Atuagagdliutit - 25.10.1956, Side 12

kalåtdlit sanalugait
(nangit
tamåssa inuserdliornartut. soruna-
mile nuånårutigssaKartarportaoK, pi-
ngårtumik sanånik pinersunik. ani-
ngaussat tamarmik ilaussortanut' pi-
ssartut aitsanguaK agdlagkama soru-
name suliarput akigssarsissutigineK
saperparput. kisiåne aningaussåinait
nuånårutåungitdlat, sanalugkatdlo
pisiariumassavut nangmincK pisiari-
sinauvavut. soruname taimailiukulå-
ngikaluarpugut, plmc pinersut ama
KårsitdlåuneKarsinaussarmata. nuå-
nersut ilagigujåtaoK ajiingitsumik su-
iianilc takussaKartuarsinauneK, åmalo
tikerårtoKartarpugut nangmineic Ki-
nerdlerKårdlutik pisisinaunerming-
nik nuånårutigingnigtunik. taimatu-
taoiv iput inuit agdlagkatigut telegra-
mitigutdlunit pisiniartartut ilarpag-
ssue. sanalugkat katerssugaunerisigut
sanalugtartut ama pivfigssarujug-
ssuaK sipårsinångortarpåt, inuitdio
angalassut umiarssuarne tuniniaivfi-
gineKarneK ajungajagput inungnit sa-
nalupatdlariardlutik ajornainårdlugo
aningaussånguarniartunit nukingiu-
ssatik akigalugit angalassunut påsisi-
massaKarpatdlangitsunut. taimailior-
nen kalåtdlit sanalugaisa tusamane-
Karnerånut navianaKissutut issigåra.
ama tunissagssautivut pivdlugit sar-
Kumilårtitaunigssarput tamatigut pi-
ngitsortisinaussarsimavarput. una
agdlagaK åssiliartailo åma tunissag-
ssautivut pivdlugit takorKusårniutåu-
ngitdlat. agdlagaK agdlagtitdlugo sa-
nalugauteKaraluaKaugume, sulile atu-
arneKariangitsoK Kularnångitsumik
amerdlanerssait tunerérsimåsavavut
ukiunisut sujugdlernisut pisariaruv-
ta. åssilissat pivdlugit atago ama
oKautigilara atauseK kisime pinane
uvagut nangmineic pivtinit KiperKig-
sågéungingmata, manale tunissag-
ssautivta akornånit tigussaungmata.
1953-imile ajornartorsiutit uterfigi-
ssariaKarpavut. ukiup autdlartinera-
ne niuvertorutsit mardlugsuit akueri-
simåvavut peKatigigfik sivnerdlugo
poKåtalianik pisiortiisassut, måne pi-
ssutsivut nåpertordlugit niuvertoru-
scKarfingne tåukunane poKataliat ku-
ssanartussarmatå, månilume piniar-
tut amitiligssuput taimane akisungc-
Kissumik niuvernermut tunissagka-
mingnik (sulilume akisugissagssåu-
ngitdlat nauk 1956-ime ukiortåp ki-
ngornatigut akigigsårneruleraluardlu-
tik). pisiortortitavtale pisiatik poKå-
taugpata nåmagisimangmatigik peKa-
tigigfik poKåtautinigtuvigpoK, taimalo
piumångikaluaKaluta poreåtanik pisi-
ortorneK unigtitariaRarsimavarput.
sulilume iluamik pisiortondlingila-
gut sule 20-t migssåine poKåtautena-
ravta tivsinåinartumik akikinårdlu-
git tuniniagkavtinik uningatinaruma-
nagit. nå, soruname ilarpålue tunine-
Kalertortarput ajorpatdlångitsumik
iluanårutigalugit, sivnerile akerdlia-
nik ajunårutåuput, taimåitordlime
poKatat 2 -300-t tunigavtigik atautsi-
mut kateriaramik iluanåruteKartitsi-
lårput. ajussårnartordle auna, ilau-
ssortat amcrdlanerit tunineK ajornå-
n gin eralå rssua rnik il uanårnarne ru-
ssunigdlo poKåtaliorsinaugaluarinata
pisiortornivtinik unigtitsissariaerut-
dlula. kisiåne imåingiluK oKarniartu-
gut Upernaviup pigissaine poKåtat
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfingne av-
dlane sananeKartartunut nagdlersusi-
naussut amerdlangfitsiartut sanane-
Karsiiiaussut. poKåtalerigama pissuti-
gineruinarpara silagtorsautigssarKig-
susorigavko sanalugkanik pitsaune-
rulersitsiniarnerup ajorn ar torsi or-
nartuisa tungaisigut. 1954-ip autdlar-
tinerane åssilissanik seicersitagkanik
Tunume navssåt Tunumitdlo kater-
ssugautit takutisimavavut, inuit sa-
nflngnåve il A t i gu t aulajangiukuma-
a k ).
