Atuagagdliutit - 28.03.1957, Blaðsíða 8

imalunit autdlakåtitagssiaK una téu-
kuninga mardlungnik atuivfiusava?
kalåtdlisut autdlakåtitagssiat sagdliu-
ti'neKarnigssåt isumaKatigissutigine-
KarérpoK taimaiginåsavdlunilo, tauva
aperKutauginalerpoK Kavdlunåt OKau-
sé kisisa atordlugit autdlakåtitagssior-
tarneK KanoK angnertutigisanersoK.
nalunaeKutap akunerisa Kavsit ator-
neKamigssåt aulajangersumik suju-
nersutiginiångikaluardlugo tamatuma-
ne erKarsautigineKartugssanut ilau-
ssariaKarsorissavnik sarKumiussaKar-
niarpunga, tåssa Kavdlunåtut autdla-
kåtitagssiat Kavdlunåtut OKauseKartut
kisisa isumagalugit årKigssuneKartar-
Kunagit erKaimarKuvdlugule kalåtdli-
sut Kavdlunåtutdlo OKautsinik atui-
ssutaoK Kavdlunåtut autdlakåtitag-
ssianik iluaKutigssarsissarmata nuå-
naringnigtardlutigdlo, åmalo puiorna-
go radio suleKataussugssaungmat tåu-
na „mardlungnik OKauseKarneK" nu-
nap inuisa akornåne angnertusiartor-
Kuvdlugo.
tamatumunga atassumik Kangale
erKarsautigissarsimavara Kavdlunåtut
autdlakåtitagssiortoKartarsinåungi-
nersoK OKautsinik atuartitsivfiungika-
luardlutik taimåitoK ima årKigssorne-
Karsimassunik: inungnutaoK Kavdlu-
nåtut pisinauvdluarKigsaungikaluar-
tunut iluaKutausinångordlutik s. i. ar-
rinerulårtumik OKalungnikut, ersser-
Kingnerussumik taisissarnikut OKaut-
sinigdlo (glosenik) påsiuminarneru-
ssunik åssigissåinigdlo atuinikut.
4) Aktuelt Kvarter umarterKigta-
riaKarpoK, tåussumale saniatigutaoK
autdlakåtitsineKartariaKarpoK radio-
avisime tusagkat pivdlugit itisileri-
ssutaussunik navsuiautaussunigdlo.
radioavisime erKartorneKartut ilar-
pagssue naitsunguåinarmigaussartut
nunap inuine amerdlanerpånut (dan-
skinut kalåtdlinutdlo éssigingmik tai-
måikunarpoK) putsup iluanitutut itar-
put navsuiarnerussariaKartaraluar-
dlutigdlo, månilume påsiniaissarfing-
mut sujanerneK ajornarpoK imalunit
tipigigsunnk anersårtarusugkuvit tauva PERLETAND
atuartartut agdlagait
(namjitak nup. 2).
ssarnerat (sulissugssaileKineK perKu-
tauvdlune månamut ima ingerdlasi-
massoK: „agssangmit åmalo Kaner-
me“) pitsaunerulersinåusagunarpoK
autdlakåtitagssiat pilerssårusiornerat
erssendngnerussungordlune, ukiumut
atausinaungitsumut amale ukiunut
ardlalingnut, sordlo erKarsautigine-
ruvdlugit OKalugiautit, nipilerssor-
nermik autdlakåtitsinerit Kåumarsau-
taussut, OKautsinik iliniartitsineK åssi-
gissaitdlo.
