Atuagagdliutit - 22.11.1956, Blaðsíða 3

Grønlandske kirkesagip ukiune 50-ine
atusimanerane kingumut erKainiut
Den grønlandske kirkesagip ukiu-
nik 50-inguinerane oKausigssaKaru-
ininarsimagaluaKaoK. ilagingnutdle
sulissut kisimik perKussåuput — pi-
ngårtumik måne — suliamik tamatu-
malo kingunerinik oicalugtuarKuv-
dhigit. oKarsinautitåungineK pivdlugo
kingusigkaluartumik agdlagångordlu-.
go erKainiutitut suliausimåssup ilå
misigissaKarfigisimassara tusartilåsa-
vara. nahingilarame Kirkesagip sulia-
rujugssuane pingåKissume „Avaner-
ssuarmiut" ajonersorneKalerneråne
tåvunga pissut sujugdlerpåt ilauvfigi-
simavdlugit, måssa issigingnårtuinar-
tut lkaluardlunga méraunera pissuti-
galugo. åmalo ilisimavara tåvunga
perKårtut amerdlajungnaertut, sulia-
migdlo autdlarnissut oKarsinaujung-
naerérsimavdlutik, måssa suliamik
kingunere inutitdlutik nuånårutig-
ssarsivfigerérsimagaluardlugit. inu-
neruvme sivikissusia pissutigalugo
ajoKersiiiartortitsinerup autdlarner-
neranit ukiut 50-ingornigssåt 195t>-
ime, autdlarnissunit angumerineKar-
sinausimångilaK.
OKalugtuarfigitsiåsavavkitdlo tai-
mane 1909-mc pisimassut erKaima-
ssåka tungavigalugh. nalungitdluinar-
para atåtaga agdlagtaiveKaraluartOK
uvdlut tamaisa agdlagfigissartagka-
minik, tåukulo ilamerne „uvdlorsiu“-
taine naidneKartune agdlagsimaga-
luarput. tamåkule erKartornagit mér-
Katut takussåka misigissåkalo erKai-
niutitut oKalugtuarisavåka.
Ilulissane aussalernerane 1909 ula-
pårl'ioKaoK. Kavånga umiarssuit tiki-
put, taimanilo alutornardluinartumik
„ipugtarissamik“ „ajoKigssat" åmå-
taoK pitaruput taimåitunik takusså-
ngitsune alutornaKalutik. taimane på-
sitsiarpara Den grønlandske kirke-
sagip sulissutigisimagå atåtama pala-
singortitaunigsså tauvalo „Avaner-
ssuarmiunut kuisimångitsunut" ajo-
Kersuiartortitatut autdlartineKåsav-
dlunc. Ilulissane igdlunguarput „K6-
rungup“ kangimut isuanitoK ulapår-
fiulerpoK, uvagutdlo méricat Kiviar-
piarneKåsaerd lu talunit. palasingortit-
sinerdlo pérérmat piarérsimalerput
„tåvungarsSuaK" autdlarnigssamut, u-
miarssuarmutdlume „Godthaab“imut
ilauvdluta autdlåinaicaugut. taimane
ilaussorpagssuput, uvagutdlo inérå-
nguau atauseK atoravtigo angmagssa-
tut maniorKarnerdlugtulut pissuse-
Kardluta inåssarpugut, meriånguler-
dlunilo inuserdliornartaraluarpoK. u-
miarssuarnermigdle alutorssarnermik
tåssaKauna n å 1 å n gi t a r pugu t d lu ni t.
nunaKarfit ikigtunguit kisisa avKu-
sårpavut, tikisavtalo kingugdlersaråt
Upernavik uvdlåralångussoK pujorsi-
mavdlune pujoK åpartilerå Katsu-
ngavdluinartorssuvdlune. taimanilo
isumaKårpunga „Ukuardluk“ taimåi-
tuåinartoK, sunauvfale åma inuncrup
ilå misigdlerfigissalerumårdlugo.
Ivnånganérmut avatangiupugut, tai-
manilo tåssane nunagdlit umiarssuar-
mut ikivait, Kingminik pårssissugssat
kisisa pinagit. angutit, arnat méi'Kal-
dlo avdlanardluinarput, oKalugkalua-
rångatalo påsigaluåsångilavut. må-
tangnik tanuarput, tamatumalo nalå-
ne Kalåtdlit-nunåta kitånc kujasing-
nerussume tamåko takussagssåungit-
dluinarput. mérartailiinit Kanigdli-
niarneK sapikujugpavut „Kavanimiul"
OKalugtuarfigissarmatigut „kuisimå-
ngitsugamik“ inuartartut ajordlutig-
dlo, sunauvfa ikingutigivdlualeru-
mågkavut.
