Atuagagdliutit - 22.11.1956, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
»kinou^dliarssuit, ila ilivse...«
Mika pingårtorssuaK. — NiséraK saperssarfeKangiu-
ssartOK
(agdl. Hans Nielsen, K’ornoK).
sujulivut piniagåinarmingnik na-
påssuteKaramik aulajangiussivdluar-
tarnertik sungiusardluartarnertigdlo
iluaKutigivdluartarsimaKigåt oKalug-
palåtigut påsisinaussarpårput, piko-
rissuscKarfiginiagagssåme ardlaKarsi-
naussaKissut nalunångingmata •—
Kåinap atorluisalo sananeKarnigssait
pårinigssaitdlo, piniagkal åssiglngit-
sut KanoK piniarneKåsassut tåukunu-
ngalo atortorissat KanoK suliarineKå-
sassut, kisalo silap imavdlo misig-
ssugarinigsså, piniarniarnermuine
tåukutaoK pingåruteKaidngmata. tai-
gugagssarpagssutsinaugaluarput, ta-
måkule angnertunerussumik angniki-
nerussumigdlunit ilikarneKarsinauv-
d 1 utigdlo aulajangiiincKarsinåuput.
ildne iiloniait silamik oKaluseKar-
lul tusarnårpaka, taimanikul silagig-
ssuvok, aKagumntdlo silap imdikn-
mårnigsså oKaliiseråt, ilaisa imdisa-
ngalipåt, piniarlutoKardle kisime av-
illalul isumaKarpoK. tikuarluissarpoK
nuidkuanik aKagunmt silamik avdld-
ngorlitsissugssanik, dndussdungivig-
dlunilo ilaminut isumaKaldungilaK.
taimanikul lusarnårdlugit uIotkok
agsut sOKuligisimavara, anagunmldlo
silamik ejKiiinigsså Kuiagisangaler-
dlugo. aKaguanilume sila oKauligeri-
gålul ipoK. ulorKUK tduna piniartulo-
KunvoK, tupigåralo silamik aulaja-
ngiussivdluarsimdssusia.
sungiusardluagaunerup sungiusar-
dluarneruvdlo angussaKartitsissarne-
ra sujulivtinisaoK pissarsimavoK. ma-
nalo ei'Kartuivfigilasavara atåtama
oKalugpalårsiai najoricutaralugit, sor-
dlp pingårtorssuarnik pikorigsunig-
dlo tusåmassaKartartugut.
Mika piniartuvoK Kainåkut nunå-
kutdlo pingårtorssuaK. ilaniasit K’or-
nup avangnånguane Nugårssungme
åtårniardlutik issigilersimavåt Nu-
gårssup sujorånit KajaK aggersoK, kå-
kåmc ingerdlagame! pileriarpat Mika.
nuna Kanjgdligaluaramiugdlunit i-
ngerdlanera avdlångungilan, pivoK,
pivoK, sinålitdlune niutcrniartoK Ka-
ja pukiliartuånguarsinarpoK, sunauv-
fa Nugårssup NiaKornarssuvdlo akor-
nåne Kåmavingme Kinaussamitdlune
KernalugtoK nauiigdlugo tikitortitdlu-
ni1 Kåiname narKatigut aligtortisima-
ssok. imalcrdlune mulugigame avåta-
ne alertae sånerutågut piginarsimavå
kivileriinigOK pugtaKutiginiåsaga-
miuk. NiaKornarssuaroK Kiviaraluara-
miuk Nugårssungmut såginarpoK, lå-
ssame KcrKanlkame'. Mika inuniåu-
merdlune autdlarsarsimavoK imaK
iseriartugssaugaluaK igalaussartinar-
dlugo, taimalo ånagdlune.
taimaitdlune ilane tikågugdlik
naulisimavå, Kimugdlune silåmut aut-
dlarungmago malilersimavå. Kajaica-
taisagoK miluvfigissaraluarpåt kata-
taussardlutigdle. Mikap kisime angu-
marssarilerdlugo anguvigariåsanagu-
le silavautinaleramiugoK avåtane er-
dligilerdlugo tiguinarsimavå. alinigoK
t a n gn eru ti n i araluaram i uk a j orn a-
Kingmat kipinarpå.
erninigoK KajaKalermat uteriartpr-
dlune erne sujumut såtitdlugo sukag-
tisarpå. uteriartordlunigoiv anguma-
lermane aitsåt taiinaitipa.
