Atuagagdliutit - 25.10.1956, Blaðsíða 4

erKigsårneranilo åssigingmik akornu-
sersugariuardlugo.
K’erKertunåK Åsivagdlo arnåuput
utorKait, pangnertormiut oKalugtuar-
tartue. avdlanik ama ilaKalårput, ar-
nane OKalugtuartartune kisiånc ki-
siartangajaunguatsiardlutik. Igimara-
sugssugssuaK naitsuarånguamik K’er-
Kertunåp nalungilå. Kivioa oKalugpa-
lårå uvagut pivtinit avdlaunerussu-
mik, oKalugtuanit åssiglngitsunit ka-
titigaussutut itumik. Åsivap Kågssag-
ssorujunguamik OKalugpalarupånga,
uvagut Kågssagssorujunguautivta ona-
lugpalårineranit nåineroKissumik pi-
simininguamigdle ilalingmik.
pisinik emaimassait påsissarput
maligdlugo ikenaut, tamånalo erKii-
miginalårunarpoK atugarlussilingnit
iluamik tikinc Kulerne rala uvavtinut
nalerKiiitdliigo kingusingneriissusia
erkåisagåine. tamanale angnerussu-
mik erivartorniangilara tamåkuninga
„ilisimatortavta" Rubap itisilerdlugo
ingmikut agdlauserissagssaringmago.
uvdlut tatdlimat pilertoKissumik
ingerdlåput. pigssarsinerujumavdlu-
ta suliagssavut avguatårniarsimagav-
tigik tamavta ingmikut namagsiniag-
kavut nåkutigåvut. Fare ilagingnut
atuartitsinermutdlo tungassunik pi-
ngårtumik påsiniaivoK, PitaK piniar-
tunerånik sangmissaKarpoK, Kunuter-
tarput nålagkersugaurierånik inatsisi-
tigutdlo Kanos aKuneKarnerånik aper-
KarigsårtuvoK filmiliortarniardlunilo,
Rfibartarput OKausinut kugssåungit-
dluinarpoK —• saniatigutdlo kulturi-
kut pissuserissåinik påsiniaivoK u-
vavtutdlo tamatumunga atassumik
OKalugpalåvinik pisinigdlo imiussi-
ssardlune. uvangalo tamakuninga
imiussinerma saniatigut avdlatigut
autdlakåtitagssiordlunga sulivunga.
pujortulérKame najugaKarpugut,
sordlulo Fare agdlauserissamine nor-
mume uvane OKartoK, tiningnertor-
ssungmat ikårtorneK ajornaitsuinau-
neiv ajorpoK.
pangnertormiut icavdlunårtaisa pi-
ngitsoKaratik neriartortitardlutalo
kavfisoriartortitarpåtigut, inuitdle
inugsiarneraluaKissut KaerKussirieK
atortoringinguatsiarpåt, imana ama
nangminérdluta pulakåtarnerput nå-
magisimanerdlugo.
puiunaeKissoK ama akilinermiunik
mumertorssuarnik takornatdlaravta,
takornåinarnagulo ilåtigut misigdler-
figitdlaravtigo. tåssauna Rubalo pile-
ritsagkalugtuinaravta avalapalåralu-
atdlaravta — sunauvfa nalunaenutap
akunitsiångua tulåsanata! sorunauna
Kititigaluta atissavut såliartorteru-
ssårdlugit tamataerutisangalerdlutalo
•aitsåt soraertugut. mumerncK tåuna
takussarput alutornaKingmat ingmi-
Akilinermiut
Pangnertormiut aussarsiorput. ka-
ngerdluk uvdlakut KatsungarpoK, uv-
dluvdle ila isersarnilerumårpoK se-
ki natår torssuvdlunile.
umiarssualiveKaranilo umiatsiali-
veKångingmat sinerissap avatåinåne
kisarsimavugut, tiningnertorssung-
mat avasiaKaluta.