Crmånatnut pulåmagtilerpugut, ila
alianaik. Omånartåta kangiane Aki-
nårssup tungånut nårssarssuvoK, ta-
matumalo narssarssup KerKata nalå-
nut umiarssuaK kisarpoK. tåssalo er-
ninaK ulåputilerdlutik, usingiardlutik
igdluliornialerdlutigdlo. sila aussar-
ssuvok, tupersimanerdlo uvaguvtinut
alutornarpoK. méraussugut usingiar-
tut artungisavtinik ikiorsertarpavut,
tåvanimiuarKatdle nukagpiaraKativut
Kaningniarnerussalerdlugit, måssa
amlnardluinarnik atissagdlit avdlagi-
kujugsimagaluardlugit.
taimane UvdloriaK Cmåname nuna-
KarpoK, tåussumalo Kitornai Alenat-
siåkut ilutigiussarpavut, taimåitumig-
dlo pinguaKatigissardlugit, taimailiv-
dluta OKausisa ilait ilikariartulerpa-
vut. nalungilaralo ilikagkavut anga-
jorivåvta kingornamut iluanuligisima-
gait, mérauvdlunime issuainiartar-
dlune ilikalertornarnerugaine.
umiarssuaK auldlarpoK inårsagag-
ssat ilait sule inerneKavingitsut, tåva-
nimc ukisinauvoK tamåna unuame
ilåne sikuartalerérmat. igdlumut
iserterpugut, uvagut Såkimåkutdlo ta-
mavta ingmikut ineKardluta, Kernati-
gutdlo init tamarmik ingmikut igga-
vinguaKarput. tauvalo igdlorssuaK
ångajåmik pårdlejvarpoK tamarmik
isertarfigissånik.
igdlumut iseravta malugusungnar-
pon uvdlåkut Kiavatdlårata pikisinau-
leravta. Avanerssuarmiut sulinerme
ikiiitlnarsinausimångitdlat piniagka-
tik kiserdluinaisa ingminermingnut
Kingmerpagssuarmingnutdlo kaper-
dlångi nerane katerssortariaKartara-
mikik. taimåitumik angutitait uvdlor-
pagssuit ilåne sanivarsimassarput,
måtangnigdlo ersserKinårsivugut. å-
malo auvfagtartorssuput. ukiariartor-
neranut apissalernera tikitdlugo tu-
permiput, måkulume tovnit, aracr-
ssuit Kalerit iserdlugit kiak. aminar-
ssuarnigdlo, tåssa tugtut aminik nå-
nutdlo aminik oKoruteKarput. ukia-
riartorneranut atåtaga tupernukartar-
Iok ilagissarpara, inuit katisimårli-
tarpai tovKitdlunit inue ingmikut
ajoKersumik oKalugfigissardlugit.
ilait Kavångarnitsanut (Tasiussamut
erKånutdlo)1 pissarsimassut ajoKersut
tusarsimarérpåt, Kularnångitsumigdlo
ilamingnut oKalugtuarissarsimavdlu-
go måssa påsingnigfigingårsimångi-
kaluardlugo.
ukialerdlune igdlunut pingmata
Kavsérssuarnik igdlunut tasamung-
nartårpugut tårssup atåne. t'månar-
miut ilerKOKartarsimåput ukialerne-
rane „Nunatarssuarmut" tugtuniar-
tardlutik, taimane tugtuligssugatdlar-
mat, tugtut merKorigserugtornerine
atissagssarsiorfigissardlugit. Kavsér-
ssuarnigdlo tugtuminerssuarnik tii-
nualårtuinarnik nerfllerneKartarpu-
gut, pingårtumik Uvdlorissåkune. ka-
perdlagssuarme tårtuinarssuångut-
dlarmat isuinaKarsimagaluarpugut
inuit angalanerat unigtitauvdluinåsa-
ssok. sunauvfale ajoiversuiartortita-
nik inungnik avdlanik nunasissu-
nik — tusartalersimavdlutik tikili-
nguarumårtut. kaperdlagssuarme pi-
niarungnaerfik niorrunermut atorne-
KarnerussarpoK. tauvalo tåvane jor-
dlerKårnerup nalåne inugasårsiorpu-
gut iluamigdlunit pivfigssaK erKor-
dlugo sinigsinaunata. atåtavnutdle
ajoKersuissussumut tamåna nuånersu-
vok inugpagssuit igdlunguavtinc tåtu-
taraluaKissut jordlip ivangkiliuanik
tåvanimiunut nutauvdluinartumik tu-
sardlissussumut.