gavtigik ilåtigutdlo sanalugkat Kanga-
le ilisimaricKartut takutikumagavti-
gik. åssilissatut seKersitatut takuti-
narsimavavut, åssilissatdlo atugkiu-
simångilavut åssilineKarnuvdlugit pi-
ssutigerpiardlugo tunumiut kitåmiut-
dlo kulture åssigingissuteKarmata.
tauva 1954 tåssa anguvarput. inæsli-
nge inuitdio nugternerat ukiagssaler-
neratigutdlo uvagut avalagsimaner-
put periaramik nautsorssutit 195(1-
ime ukiortåp kingornatigut aitsåt nå-
magsiput. imåingilardle peKatigigfik
uningasimassoK, akiussutdle sujug-
< 11 i t avdlångorsimåput, sanalugkat
tagssaic tauna atulingikatdlarsima-
varput, sorunamile erKutariaKaru-
mårpoK peKatigigfik atajuåinåsariar-
pat, taimalume sivisutigissumik ata-
nigsså neriutigåra. sanalugkat sussu-
sisigut ingmikortiteruvtigik tugainit
saunernitdlo sanåt isertitaKarner-
pauvdlutik 40,000 kr.-t migss. iserti-
taKarput, tauva poKatat tugdliuput
5500 kr.-t migss. isertitaicardlutik, uv-
kusigssanit sanåt 2000 kr.-nik, Kajår-
Kiat KamutérKiatdlo 1800 kr.-t migss.
amernitdlo sanåt åssigingitsut kisalo
inussiat avdlatdlo 1000 kr.-nik. taku-
neKarsinaugunarpoK angutåinanga-
jait aningaussarsiaKartarsiinassut, ne-
riugpugutdle arnåtaoK ilångiikumår-
tut. sanalugkat suine tunineKartarne-
rat kisitsisitigut iluamik takussutig-
ssaicartingilara, isumaKarumavungale
Thuleme, København ime Uperna-
vingmilo nunaKartunc 5000 kr.-t mig-
kæmner Knudsen,' Upernavik
pitsåunginerulersimavdlutik 1955-
ime ukiåkut takussavut nåpertordlu-
git. Thule nungneKariarmnt sanalug-
kat 1954-ime nugternerup nalåne tå-
vunga nagsiussavut uvagut kussage-
Kissavut sule tunincKarsimångitdlat,
taimaileriarmatdlo sinerissame oku-
luserineKalersimavoK upernaving-
miut sanalugait sugssaujungnaingår-
mata amerikamiutdlunit pisiariuma-
jungnaersimagait. manale tamaving-
mik Thuleme tunineKarérsimalerput
ajungitsunik akilersitdlugit. 1955-ime
umiarssuaK kingugdleK autdlarmat
portuivdluta piniarneKartut tåmaisa
nagsiupavut, tigumissavutdlo ikile-
Kaut, tåukunångalo tåssa taimågdlåt
kiserngoruput poKåtat 1954-imile pi-
siarisimassavut. 1954-ime 1955-imilo
35,000 kr.-t nalingajait tunisimava-
vut, „taimågdlåtdle" 3200 kr.-t ilua-
nårutigalugit. tåssalo ukiut sisamag-
ssåt KiterKutdlugo ingerdlanerane
50.000 kr.-t ilaussortanut tuniuneKar-
simåput peKatigigfigdlo 3300 kr.-nik
uningassoKardlune. peKatigigfiup
niorKUteKarnerata ilaussortanut U-
pernaviuvdlo pigissånut pingåruteicå-
ssusia misigilårKuvdlugo (sanalugar-
pagssuime ama peKatigigfikungit.su-
mik tunineKartarmata) taineKarsi-
nauvoK niuvernerup kalåtdlit tuni-
ssåinit 1950—51-ime pisiai 125,000
kr.-t migss. nalcKarmata Upernaviup
pigissaine, 1953-imilo 225,000 kr.-t
migssåinitdlutik.