uvdlakut pujortulérarpalungmik
tusarssaussoKångilaK. tunissagssanik
inussutigssåinarnigdlunit aulisaga-
Kangingmat aulisariartoKarneK ajor-
poK. igpagssaic K’ilåpaup ernera pu-
jortulérKaminik tikipon Kilalugausi-
massorssuvdlune, taimatutdlo Ituånge
natserpagssuarnik pissaKarsimavdiu-
ne. pujortulerKavtine måtautcKarpu-
kut agdlauserissariaicavingmat uvgu-
na taima taitsiåinariga.
pangnertormiut erKåmiuilo asimio-
KarférKanit ukivingmingnit tikiussor-
dlutik icilalugarniarrangmata Kilalu-
garniartarnerat takornarumagdler-
dlugo ilavut aina Kilalugarniaralua-
Kaut, ajoraluaKaordle Companyp pu-
jortulérå atugåt tarrisimatsiåinaK ase-
rortorsimavdlune unulersoK uterput
kaligtitdlutik, uvdlorssuaK idakujorsi-
mavdlutik, Kilalugaujungnartumik ta-
kunatik (Kilalugarniartarfiame Pang-
nertup KinguatungånitoK tikisimångi-
namiko) natsinguardlo umassorsia-
tuartik Korortut Kavsiunerdlutik suat-
dlångitsorsimavdlugo —• såkutortaKa-
raluarpume.
uvdloK tåuna K’ilagpap ernerata
Johannesip icilalugkap igdluata må-
tagssuanik pajugsimangmatigut tikit-
dluautigigatdlarujåt, asulo ama Itu-
ånge natsermik ilivitsumik pajugdlu-
ne.
taima Pangnertiimlnerput oKauti-
gitdlagtiarpara, taissagssausinaussut
ilait Farip agdlagainingmata Smålo
ilavut misigssugkamingnik åssi-
gingitsunik agdlautigissaKartugssauv-
dlutik.
autdlarfigssarput anagutoK „Skar-
ven“imiut peKatigalugit pangnertor-
miut pissortait sorssutername „Rink“
imilo KaerKuvavut, uvdlune tatdlima-
ne pangnertormiut ajungitsorssuar-
mik pisimangmatigut taima siingika-
luamik Kutsavigiumavdlugit.
angalanerup agfa taimailivdlune
namagserérpoK. sujunivtinilo utarici-
vok inuit nunanarfiat avdla, Pang-
nertume takussavta paordlagtordlui-
nånik takussaKarfigssarput.
Tinigssuarfik tunukavtigo Tinig-
ssuarferutsip tungånut autdlarpugut
—- Tasiussarssuarmut pulajartiisav-
dluta....
inunerata ild
gut natsiuteKardlutalo ilivitsumik pi-
ssagdlit ajungisårniutigalugit tuni-
ssutåinik. påserérpåt akukitsoriniut
tamåkuåtaoK mamarissarigait.
uvdlakut igdlunik pujortunik ta-
kugssaussoKångilaK eskimut igdloKa-
ratik tupinaligssungmata.
takuk pujortuléraK fijinga autdlar-
poK. sumungnåsassormitauva? ka-
ngerdluk akimut ikåginardlugo i-
ngerdlavoK, cKalungnut Kagssutinik
takuniaissoK.
nunamut ikåravta Kumut majualer-
pugut, tikerKågkavutdlo tåssa Hud-
son Bay Compagnip (niuverniaKati-
git) igdlutai tamarmik KaKortumik
Kalipautigdlit. eraåine avKusiniaKar-
poK ujarnanik kalkitigkanik kigdli-
gigsausersorsimassunik. angutit inu-
sugtuarssugpagssuit merKatdlo ig-
dlorssuit ilåta silatåne Keicarput su-
liagssaKångitsut ilerKuåtut kausimat-
dlutik. angutit inusugtutsiarssuit na-
])åinartut. suliagssaKånginamik?