kaperdlaup nalåne atåtama igdlu-
nukartarnerine ilaussartunga malugi-
ssarpavut ilåne igdlumut atautsimut
pivdlutik ivngerulårtut. taimanilo ta-
måko naluvdluinaravkit puiguikersi-
mavingilanga, åmalume méraussune
ilimasupilungnartaramc. taimåitordle
ivngerutinik tusarnorniartarpugut,
pisitdlo Kavsinguit issuarsinångorsi-
mavdlugit.
tåssalo åma tamatuma nalåne tåva-
nimiut tåvunga perKårnivta nalåne
„perdlerualårajugtarput". taima tai-
ssarpait angutit arnatdlunit sumik
isumångivigdlutik tåssångåinaK iv-
ngileriardlutik putartut, atissaming-
nigdlo aserorterissardlutik, issigtor-
ssugaluardlo atissaKångingajagdlulik
silamut anissardlutik, taimalo suinor-
ssuaK pisugtardlutik silagtorserdlu-
tik. taimailissut sianigineKåinartar-
put ingmingnut ajortuinérKunagit.
méraussugut ilåne ersiuvigsortar-
pugut sungiusimånginavtigingme. tai-
maitdlune ilåne Kåumatigigsorssugå
f’månap tungånit ivngerpalugssuaK
ersserpoK. onautigineKarpordlo angut
piniartorssuaK nakuarssuaK perdle-
rualålersimassoK, ajoKersuiartortut-
dlo nunamingnut pissut perdlugti-
niartutut tåinarisimavdlugit, taimalo
igdluvta tungånut ingerdlalersimav-
dlune ajortumérumavdluta. tåssame
tungivtinut ingerdlanerane ivngerne-
ra ersserKigsiartuinarpoK, uvagussu-
nilo ila toraorfigssaK ajornåssusia.
taima perdlerualårtut nukiligssuå-
ngortarput artugaerutdlutik akornu-
seriagagssaujungnaerdlutik. Kanigdli-
lcrmat takusinaugaluarparput inung-
nik avdlanik ilaKartoK, ilagissaile
ingiaKatauginarput. angussuaK neri-
nagpoK, atissailo aligtorsimåput uvi-
nga nuisåinalersimavdlune, inånalo
isse. nujarssue takisut siårsimåput,
nuålo kugsimassoK KerrussorsimavoK,
kiagungnermitdlo pujortuinauvoK. si-
Esigbeminaraghamik ateicåsavoK. — fru Enahoro Kigcriap kifåtungåne nunap ministcriata Jiøvding Enahorop oiulia Londonjmitit-
dlune ivsuK ernertftrpoK, uvine Nigeriame nngerdlarstmassoK. Nigeriame ilerKftssoK maligdlugo fru Enahorop Kitorne nangminCK at-
sersin&ungilft, KujanaKigujordlc nunariiataisa ilanik LondoniniiioKaMnat. tauna nukingmaic ernis-sarfingmukarpoK nukagpiarardlo
Esigheminaraghamik atscrdlugo, tåssagoK: „iluanårnerup silarssuarme måne atugarigsårtugssångortipånga“. — uvane taluivarse
lmvding Ekwejunor Etcliiep fru Enahorop ernera atscrå.
Det blev Esigbeminaragha. — Fru Enahoro, der er gift med høvding Enahoro, indenrigsminister i Vest Nigeria, fik forleden en son
under sit ophold i London. Hendes mund er hjemme i Nigeria. Ifølge landets skik må fru Enahoro ikke selv give sit barn navn,
men til alt held opholdt en af hendes landsmænd sig også i den britiske hovedstad, og han ilede til kliniken, hvor lian gav den
lille dreng navnet Esigbeminaragha, hvilket som bekendt betyder: „Lykken har anbragt mig i gode kår i denne verden". — Ceremo-
nien, hvorunder høvding Ekwejunor Etchie giver navn til fru Enahoro’s dreng.
3