*
ilåniåsit anguterpagssuvdlutik Nu-
na tarssuarmut auvariutitdlaramik
Itukasiata-K’uagssugånit Ujaragtåp-
ata alåkariatdlaramiko ék tugtoKara-
me! ltukasiataJK,uagssugånik pissar-
tagåt ikorsimaveKarpoK, tåssanigoK
aussissut ituat toKungmat taimaner-
ssuarmit taima taigorneicalerpoK, lå-
ssånganitdlo Ujaragtåp-atå iluliuma-
nerssuaK nuissariaKardlune. Ujarag-
tåmik pissarpåt sivingajårssuarme
ujaragssuaK KangåtaK. Kulånit ivnar-
ssungmit nåkartunerartarpåt, asulu-
me KalipaKarane, atå tasiuvoK kangia-
tungålo ivnårssuinauvdlunc tugtut ki-
tanérneKåsagunik kujåmut kisiåne
KimåvfigssaKardlutik.
tåunaiva anguterpagssuit autdlariar-
KflrlugssaerutdJutik indtaKåtautiler-
put kilungijartortugssanik. Itukasia-
ta-K’uagssugånit Kingua KanivingilaK
2 kilometerit migssiliorunardlugo
avKutålo sivingajåK maugartuvdlune.
taimaitdlunimigoK anguterpagssuit
akornånit angutérånguaK anitdlåupoit
arparérdlune, tåunagoK tugtunik inu-
gaKångitsoK. taiinåitormigoK anger-
dlortånut ikutipalårdlune (tåssa atå-
tama åta). KangagoK alorpalunguar-
sse anguterpagssuit autdlarteruka-
mik, tåunaKagoK arpaliutilerput. Ka-
sussordlulingoK angumagsinaujung-
naertut åmut sågpatdlagtaråt kigait-
sumigdlugoK anguterpagssuit jkiliar-
torpalugdlutik, måssalugOK idnguata
kitåtungåne kunguaK (tåuna ikågi-
nardlugo KingungerlariaiiarpoK) liki-
leriånguatdlardlugo kingunermine
oKarpatdlaicaoK: „uvangåsit anguma-
sinaujungnaerpavse kissartoK kanå-
nga majuartalerérmat." åmutdlugOK
sågpatdlagdlune. Kiviarniariardlugo
Mika tasainångarssuaK kisiat pingajo-
rilersimagaluardlugo inusugtortami-
nigdlo katagaerérsimavdlune aitsåt
KasussorsimassoK, taimanikungoK u-
torKångorérsoK. KanoroK inusugkat-
dlarame Kasujåitigalunilo Kilatiginer-
POK.
tugtungoK kalerrilerdlutik Kumut
sångmata nangmineroK pujuinarug-
toKarnermik ardlaiiångitsunigdlo igit-
dlune pujuinalersarame, åipaniåsi-
ngoK sordlo kangiatigulik pujunigoK
nungungitsoK igeréraraoK.
taimanikut Korortut påvatigut i-
mersartut ingnagtautigdlit atorncivar-
simåput. kiasiussåta isua kikianardlu-
ne aitsartartusimavoK. in'gnagtåumig-
dlo kingmiardlune, tåssagoK sereor-
tautå ukuvigissarsimaVå, autdlaisip
suvdluata kangiane sisak ukuvigigå-
nilo ingnåtdlagdlunilo atiminltut
paugssat kukutarpai taimalo autdlait
autdlartardlune.
imernerale pissariussarsimavoK.
paugssat aKerdlordlo imiuteréråine
kangiatigut paugssaminernik kuissi-
vigissarianarpoK, ingnagtautip ing-
nåtdlangnermine kukutagssai. ige-
riarnerme paugssat tåuko pujuinar-
pata autdlait autdlarane pujuinartu-
mik taissarsimavåt, kisiåniunagoK
paugssanik kuissivfigerKingniar-
dlugo.
