Atuagagdliutit - 22.11.1956, Síða 12

Akiliniliat — sårdlit landsrådip angalatitai, tunordlit „Rink“ip inue.
Rink-ekspeditionen — forrest landsrådets delegation, bagerst bådens besætning.
Akilinerme Baffmlandime igdlo-
KarfiliaK NiaKungun
nunaivarfik PangnertoK (I’apgnir-
tung) tikitdlugo takujuanarnerit tå-
ssa Kavdlunat igdlue igdlutaitdlo. ta-
måkua erKåinlput inuit tovKe, sordlu-
rae tåssa eskimut (inuit) nunaKar-
figivingnago tikitdlåtAginagarigAt.
ilåtigutdiume taimåipoK. eskimut A-
kilinermiut piniagkatik inalcrssor-
dlugil nugtaKåtartugatdlarput pingar-
tumik ukivingnåKardlutik.
Ama EKalungne (Frobislier Bay)
taimåipoK, eskimut tamanimiutaoK
tupinaligssuput. inuitdle tovKisa er-
Kåine erssaringnerussut tåssa ameri-
kamiut tingmissartoKarferujilgssuat
radarcKarfigssuatdlo. Hudson Bay
Compagnip igdlutai KaKortumik Kali-
pautigdlit Pangnertume takujuanaKi-
ssut sordlo sanårssuarnit nutålianit
tamåkunånga naKisimaneivåinartut.
nålagauvfit peKatigit (Forenede
nationer) atulersitaunerata kingorna-
tigut Canadamiut på.sinerulersimavåt
inuit sujuarsimångitsortamik (eski-
mut indianeritdlo) sujuarsarnigssåt
angnerussumik sul issutigissariaiiarig-
tik. ama tåukunanc silarssuarmiut
nutamik kultorigdlit suniuteKalerne-
rat agdliartuinarsimavoK pingårtu-
mik tingmissartut tamåkunungalo
mitarfiliat issigtup nunataine agdlAt
inorssautaeruvfiåne. kul tori tonartik
ama nangmingneK tåmaiartuinagar-
tik atåssuteKarfiginiasavdlugo naku-
ssutigisavdlugulo saperput. inuiang-
nut tikitsissimingnut erKamiuming-
nut åtavigissamingnutdlo nagdlersu-
niåsagunik silarssuarmiut avdlat kul-
toriat Ama pingitsortariaerupåt. uva-
gut nunavtine danskit silatumik i-
ngerdlatitsinermingne angutisimassAt
uvagut najumissainaujungnaerdlu-
ta nangmivtinik ingerdlaterKitagssar-
put tåukuåtaoK sujunigssarAt pi-
ngitsorsinåungisartik, ilame kultorip
nutåungitsup toKujartuinartup nu-
tåvdlo siJarssuarme tamarme aju-
gaujartuinartup Frobislier Bayime
åssiliauvdiune ersserKissusia: inuit
tovKe ingmikut inigssitat saninguåni-
lo tingmissartoKarfigssuaK tingmi-
ssartut unisanatik aussaK ukiordlo
merivAjuarfiat terKåjuarfiatdlo.
inuitdle angalåinartut sujuarsaini-
kut iluamik sulivfigineKarsinåungit-
dlat. taimåitumik Canadame nAlag-
kersuissut isumersimåput OKåtAru-
mik eskimut igdloKarfigssanik igdlo-
Karfiiiorniardlutik piumagunik naju-
gariligavigssånik. taimalo igdioKar-
filiorfigssatut KinersimavAt Nia-
Kungun (Koojesse Bay) Frobislier
Bayip idnguane EKaluit ei'Kanguani-
tOK.
1955 aussaunerane autdlartiput.