umassorsiortuvdlutik (piniartuv-
dlutik) oKarput. KajaKångitdlat, oKar-
putdlo umiarKat atordlugit piniaru-
jugtaraluardlutik. Kanordle pigssar-
sitigissarnersut naluvavut tasama-
ninivtine piniarniartitdlugit ta-
kunginavtigik. pujortulérKanut pi-
niarianut ilaussungikunik imånut
avalajuitsungajåunguatsiarput. ait-
såtdle Kajartårtortitagssat.
aussame sikuersimassume taimåi-
put. sikuniariarpatdle Kimugserar-
dlutik angalaulisåput aitsåtdlo uma-
ssorsiortunik taineKarsinångusavdlu-
tik. angutitdle inusugtut aussame si-
kuersimanerane soriarneK sapersut
issigalugit ama erKarsautigssarsinar-
poK. sulivfigssaKångitdlatdlo.
ikinguterput K’ilåpaic compagnip
igdlutaisa erKåne angalaorpoK niu-
vertukunutdlo niuvertarfingmutdlo
iseriartortarniardlune. tåssa niuver-
niaKatigit Pangnertume kivfatuåt
ukiorpagssuarne sulissusimassoK. ki-
sime tulugtorsiriaussungmat Kavdlu-
nat tamarmik ikiortigåt tamarmigdlo
nuånareKalugo, inutsialagssungmåme.
uvagutaoK ikiortaKåtigut, iiuamigdlo
ikingusiuparput. tåssa eskimut Pang-
nertormiut Kavdlunånut akunermi-
liutuat.
ilag'alugo niuvertarfingmut iscrpu-
gut niuvertordlo ilagsivdlugo. inu-
sukånersoK inugsiarnivigsoK eskimu-
tutdlo OKatdlorilåvigsoK. nuliångua
ama inugsiarneKingmat atausiarata
igdluåne isersimårfigåvut.
niuvertarfik niorKutigssarigsåKaoK,
ukiumut atausiåinardlune Canadamit
niorKutigssalersorneKartartoK. sule
umiarssuaKångitsut tikisimagavtigik
niorKuligssat iiånguinik nungutsisi-
magaiuarput.
eskimut pisiarinerussartagait tåssa
peKutigssat (patrunit imerigkat aki-
kitsungeKissut), ånoråmernit, neri-
ssagssanitdlo Kajussat, tit, kavfe, ka-
kao, imuk sukutdlo. ama uvavtitut tu-
pa mamarivdluånguatsiarpåt.
suname aningaussarsiutigåt?
ikunga tovnit ungatånut sigssap
tungånut ingerdlaKatigeriartigut, ta-
mfine silåinarme orssunik, puissit Ki-
lalugkatdlo orssuinik sujatsiput sor-
dlo Kanga nunavtine niuvertoKarfit
sujatsissaratdiarmata, igineK nåpar-
tanut kugtuånguardlune. sujatsiviup
saniane orssivipalåjugaluit åssingåne
Kilalugkat aminik ilivitsunik ugtor-
taiutigalutik tarajorteriput Kaleriå-
ginardlugit. — ukiorpatdlo teriang-
niat aminigtaoK akigssarsiuteKaiiså-
put.
eskimut dollarsinik peKarKussåu-
ngitdlat. aningaussaussat savimernit
niuvertarfingme taorsersutigalugit a-
torpait.
tuperne isersimassåinarpugut. tov-
kc ånoråminiuput igdlut Kaliaisut i-
livdlutik Kissungnik KeråtarKuscrsug-
kat Kissungmik . Kiversartulingmik
matugdlit. sagdliligkanik nateKara-
jugput natermitdlo Katsingnerulågi-
nartumik igdleKardlutik. oiiorutait
igdlerup Kinguanlput kisiånc uvagut
pissarnivtitut kiluartersimångitsut.