NiséraK
■NiséraK utorKångoitissoK atåtama
åkåmalo OKalualårtitarivdluartarsi-
mavåt aKigsserniaKatigissardlugulo.
aKigsserniaKatigigångamiko pisusia
avdlanarnerartarpåt. narssiumaniku-
lerångamingoic agdloralertordlunilo
arpaussalåraraoK, tåssalugoK tumai
nalunåsanatik sujuleringningoK tume-
Kartarame.
NiséraK perugtulernerme nalåne
kaniutsiarmiusimavoK Sårdlup ka-
ngiane. aitsåtdlo kingorna saorngu-
vigssaminut K’ornumut nunagssisi-
mavdlune. måna K’ornume kinguå-
KardluarpoK erngutålo sule ajorane.
NiséraK misigissuserigsusimavoK
misigssortuvdlunilo. taimanilo tugtu-
nerugtornerata nalåne Kaniutsiånit-
dlutik ukiorigsissoK timimingne ar-
dlalingnik tugtukame aaaguane naja-
ne ilagalugo perusarsarsimavon. må-
ssalo perussaminit kimut autdlar-
niartut avangnarssup tikisimavai. tai-
manikungoK sisorautoKardlune naja-
ne OKarfiginarsimavå sisorautime
kingmé tåmainavérssuinarKuvdlugit.
kimukarninigoK nåmagileramiuk ku-
jåmut sassupå igdlortik erKoriåsav-
dlugo. nåpertuleramiugok najane o-
Karfigå KinarigsårniarKuvdlugo. tåg-
dlugsileriarmat taimalunlngoK pissa-
riaKångilaiv tauvauna igdlortik tiki-
lerdlugo.
ilåniåsit igdluanut sågdlune sikut-
dlarmat nasigdlune takulerpai Ikini-
ngup kujatåne pujorårtut, påsivdlu-
gitdlo imarnerssåusassut. pikeriar-
dlune Kåinane marKiuteriardlugo or-
nigpai, imarnerssaK tugdleK tikika-
miuk åtårssuåK puissoK autdlaivå. ti-
guvdlugo KamarKeriarniåsavdlugo
malugilerpå sila oKorsilersoK sikuv-
dlo Kåva Kuasarujugtitdlune, sila mi-
sigssorniariardlugo K’ornup kitåne
nåKat nunasarnimik persilersimåt-
dlartut. pissarssuane uniuseriardlugo
Kåinilo marKiuteriardlugo årdlerit-
satdlune autdlarsimavoK. sussoruna-
goK kigaitdlagdlunilo kingmingmigut
aportaråne. ilånigoK autdlaragsimå-
riardlune saniinut igdluarterniariar-
dlune suvaligOK uniagarssuarme sa-
niorKutitdlaråne.
ilåniåsit åipaKardlune K’ugssung-
mut ameraitsorniarpoK. iManigsor-
ssup atdliup nåvane ameraitsorssuit
mardluk takusimavait. tarragssaerut-
dlugit aggerussårmata oKalutilersimå-
put angumalerunikik avigdlugit ig-
ssukumavdlugit. taimaitdlunigoK åi-
parme umersussårai taima Kångui-
narssuvoK åiparssua igssiikamiuk,
Niséraap åiparme neriorssuiner-
dlungnera narrautigalugo isumariåi-
narpoK autdlåimik pissariumanago.
autdlaisine nangmagkiuteriardlugo
malerKiutinarsimavå. avangnamut ka-
ngimut malilerpå.
Sagdliarutsip Kangåtarssuata kuja-
tåtigut arautdlugo narKånikaluardlu-
gulugoic autdlarumajungnaeKaoK. tu1
sartaramigit sujulitik kapississartut
kapi ni araluaram iuk nangmineroK
saperpå. tikilerdlugulugoK Katimåg-
torssuvdlune såteriarångane nagssui-
goK uloriagilerdlugit tunuartinartara-
me. kapinaviånginguatsiaramiugoK
autdlaiginarpå.