2) autdlakåtitagssiat sapåtit akuni-
kutårtumik unungmortumigdlo er-
sserKingnerussumik ilisimatitsissuti-
gineKartalernigssåt, OKautiginarnago
atuvfåssineKåsassoK amale atuvfåssi-
ssutigssaK sunaussoK. kigsautiginar-
sinaugujortaoK atuagåraussamik (nik)
sarKumersitsineKartalisassoK ukiune-
rane autdlakåtiniagkanik imalingmik
(nik), pingårtumik pivfigssåt ilångut-
dlugo (sapåtip akunera suna nalunae-
Kutardlo suna), tauva kulturudvalgit
peKatigigfitdlo ukiunerane ingerdla-
nigssamingnik årKigssuinialerånga-
mik najorKutagssaKalålersinåusang-
mata — aftenskoletdlume.
3) radiop OKautsinik mardlungnik
atuivfiunera sujunigssamisaoK aper-
Kutinik pilersitaKartåsagunarpoK.
OKautsit sut sumut atorneKåsagpat?
RANYCO i£2S*“”
Maskinsnedkeri ved
HANS RASMUSSEN
maskinamik penutsiorfik
atuagkanik atorniartarfigssualiarfig-
ssaKarane påsiumassat påsiniardlugit.
5) nålaortartut suleKataunerussu-
ngorsartariaKarput. aperssutinik nag-
sitsissarneK — sordlo mana pisima-
ssok — ajungitdluinartipara, nåmag-
pale? nåmagsoringilara nauk månar-
piaK avKutigssanik avdlanik tikuaisi-
nåungikaluardlunga.
titarnerit kigdligerKUssat sivneré-
ravkit ima naggasiginardlanga: kig-
sautigissama angnerssaråt Kalåtdlit-
nunåta radioa nuname tamarme tuså-
neKarsinaulisassoK, tamatigortusa-
ssordlo kulturikut suliniarfiunermine,
taimåitordle alikutaunigssanisaoK
puiornago (uvagume inerssuarnik tu-
sarnårtitsissarfiuteKangilagut, issi-
gingnårtarfeKarata il. il.).
K. Binzer.
nunap inue akipat???
A/G-ip normuane 4-me februårip
28-ne 1957 uvdluligaussume „F“-ip
agdlagå akissuteKarfigitsiarusukaluar-
para.
agdlagaK ima påsissariaKarsorigavko
tamatuminga agdlautigingnigtup nu-
nap inue „pmgitsailigailusoK“ tusar-
nårtarKunagit tamako nutåt „nunamut
ingmikut ugperissaKardlutik tikitut",
nauk naluvdluinardlugo nunap inue
aperKumut taimåitumut KanoK pini-
arnersut, tåssame aperKut tamåna
pivdlugo aperssutinik angalaortitsisso-
Kånginguatsiarmat.
„F“-una uparuaivfigilårniåinariga
agdlangmat: „uvagut isumarput ma-
ligdlugo silatusårnerusaoK ajunginer-
påjusavdlunilo — åmame nunap inui-
sa kigsautigissåinut pissusiånutdlo nå-
pertuvdluinåsangmat, — avisit, rådio
pissortatdlo inungnut tamakununga
ikiuniångigpata... nunap inuisa ersser-
Kigsumik takuterérmåssuk, inuit ta-
méko aggiussait soKutigingitdluinari-
tik“. KanoK ilivdlune „F“ ingminut pi-
ginåussuseKartisava nunap inue siv-
nerdlugit agdlagsinausavdlune nalu-
guniuk kalåliussugut sule pivfigssarsi-
tineKarsimångitsugut avdlanik ugpe-
rissagdlit ajoKersutåinik tusarnårnig-
ssamut, ilame provstiussut nunap inu-
inut ingmikut ajoKersutilingnut mia-
nerssorKusingårsimangmata sordlu-
taoK provstip angalatitaussup tamå-
kua taigai „amarKut savatut atissag-
dlit“.
