Atuagagdliutit - 25.10.1956, Blaðsíða 18

/
ningiuvdluartup kavfe
tamatigut Rith?imik akussarpå
Fabrikken »GLUTEN«
ved Th. Olesen, København K.
Maccaroni
Spaghetti
Suppehorn
Suppestjerner
Børne-Semoule
Mannagryn
raaccaronit
spaghettit
suppehornit
suppestjernit
nålungissat suaussait
mannagrynit
kimernartoK, tagpiutaisale Kivdlat-
dlangnerat Kuilertanarugtorame av-
dlamut aulassinångilaK sordlo tåssa
milakulåK piniårissaKardlune pigsig-
kalugtualersoK. niviarsissap torKar-
dlunga Kiviarangalo umatiga unger-
sutut ilivoK. ingerdlåt matdluserpåka
suaortautigalunga: ivkorsé-å niviar-
siaK-una KanoK atilik, oKarfigilårat-
dlarsinga kina-una! nubiamiut ilata
unigteriardlunga asigssuenpalugdlu-
ne pilerpånga: tåssa atanunartor-
ssuaK kungip pania Tamara, umatait-
sumik pissagåt. taimailissordlo héstit
pangalingnerånit pujoralagssup
issigissara matuvå. pujortalagssuaK
akutdlarmat taimak niviarsiaK perea-
raluångilaK. umatigale ikumassutut
ipoK låssalo erKigsivérutdluinar-
dlunga. ikiarsissutut itdlunga anger-
dlarpunga sordlunit tungångitsunga.
å ila, kungip pania Tamara! tama-
tuma kingorna uvdlorpagssuit neri-
ngilanga, unugpagssuit siningilanga.
sumutdlunit >pigaluarångama endgsi-
sinåungilanga. singnagtortutut tamå-
ne angalaonpunga issait ikumassutut
itut kisisa issigalugit. kimitdlunit
OKaluneKarangama kungip pania er-
Kartulerarara. tåssa kipisanerup akiu-
gagssåungitsup tiklpånga.
taimaitdlunga ingerdlåt maliler-
påka. kitåne, avangnåne kujatånilo
Kinaissiuaraluarpunga, sumutdlunit
pigångama aperKutigigaluåsavara:
nauk-nauk kungip pania Tamara?
ikasik tamarmik nalussaråt.
ilåne-åsit kangimut KåKap augpa-
lugtup tungånut autdlarpunga. Ka-
KaK tåuna pavuna kigdlingussåkut
seKernup nuissarfiata nalågut augpit-
dliutoK takussarparse silarKigtitdlugo
silåinaK siorKat pujoralånik iserisser-
simångikångat.
KåiiaK majuardlugo KaKeriatdlariga
ativne nunarssuaK naggoringålerame,
sordlo inoKarneranik nalunardlune,
ila paradisip nautsivia taima alianait-
sigisimåsarKOKaoK. orpigpagssuit a-
kornisigut nerssutit avKutingnåve
atuardlugit autdlarpunga. orpigpag-
ssuit narKat naussorpagssuarnit au-
mårtutut ipoK orpingnilo tingmissat
KalipautigigsåKissut Kitivigput. kug-
ssuit nalorårdlunga ikårtaråka. sar-
farnerssue tikikångavkit tamaviåtsia-
vigsutdlardlunga anigortaråka. or-
pigkat kapinartugdlit akornisigortar-
punga orpeKånginerssatigutdlo ar-
pagtardlunga tugtorssuartut nulerra-
rissutut. uvdlorpagssuit unuarpag-
ssuitdlo Kasuerserpiåsananga inger-
dlaussårpunga, misigisimagavkume
taima ingerdlåinaruma ujagara nani-
savdlugo. avKutåne tumånguersauli-
gissarpåka orpit paornarssue. puila-
ssut sujumorångavkit puinardlunga
akune arKaumassaraunga. Kasulisaga-
luardlunga kungip pania eriiaeriarå-
ngavko nukigtoraigtaraunga.
uvdlut arfineK-mardluk taima
ingerdlagama orpigpagssuit isulipå-
ka. sujunerfivnlpoK narssarssuaK
merKuisaKissoK, samanerssuardlo
kigdlingussåp nalåne igdloKarfiugu-
nartoK erssiarKalårpoK. orpigpag-
ssuarnit anitdlåutungalo nuissileriå-
nguardlune seKinérutinaKaoK. anor-
ssårtorssuångorpoK, atame sujorssuk.
tårserérsoK igdloKarfiup matorssue
angut ilisimassutut umilik Karmap
alårigortånit magssipoK, kinålo arne-
BusoKissoK seKerngup saraarpå. sig-
gilassumik erssereigsumigdle nipe-
Kardlune erinarssorpoK: mana utor-
Kalivunga, inunera nålerpoK, issigiar-
ssugpunga, seKerngup Kaumarnga
Assamivdlunit sinai Korsussut takusi-
naujungnaerpåka, unuvdlo Kilåne uv-
dlorissat asingalersut umerornavér-
påka. Kanga inusugkatdlarnarmat Ha-
run nakussamik taissarpånga, taima-
ne Kilavdliungalo nukigtugatdlarama.