pigissait åssigingitsut tovaup sane-
råne iliorarsimåput. igdlerfingnik
takugssaussoKångilaK, kuvfertitdle a-
tissanut torKorsiviugunartut ilissat
akornåne takugssåuput. tovKit tamar-
mik uvkusigssangåtsiarssuarmik Kut-
dleKarput Kulivsiumik ingnertumik,
modernioKutigåtdle igat unaivitdlo
aluminiussut Kutdiiup ingnerata ku-
lånut nivingåinartagkat. (Frobisher
Bayime Eicalungne Niaiiungumilo
tovicit ilue avdlåuput amerdlanerit
igdlutut peKusersugaugamik sinig-
fingnik igsiavingmgdlo, ikumassar-
tunigdlo kissartulifflteKardlutik).
uvdlumikut pulagkåka tåssa Kana-
jukormiut. tovKup inue tåssa åipa-
rit, ernere mardluk panilo pingasut,
paniata angajugdliup uvia méråtdlo.
sutortarpat? nerissarineruvait ne-
Kit, natsit ugssuit Kilalugkatdlo ne-
Kait, nunamiutaniio ukiukut ukatdlit
aKigssitdio. aulisagartugarissarpait
angnermik eKaluit, åmalo ugkat ka-
nåsutdlo, kisiånc ingmånguaK. nunap
naussuinit neritdlagtårpait kuånit,
usungussat tugdlerunatdlo, sigssa-
milo eKulit (augpiiagtut suvdluitsut-
dlo). niuvertarfiup pé taerigkåka i-
nussutigivdluarpåitaoK. nerilungneK
iluaråt, panertulianigdle nerilugag-
ssaKångitdlat.
alapernåiparput pingårtumik ukiu-
me isersimårtitdlutik suna sutdlo su-
liarinerussarait, uvavtitume unukit-
dlisårutigssaKartigingingmata katisi-
mårfingnik ornigagssaKaratik atua-
gagssaKaratigdlo - imerujorsinauna-
tigdlo (Kujanarmc). arnat suliagssae-
runeK ajorput merssugagssaKartuara-
mik ånoråminernik amernigdlo. ka-
migigsårtorssuput iluleringnik kilu-
lerdlugit atungigkanik, ajoraluarpor-
dle åmit ukiorsiutait takunginavtigik.
angutitaisa piniutitik suliarissarpait
ilåtigutdlo uvkusigssanik saunernig-
dlo sanålugkanik nuisitagssaliortar-
dlutik. kisiånc sordlo aussaunerane
suliagssaKarpatdlångitsut.
aiikutaKartarput nuånarivdluagka-
mingnik, tåssa mumernermik (Ki-
tingnermik). Pangnertormiut mumer-
figissarpåt compagnip igdlutaisa ilåt.
tasamaninivtine linuit tamardlui-
nangajaisa mumerput, mumerusiga-
lugit skottit lvitasait arfangniat nu-
navtinutaoK tikiusimassait, kisiåne
ilait nunavtine crKaimanérutilersut.
nipilerssutigåt suputaussaK, arnåinar-
nigdlo suputaussartoKartarivdlutik.
piumassut tamarmik mumerfingmi-
put, ilait merårKanik amautermiug-
dlit, uvfalo måssa mcrKat ilait pCrnut
natdlåinardlutik singussartut. ilåti-
gut niviarsissat kjulilersusimassaraut
uvdluinarne atigitik akutut atorung-
naerdlugit.
Pangnertormiut Akilinerme nag-
guveKativtine tikerKågkavut iiagsing-
nigtigivdluagavutdlo nuånersissfiina-
raluardlugit Kimagpavut erinarssft-
tinguamik matuminga erKåissutigssi-
nardlugit:
Pangnertormiut tusalinardlugit
ivilanårn.
tusåmajuagkat — tikisangaligkat
nuån.
Pangnertormiut tikillnardlugit
Kungujungn.
tupit igdlunitdlo aterfiulersut
nuån.
Pangnertormiut najullnardlugit
nalunång
inutsialaussut -— Kungutsorivigsut
nuån.
Pangnertormiut Kimalinardlugit
unganan.
tamat pivdlugitdle oivåinarniarta:
nuån.
is is (Ke Gin
Frederik Nielsen.