inuk kinalunit nangmineK pingårtit-
sinine nåpertordlugo ugperissagssami-
nik aulajangisinautitauvoK, inatsisime
tungaviussut taima oKarput: inup kiv-
fåungissusia ajortumitsailiugagssauv-
dluinésaoK, Danmarkimut inugtau-
ssok kinalunit nålagkersuineK ugperi-
ssarsiornerdlunit pivdlugit isumane,
nagguvigissanilunit pissutigalugit su-
kutdlunit nangminerssorsinaunermi-
nik arsårneKarsinåungilaK... inatsisit
tungaviussut ima ilaKariput: inugtau-
ssut akornusersorneKaratik ilagigtut
peKatigigsitersinåuput pingårtitsiner-
tik najorKutaralugo gutisioKatiging-
niardlutik“. inatsisit tungaviussut ing-
mikortue tåukua maligdlugit ingmikut
ugperissagdlit ugperissamingnik sia-
ruarteriniarneråne akornusersuissug-
ssautitåungilagut.
ilumortumik OKåsagåine OKartaria-
karpoK kalåliussugut ugperissamik av-
dlamik ilisarisimassaKångitsugut tai-
mågdlåt luterikussuseK, tåssame Hans
Egedep nalånitdle téuna ajoKersut tå-
ssatuausimangmat, ilale ersserKigdlui-
nåssusia nuna måna angmassungmat
ingmikut ajoKersuteKartut kikutdlu-
nit ajoKersutimingnik kalåtdlinut oKa-
lussissuteKarsinauvdlutik.
uvdlume kalåtdlit nunavtine ugpe-
rissat ardlaKartut ingerdlåniarne-
Karput, tåssåussut luterikussuseK, ad-
ventistit pinsilerissutdlo, taimåitumig-
dlo isumaKarpunga nunap inue ugpe-
rissanik åssigingitsunik åssigingitsu-
nigtaoK pingårtitsissunut tusarnårnig-
ssamut pisinauvfeKartineKartariaKa-
raluartut. nunavme inue amerdlaneru-
ssut „F“-tut isumaKarsimagpata ersi-
ssutigissariaKångilaK ugperissap tu-
ngåtigut tamatdlarnigssaK, tauvale na-
lerKunerulersimåinåsaoK OKåsavdlune
„nunap inue akiput“.
J. S.
ilångutagssissup agdlagaK Kuperne-
rit pingårnerssånitoK pissane ima på-
sisimavå inuit pingitsaiiiniarneKartut
ugperissaK pivdlugo ingmikut isuma-
lingnik itigartitserKuvdlugit. påsing-
ningneK tamåna Kupernerit pingår-
nerssåne agdlauserissap imånit pissu-
ngitsumik pingorsimassutut OKautigi-
ssariaKarpoK. inatsisinit tungaviussu-
nit akississup issuagå åma Kupernerit
pingårnerssane agdlauserissap imånut
akerdliun'gilaK, tåssa agdlauserissame
Kupernerit pingårnerssånisimassume
kivfåungissuseKarfit kigdlilerKunagit
kigsautigineKartut erKartorneKarma-
ta. agdlauserissame Kupernerit pingår-
nerssånitume (lederime) „årKigssui-
ssoKarfik nunap inue sivnerdlugit ili-
orniångilaK", ugperissamigdle ingmi-
kut isumaKarfigingnigdlutik inger-
dlatsissut KanoK angussaKarsimatigi-
nerat pineKarpoK, månamutdlo angu-
simassait sungeKingmata tamåna er-
ssiutausorineKarpoK nunap inuisa ug-
perissaK pivdlugo ingmikut isumaling-
nut akissutåtut. taimatut påsiniaineK
påsissanigdlo OKauseKautigingningneK
inatsisit tungaviussut kivfåungissuse-
Karfingnik isumangnaitdlisainiarnera-
nut Kularutigssåungitsumik akerdliu-
ngitdlat. akississoK Kinuvigårput på-
sissarput kukusimanersoK ardlåtigut
sarKumiussissutigilårKuvdlugo — ima-
lunit avdlatut oKardlune isumaKar-
nersoK kalåtdlit ilåinaigaluisalunit
månamut ugperissaK pivdlugo ingmi-
kut isumagdlit akuerisimanerait fol-
kekirkelo asiginarsimavdlugo.
