåukua angajorssuane
toKusimangmåssuk angune issigitit-
dlugo nangmineroK akiniukine, tai-
måitumik piumagune tamaisa toKiisa-
galuarpai, kisiånigoK tåuko toiuiniå-
ngilai nuliartåriniaramigingOK.
nunaKarfingmingnut pingmat a-
ngussuata avdlageKå umiamik tiking-
mat mardlorssuarnigdlo arnartali-
ssåtdlardlune. tikingmat aperalugo
susoralugo taima mulutigingmat, aki-
vå angajorssuarigaluane akiniukine,
pissarerKajatdlarmåne tamaisa nu-
ngukine arnatdlo mardluk pilagtug-
ssanigOK kisisa amiåkorigine. angu-
ssua tugdlukame nauk ingassagiku-
jugkaluardlugit.
oKalugtuaK tåssunga nåvoK, pereu-
neKåsaguma OKalugtuterKigkumår-
pavse.
tamavse inuvdluaritse.
Johannes Poulsen, Nuk.
apermtit (spørgsmål):
1. kisitsisit pingasut nanikit ataut-
simut katitdlugit ingmingnutdlu-
nit amerdlisardlutik (gangerdlu-
tik) inernerat åssigiginåsassoK?
Find tre tal, som lagt til hinan-
den og multipliceret med hinan-
den giver samme resultat?
2. suna pivdlugo tuluminiussårKat
(kiksit) unialerdlugit naKitarne-
Kartarpat tarajulernagit?
Hvorfor hages skibsskøjter uden
at man kommer salt i dejgen?
3. niut igdlungassut akerdlé KanoK
taissarpait?
Hvad er modsatte af hjulben?
4. litere = 1,03507 pot-ip naliging-
mago ardlåt imarKortuneruva li-
tere potilunit?
Når en liter = 1,03507 pot, hvad
er så størst, en liter eller en pot?
5. kina Hitlerip kingorårtigigaluar-
på „Fuhrer“itut ajorssarnerup
toKunermilo kingornagut?
Hvem blev Hitlers umiddelbare
efterfølger som „Fuhrer“ efter
sammenhrudet og døden?
6. folketingime agdlagtusinaussup
minutimut naKinerit Kavsit ste-
nograferersinåusavai ?
Hvor mange stavelser i minuttet
skal en folketingsstenograf kun-
ne tage ned?
7. fernis agdlautdlo KaKortoK ase-
rortigaK akulerigsikåine suna pi-
neKåsava?
Hvad får man, når man blander
fernis og kridtpulver?
8. kugssuaK Volga sume akoKarpa
(imamut sumut kugpa?)
Hvor udmunder floden Volga?
9. Putivfarip nuliata kinauna tinga-
vigalugo tåmarsårsimagå — ilua-
nårpame?
Hvem var det, som Potifars hu-
stru kastede sine forforiske øjne
på og — havde hun held med
sig?
Hendrik Olsen.
•jasop paui
P[3i[ o>[j[r pn?j t.ioAi[ t opAiuj uny
•aodjosiiund >[nuu
-Bannp;Sid Jtniuiujcnicgtd oj.iosnf -g
•(ABq
o>[sidsBO lop i) imuiAcq ojistdsBQ r8
• (lt>[J01S0UJ.IBlg) ‘l
•091 '9
•Z1IUOOQ IBJTUipBJOlS 'C
•(Bd lOpUBA I jyg aop ‘oSubui
jop .10 .lop UOUI) UOJOJ.II JO 10(1
• (iBdjBssi8]jjoiBdn>i
-nr[ iinssSitB[pjB" oubisi>[) ojoiji
•æu3toAp;j[) inssBgun’>[ -g
•(uoaogBq pi i8ubi JO
isoijo uros lpuo>(oq iuos jop JOAq
‘qiqs }o yd igyppqn ojosa igtj
-UABU OJIIA opop go) JOUgllUI POA
-jop go poqgjignj .suoijiq jogns
1]BS opuopioqopui q -o sq;>[ ipjcnj
• (BlBUlguIHBjglSBgun
IjnssjBnun (inuni'jOTjg’i) inu
-niJOissniuiT} aodjBnjBJiiguBsnB}
-naBrip ouriiJOiJBtuin BiBdJBnpu
-BaofB jbi ) •qi)n[BaBfnao oibaubi
liBdjBiJBntpiiui ojauBingnst dnou
-iB[is qiinipjBaofBJBi opspina
-obuiibi (irsjpq) iBajBssniuimnini 'g
'9 = £ X g X X V‘9 = 8 + S + l '1
; (anas) ifjussiy/n