— use ama kussanåssuseK Allahp u-
vavnut tuniukå oKalugpalågssamigdlo
ipuigulertugagssåungitsumik erKaima-
ssagssikånga. — atalisaoi; ilivse uv-
dluinarne nuånersunik nalautaKa-
instinkt for at vende tilbage beror
på mere end at huske, hvilke veje
der fører hjem. Man har taget æg fra
bunden af laksevandene, ja man har
klemt æggene ud af moderen, der-
efter trykket på maven af hanlaksen,
så mælken sprøjtede ud. Med en
pind blander man æg og mælk (sæd)
og lader yngelen udklækkes i basiner.
Senere sættes de ud i selve det salte
hav, når de har den passende alder
og størrelse.
Minsandten om ikke disse laks
vender tilbage til det sted, deres for-
ældre blev taget. iDe har aldrig set
vejen derop ad de lange elve. De ved
intet på forhånd om, at vandet er
fersk deroppe. De kommer bare.
Nu skal det vise sig, om viden-
skabsmænd og laksekyndige i forbin-
delse med ingeniører kan narre lak-
sen til at følge nye baner for at kom-
me til det rette sted. For elektricitet
må man have, og laks kan man heller
ikke undvære. Der skal et sammen-
spil til.
Paler /• ranchen.
kungip pania Tamara
- umataitsoK
juitsuse, igdloKarfiup Bukutup angu-
titai, oKalugpalagssara lusarnårsiuk.
igdloKarfingmilo Bukutume pivfig-
ssanartut tamarmik, ilame pivfigssa-
kitdliortoKångeKaoK, ilisimassutut u-
milik lingupåt. arråine åmåko utor-
Kait mérKatdlo ugsagarråtut, nukag-
piarnatdlo pinguarnertik taimaitinar-
dlugo tikiussortut. angutit ungatåne
alingåtsiardlutik arnat katerssusimå-
put, kinaisa såguisa Kulaisigut issait
Kivdlåtdlagtardlutik umataitdlo tig-
dlerulugtuinauvdlutik.
inugpagssuit akornånit sujorssug-
tutut tutsiupoK: ssi, ssi, Harun oKa-
lugpalårniarpoK, Harun ilisimassoK
OKalugpalårniarpoK!
Harunilo agpipoK: ukiorparujug-
ssuit Kångiutut inusungmut Kitdla-
rugtorama uvdlut ilåne seKinarigssu-
gå igdloKarfivta Bukutup KerKane
tuniniaissarfingme KeKarpunga. Ha-
san kultinik sagfioK, taimane ivdlit
sule agtat atånlkatdlaravit, ivdlitdlo
Sadi, taimane sumipit? ivdlitdlo Ab-
dullali, ivdlitdlo...å, taimane inu-
sugtunguvdlunga misigissakikatdla-
rama ingminut ilisimårilerugtor-
dlunga, sordlulunime silarssuaK ta-
måt kakagsinaugiga. taimane suna
isumakulutigssaK, aineKusugpoK nå-
me Kimanerssuardle-una kisime. ha,
ha, hå, sordlo Kiviagkat tamarmik
■tcungujugsårissut. uvdlordle tåuna
tuniniaissarfingmititdlunga tuping-
nartua taimane nalugiga, sunauvfa a-
sangningneK taima agtigissumik nuå-
nålersitsisinaussoK — taimalo agtigi-
ssumik aliasugtitsisinauvdlune. a-
sangningneK kiavdlunit pingitsorsi-
nåungiså, måssa alångersartuarKap
Kalipautåtut avdlångupatdlagsinauga-
luaK, augpitdlarikutsoriardlune Kåu-
marujugssuariardlunilo ingagtavigsu-
mik tårtitardlune.
Bukutup Kitornai, tåssa tamatu-
minga nalåuneKar])unga kalivferssup
sukarugtornerata nalåne. — uvdloK
tåuna tuniniaissarfingmititdlunga
puilassuliamut uitdlut Kaleruaisa Kiv-
dlertortanik sanåmut igarsimavunga.
puilassuliaK tåuna månåkut inåinå-
ngorpoK. taimane silarKerugtortoK
sume tamånc ulåputut tamaisa ig-
dlautigåka. aulisartoK anguinerssi-
niartutut tuaviordlune sanerKutoK ig-
dlautigåra, taimatutdlo merssortar-
toK aulagsarigsoK, paornaerniaK
suaortartoK niuvertordlo erKarsaru-
jordlune nakalatsissoK. tamåko ar-
dlåinåtalunit ulapingnermit Kilaup
seKernguvdlo tungånut Kigsimingnig-
ssane ornigingilå. tåssane uninga-
niartunga nipilerssorpaluk imerngå-
lavdlune tutsiupoK, kukilagtariaK Ka-
jagssuartumik atorneKarpalugtoK. tu-
nungmut KiviariaKaunga tauva-una
nubiamiut ingerdlåt tuniniaissarfing-
mut åpakåukalugtualersut. alartaiser-
niåsavdlugit sordlume tåssa aumar-
Kumit nåkarfigineKartunga, Katigag-
tut sarssuassut akornåne igsiaviup
akiartagkap Kånit niviarsissap taku-
minavfårip issigingåleraminga! ila
issit tåuko! Kalipautåt sordlo panga-
lingnertup Kalipautå nerumigtoK sa-
Hans Andreasenimit
18