peKatigigdlune iluanåruteKarnig-
ssaic Kimagkumanago pigssarsiagssat
sparekassemisut erniortineKartaria-
Karaluarput, sulile inutigssarsiorner-
mut tungassumik taorsigagssarsisi-
nautitaugavta tamdnalo upernakut
angnertungåtsiartariaKarmat (umiar-
ssuvdlo kingugdliup autdlarnerati-
gut sivneKartorutingorsimavdlune)
peKatigingnikut niuvernerme mali-
ssinge tunineKarsimassut, tåssa ing-
inikørtut tamarmik ingmikut. tåukua
tunissat 1/3-é taimailivdlugit pisima-
vait, sivnerilo tikiutartunit kisalo
Kitåta sineriåne, pingårtumik Nung-
me, tunineivartarput. umiarssuaKar-
nivtigut nuliama tunissartagai angni-
kitsuinaussarsimångitdlåtaoK - uv-
dloK atauseK ilåne 1000 kr.-t nalinge
tunisimavai, kisalo sanalugkat ilar-
pagssue ajornartorsiornaKissumik
portoriardlugit pisiniartunut nagsiu-
neKartarput imalunit nangmingneK
piumåssutsimingnik ikiutut avnutiga-
lugit, ilåtigut Nungme piiimavfiu-
nguatsiaKissume, tunineKartardlutik.
sanalugtartume? åtausiåkåginau-
nerdlutik? ukiortåme peKatigigfik
58-inik ilaussortaKarpoK (kingorna-
gut Kulit migssinginik ilåput). tåuku-
nånga 58-init 34-t Upernavingme nu-
naKarput 24-tdlo pigissainimiuvdlu-
tik. sisamat kommuneKarfingme nu-
naKarungnaerput mardlugdlo toicusi-
mavdlutik — tåukutaoK avgutisiagssa-
tik perérpait. aningaussat sipågkat å-
ssigingncic ajorput, 50 øremit 961 kr.-
nut, tåssa ilaussortat atausiåkåt sana-
1 ugar issar taga i t amerdlåssutsimikut
åssigingeKaut. tait,siarérsimavara pe-
Katigigfiup sanågssanik ilaussortat
pigssaKartitarmagit. ukiut ingerdlane-
råne tugårpåluit Thulemit pisimava-
vut, tugaitdlo ilait Upcrnavingmit er-
Kånitdlo pissarpavutaoK. saunernit
KajårKiagssatut Kagdlersutigssanutdlo
ajagssautérjdagssatut niuverneK av-
Kutigalugp nerssussuit saornginik ti-
kisitsisimavugut, pissusigssåtutdlo
suliaralugo saorngit tamåko ajortu-
ngeKaut tugånit avdlåussutåt naluv-
dlugo takuneic ajornaussarunardlune.
kigutiligssuit kigutait mana misiling-
nialersimavavut. tamåkua saniatigut
sapangårKat, åmit poKåtanutdlo ator-
tugssat piniartarpavut, Kencatdle ami-
tftgånit Kajaussiat Kanimut
Benkajakker på nært hold -
aligtomigssåt årdlerinångltsoK.
og så går der ikke møl i dem.
(Foto: Knud liansen, Upernavik).
nik pigssarsiniaraluardluta taimaitl-
narsimavarput åmit tamåko alordlu-
git kalåtdlit ingmikut ilisarnautitut
,sanåvinik sananenarsinaussunik nav-
ssångitsoravta.