årKigss.
pissutsit kångunartut.
Sisimiut katerssortarfiåne filme
„K’ivitoK" issigingnårtineKarmat issi-
gingnårpunga. ingerdlatinera sukavat-
dlåKaoK •— åssilissat 35-t sekundimut
inortarunångilait. kigsautigineKarmat
kigaitdlagtineruvåt. nipiliortua sug-
ssåungilaK. OKauseKatigit atausiåka-
nguit kisimik filmip ingerdlanerane
tamarme påsinartutuéuput, filmivdlo
imarissånik tusarérsimångitsunut Kav-
dlunånut suna pineKartoK påsineK a-
jornaKaoK. filmertitsissut ukiune ar-
dlalingne taimaerérsoK OKautigine-
KarpoK. ukiut mardlugsuit sujornati-
gut filmsklub nangmineK filmertitsi-
ssutilik pilersineKarsimavoK. klub
tåuna måna 70-it migssåine ilaussor-
taKarpoK. filmertarfingme pissutsit
kångunartutut issigissariaKartipåka.
RR.
igdlut inutigssarsiornerdlo
sujiigdlcrmik
inuit højskoleat kingugdliukumårpoK
højskole pivdlugo Atuagagdliutine i-
långussarpagssuit atuardlugit soKuti-
ginaKaut, unale „kultur“imik taine-
KarsinaussoK pingårtineKarpatdlårsi-
masoråra. eskimutorKat inoKatiging-
neråne uvagutdlo kitåmiutut silar-
ssuarissavtine pingårtunik peKaKing-
mat takusinauvdluarpara, puiugau-
nigssånit ånåuniartariaKartunik Ka-
låtdlit-nunåtalo inusugtuinut ineriar-
tortunut suniuteKardluarsinaussunik.
kisiéne kalåtdlit inuiait uvdlumikut
KanoK angussaKarsimanerat Kimer-
dlordlugo kulturip pineKarnera inga-
ssåuneKalersoråra.
inuiaKatigit igdlunik inutigssarsior-
nermutdlo såkutinik, umiarssualiving-
nik niorKutigssiornermutdlo sulivfing-
nik amigauteKartuartitdlugit sisamå-
ngornikut „koncertertarnerit" japani-
miutdlo Kissungnit Kiperugaliait, kul-
turråde højskoleliariniagardlo pingi-
kaluaruvtigik ajusagunångilaK. Kanor-
dlunit ilungersortigigaluaruma taku-
sinåungilara kalåtdlit ilaKutarit uv-
dlormut nalunaeKutap akunere ar-
dlagdlit atordlugit nerinermut assai-
nermutdlo imigssamingnik norKaissa-
riaKartartut sok Bachip eriniarssuinik
atorfigssaKartitaKåsanersut nuånåru-
tigssaKåsanersutdlo, aulisartordlo
Kåumatine aulisarfigssamine ardla-
KångeKissune pivfigssame ilarujug-
ssua atordlugo aulisagkerivingnut a-
tortuloKissunut nioraissariaKartartoK
Kalåtdlit-nunåta ilåne højskolemik
„kulturikut suliniarfiussumik“ nuå-
nårutigssarsisasoringilara.
kulturiliorniarneK uvdlumikut ani-
ngaussarpagssuarnik akeKarpoK, ani-
ngaussatdlo tamåko pitsaunerussumik
atorneKarsinåusagaluarput kalåtdlit
amerdlanerssaisa pissariaKartitåinut
atorneKarunik. Kalåtdlit-nunåmiut ta-
marmik •— niuvertoruseKarfingmiut
asimioKarfingmiutdlo iléngutdlutik —
igdlugigsigpata niorKutigssiornikutdlo
napaniarfigssaKarnerulerpata tauva
aitsåt aningaussat kulturimut ator-
niarsinaulisavavut.
8