NiséraK Nup Kavdlunårtaisa nalu-
simångilåt tugtuniartumigdlo taigute-
Kartitdlugo, tugtungoK amérutiminik
Nup erKåmiuinit ikingnerujuitsung-
mat.
sujulivta pissarnerinik onalugpalåt
oKalugpalårsiatdlo nungukatdlarna-
viångikaluarput tamåkuninga sarKii-
inissoKarnerussartugune. sujulivtame
sungiusarnermikut iinåkut nunåkut-
dlo angussarissartagait kingugdliat
ilåtigut inorssarfigilerpait, avdlatul-
dle itunik atortoKardlutik nanginar-
simavdlugo. sporte (tiinerssorneK)
nunaKarfingne tamane atugaulersoic
KutsavigissariaKarpoK sujulivta aner-
såvånik umarigsaissulcrmat.
aperiaitit (spørgsmål)
1. manna sunauna isaerlikut inoKa-
juitsumititdlugit nunamut nåkar-
tartoK?
Hvad er manna, som regnede ned
over Israeliterne i ørkenen?
2. umiarssuaK statsministeriugaluap
Hedtoftip nunavtinukautå KanoK
ateKarpa?
Hvad hed det skib som afdøde
statsminister Hedtoft sejlede til
Grønland?
3. ingile Måriamut takutitoK ,,uner-
sorfigalugulo“ KanoK ateKarpa?
Hvad hed englen, der viste sig og
bebudede" jomfru Maria?
4. kinauna J. Arthur Rank?
Hvem er J. Arthur Rank?
o. ardlåt kujatdliuva, Afrikap kujå-
mut nua imalunit Amerikap ku-
jatdliup kujåmut isua?
Hvad er sydligst — sydspidsen
af Afrika eller sydspidsen af
Syd-Amerika?
C. påpiaranut „siorartigkanut" suna
atorneKartarpa?
Hvad består belægningen på
sandpapir af?
7. inuit tartuinit suna pingortarpa?
Hvad dannes der i menneskets
nyrer?
8. suna Winston Churchillip Char-
les Chaplinivdlo åssigtssutigåt?
Hvad har Winston Cliurcliill og
Charles Chaplin fælles?
9. kiap-una „agssane errorai"?
Hvem er det, der „vaskede sine
hænder"?
10. kungit (kungivit) kiserngorutdlu-
tik kisimik kungiviulersut Kav-
siupat, sunilo nunane?
Hvor mange (rigtige) konger fin-
des der tilbage i verden og hvilke
lande?
Hendrik Olsen.
■iiasjo ■lh!i)udII
‘(6UU)~~ ’Jo8uo>i spun^Sug So
soSuoas ‘soSjo^ ‘s>pt!mui!Q — g
UUU) — ’?8un>[ oipiinpix oSki
-oas ‘og.io^ ‘>|.iiuuukq - pnimsis 'ot
•snjujjj sni}U0(j
•asn}Bn'd snituod -g
•joouods :uabu oisjoipuu sojoq
Moouods o>[nu
-BSl.IBSJO[p.IO]IM BSIJB ^lUlJEUlB] 'g
> -(uouijn) 'l
•(puus ) .10A[IldSBpj
•(lnspgu
-nBJOIS) p?>[8n.IO.IOSB ltUJOUIBIBgt •()
•Bjpjoiuy-pAs JB uosptdspAs
•BtlSI
pnuBfmj dni [pp:fn>[ dB>[uouiy -e
•„aSuof-suiiy" ^spgug
•„ogunj{ auijoujo;iiuqij“ ouguipn}
•jor.iqBr) uoiguooq.ig
■0[Bi.iqep) Mounqigu; -g
•„uos
-oqqg sqorjq" uo]joa.io>|-ou[.ib]^
•„uos
-oqqg sjot^" lnssaos MBnss.iBiiun ‘g
■ogis jouunq
jeq 0]Bp q} Jap ‘uogui aop jo }oq
•MB[lgUB3IOUBUnS|I! >ios.iouns'
buubIu ogn[pqq!i bubuu MojpAii g
:(auas) ljjnsspjv
U.S.A. - TOBAK
—- en
tupaliai
avdlamik
ægte
akoKångitsu
- 100 - 250 g
ready cut
50 g slicod
S°LE AGENT: ERIK STOKKEBY^™
KØBENHAVN C. 1855 - ODENSE 109
22