Frobislier Bayip Kingua (Tasiussar-
ssuaK) Kåumatit pingasut inordlugit-
dlunit imaussarmat atortugssat umi-
arssuit imaiginartitdlugit piortorta-
riaKarput, kangerdlugdlo tiningner-
torssungmat umiarssuit avasinarsSu-
arme kisarsimassarput ikArtautitdlo
sarpeKardlutigdlo agssakåssugdiit
(amfibiebåde) atordlugit atortugssat
ikåussorneKartariaKardlutik. EKaluit
sigssane niorKaissariaKaramik EKa-
lungnit igdloKarfiliagssap tungånut
si visukasiugaluaK avKusiniorsimavAt
bilinut ingerdlavigssångordlugo, gv-
Kusiardlo inivingikaluardlune avKu-
tauvdlualerérpoK. (kisiåne malugAr-
put avKusiniorfiat uvagut nunavtinit
avKusiniorfigiuminarnerussoK Kaer-
sortarasangeKigame). soruname ukiu-
nerane suliartik uningatikatdlarsi-
mavdlugo 195C-ime upernåkutnanger-
KigpAt, uvagutdlo augustusime tasa-
maiiinivtine inerérsimavait måko:
igdlut inungnut inissiat 7, nerissar-
fik (kantine), bilinut iluarsaissarfig-
ssuaK, atuarferujutarssuaK nåparsi-
mavigdlo påssussissarfik nåparsima-
vérKatut aulassinångitsoK. tasamani-
nivta nalAne ingerdlåpait inuit ig-
dlugssait 19 tuberkuluseKarsimavdlu-
tigdlo per.Kigsarsimassut sulisinauli-
vigtinatik inigissagssait 7.
igdluliorfiat sioråinauvoK agsut
Nungme Kuagssungup erKAne igdlu-
liorfingmut erKainardlune. igdlup
tungavigssA tamAt siminternago si-
mintigkat napassut igdlup lungaviata
toriiavigssai namagissarpait, ilaitdlo
agssaunikipatdlAicingmata neriugiv-
dluangikaluarpavut. KavdlunAnik es-
kimunigdlo sulissoKarpoK, eskimfit-
dlo sulissut akigssarsiordluangAra-
mik imamik piniagagssarssue alarsi-
måratdlarpåingoK tamåkua niuver-
tunut tunissagssartait akigssarsi-
nånginerungmata. amamigoK Kavdlu-
nåt nerissagssautait uverKivigiartui-
n arami kik.
igdlut inuit inigssait tainarmik å-
ssigigput angeKatigitdlutigdlo. inita-
Karput pingasunik, ine angneK neri-
ssarfiutigalune iggaviussoK sinigtar-
figssaugunartutdlo mardluk. torssu-
ssap ilAne perusuersartarfeicarpoK.
KuitaKarnigssAt ilimaginiardlugo ig-
dlup ilAne ingmikutdlunit nAme. ima-
Kame Kue pissariaKarpatdlArsimångi-
nerpoK kalAliminiutitik iliverKiving-
nititarmatigik Ama ukiunerane igdlu-
vigkamik torKorsiviliorsinauvdlutik.
ilaKutarit Kavsit aulajangersimåput
igdlut tamåko ukioK mana ukivigi-
niardlugit. igdlune tåukunane naju-
gaKartugssat igdlumingnut ■ akilcr-
suingikatdlåsåpungoK, aitsat onåtår-
itArdlugit aulajangersumik inigissari-
lerumagpatigik akilersuisinaunigssAt
(nangisaoK nup. 16).
„inuit“ akillnerniiut tuplnarmiuput, ukiunie tovnit Kalerit mardlungorlitardlugit nunaminernik akorne kivfiuserdlugit. taimågdlåt EKalung-
ne Tasiussarssuarniltume inuit måna Kissukunik igdloKarput ukiunie inigissagkaniingnik.
Eskimoerne i Akilinen er teltboere. De bruger to lag telte om vinteren. Græstørv anbringes som isolation imellem. Kun i Enaluit ved Frobi-
sher Bay har eskimoerne i dag små vinterhuse, bygget af kasserede brædder og tømmer fra basen lige ved siden af.
12