ukioic gen cral forsaml i ngeKaritsiar-
tugut, åsitdlo-åsit malugalugo tugåg-
ssaileKincK peKatigigfiup akornutigi-
nerpaugå, igdloKarfiup avangnångua-
ne savssileKaut, niuvertordlo ajiingi-
sårtikatdlardlugo tugait tamaisa pi-
siarissugssångorpavut. tugåt navfaku-
ngitsul tamarmik Kangale tunineKa-
rérput, pisiniartoicaraluarunc pig-
ssaeruput navfakut tamarmik peKati-
gigfiup ilaussortaisa sanalugagssari-
sangmatigik. peKatigigfik taimailiv-
dlune kisame „kiguseriungnaerat-
dlarpoiv". kingornalo Kåumatinik alu-
gaKarsimavugut 1952-imisut pisior-
tordluarfigitigissavtinik. Thul ep
nungneratigut tåvane tunissaKartar-
neK soraermat Kangerdlugssuarme a-
kunigtarfik avicutigalugo tunissaKar-
tarnigssaK ajornarunångilaK. åmale
'Sokutiginarturnik misilinialersimavu-
gut, tåssa nalautsortumik tusarsima-
gavta nålagauvfit peKatigit pissorta-
Karfiånc T>ake Succesime tuniniaive-
■KartoK silarssuarme tamarme sana-
lugkat tuniniarneKartarfiånik. 1955-
ime ministeriep sulissutigingningne-
ratigut oKåtårutigssanik nagsilsinig-
ssavlinul akuerinercarpugut, taineKa-
rérsututdle taimanikut sanalugautivut
pitsaunerpåjungitdlat. taimaingmat
aitsåt mfina sanalugkanik pitsaussu-
nik nagsitsisinausimavugut.
atuartut malugerérungnarsivåt alia-
sutit nuånårutitdlunit, ilimanautit na-
vianartutdlunit issertiisavdlugit tii-
ngavigssaKartutut misigisimavatdlå-
nginavta, tåssa nangminerissavtitut
issiginginavtigik, kigsautiginarteKa-
lugule sule amerdlaneroKissut nuna-
Karfingne avdlanisaoK sanalungner-
mikut pigssarsiaKarnerulernigssåt.
autdlartinivtigut sanalugtartut ilaisa
måne ånilångatigilånguatsiaraluarpåt
peKatigigfeKalcrneratigut avdlat
nangmingneK iluaKutigalutik tunissa-
Karnerusinåusasoralugit imaicalo
nangmingneK tunissakinerulisasora-
lutik, peKatigigfiuvdle ingerdlanerata
takutisimavå tamarmik akigssarsior-
nigssamut avKutigssaKarnerulersima-
ssut.
agdlagara nåtinago kukusagunarpu-
nga peKatigigfik „kalåtdlit agssag-
ssordlutik suliait" ('Grønlandsk Hus-
flid) suleKatigitsiartarsimassarput
tåingikuvko. peKatigigfik tåuna nalu-
neKångilaic Koben havn imi tungmat
Kalåtdlit-nunåt tamåt pisiortorfigalu-
go pisiortorfiginigssålunit kigsauti-
gissaralugo. uvagut måna tunissag-
kavta migssinginik tunissaKartarpoK,
tamånalo ima isumaKarunarpoK pe-
Katigigfik tauna angnertusineKarsi-
naussoK, påsigavtigule Kalåtdlit-nu-
nåne nangminerme tunissaKarneK su-
le ajornångeKissoK suleKatiginiarpat-
dlångikatdiarsimavarput, isumaica-
ravta Kalåtdlit-nunåne nangminerme
inuit sujugdliuvdlutik sanalugkanik
pitsaussunik pisisinautineKartaria-
Kartut, taimatutdlo inuit aussåkut ti-
kiutartut. tupingnartusoringilarale
peKatigigfik tåuna ministeriemik av-
dlarpagssuarnigdlo ikiorteKartoK tii-
ngavigalugo kalåtdlit sanalugaisigut
ingerdlarningnerusinåusassugut. ta-
måna ajornåsångigpat sanalugtartut
sujugdlerpåmik peKatigigfingne suli-
nermut angneroKissumik erKuniarta-
riaKarput, nauk Kularnångitsumik
Kavdlunåt suliartortitat sule ukiune
ardlalingne (soKutigingnikunik) ikiu-
tariaKåsagaluartut sapingisamik a-
ngussaKardluarniarnigssaK isumaga-
lugo - tåssa aningaussåinait tunga-
viginagit. isumaKarniarpunga kultur-
rådip kalåtdlit sanalugkanik suli-
ssarnerat agsut ikiorsersinaugå, :i-
ngut errcortoK —■ tåssa kalåliussoic
navssårinenarsinaugpat, igdloKar-
fingnut angalaordlune pitsaussunik
sanalungneK pivdlugo oKalugiartarsi-
naussoK. åssilissanik scKersitdlugit
12