Atuagagdliutit - 01.08.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdl agait
tamanitdlo tigulågkat
Å højskolertågssamut.
kalåliussugut nalungilarput KanoK
OKatdlisigineKartigissoK, ilåtigut ag-
dlautigingnigtunut isumaKataujuma-
ssartugut, pingårtordlo pivdlugo ama
uvanga kalålerKiusunga nipanginaru-
méngilanga. inusugtut, højskolip pe-
rorsagagssai kalåliussusertik pingår-
titdluinartariaKarpåt, manalo nalerput
Kiviaruvtigik inusugtut amerdlasut
ingmingnut tatigivardlårput. neriuti-
giumavaralo højskolip tunissagai kalå-
liuvdluartungornigssamut tikutdlugit.
sagdliutisagåtdlo pissussut timime per-
Kigsume perKigssumigdlo tarnimik.
højskolip kujatåninigsså pitsaussassu-
tut isumaKarfigåra, sujuligtaissuat ne-
riuvdluarfigisaguvtigo Kavdlunånigsså
kalåliunigsailunit pinago imaKa OKa-
ruvta „kalåtdlisut inuiåussuserme pi-
ngartitsissussariaKarpoK, takuvarpu-
me kalåtdlisut atugkat agdlåme kultu-
reKautaussut kinguariartorput kingua-
riartornerdle kalåtdlimut inuiåussu-
serminik atarKingmigtumut tatimiau-
tigineKarsingnaulersimangmat. høj-
skolip suliagsåine neriunartoicardluar-
poK kalåleKatit perorsarsimassunut
inuiangnut avdlanut nagdlerssukiartu-
lernigssåinut autdlauviussassutut. inu-
sugtut Kåinamit niorarput, nikagiler-
ssortutut, kisiat ilåtigut nalungilarput
KanoK sule atorfigssaKartigissoK. ili-
magiumasingnauvarputdle høj skolip
suliagssaisa tamåna ilagisingnaujumå-
ra. taimame pingårtigisimåsagpat ne-
riut pissariaKardluinasaoK kalåtdlit
nunåmiut tamarmik ikiutariaKarput,
uvdluvtine aningaussaic atorfigssaKa-
KissoK ilångitsortugsaungingmat. isu-
magale maligdlugo tauya taimailior-
singnauguvta kalåtdlimut nalencugtu-
ngorssagaunigssanut isumatdluartiu-
saoK, kalåliuvugume imamit isumat-
dluarfigdlit.
Pavia Adolf sen, Frederiksdal.
sinerssorneK akilo.
landsrådip atautsimissutai radiokut
autdlakåtineKartut tusarnårdlugit, S-
malo handelsinspektørip billetit atu-
ngitsugkat pivdlugit pitdlautitut aki-
liutigssamik nalunaiautai, tusardlugit
soKutiginaKaut. umiarssup autdlarfig-
sså Kanigdliartuårtitdlugo silat sianiu-
tigtorsimaleriartuanguaK ilausinaunig-
ssamut akornutaussumik pissoKatdla-
riarasoralugo. autdlarfigssaK uvdlunik
arfineK-pingasunik sujorKutdlugo i-
lausinaujungnaernermik ilisimatitsi-
gåine akisunågagssåungilaK téssane
billetip akiata 10 %-Inå akiliutigissag-
ssåusangmat sordlo sakeK arnaK toKU-
simagpat, imalunit Kitornat ilåt niuiar-
torsimagpat nuliardlunit ilimagissaic
sujorKutdlugo ernisimagpat. uvdlorme
umiarssup autdlarfigssåne taima pi-
ssoKarpat billetip atungitsugkap akia-
ta agfåinå utertitdlugo pissagssauvoK;
ajoraluartumik tusångilara umiar-
ssuaK autdlarfigssaminut kingusinår-
pat tikeråt igdluanineK uvdlormut a-
tautsimut, mardlungnut ardlalingnut-
dlunit akiliuneKautåusanersoK. umiar-
ssup kingusinårtarnera soruname tai-
ma pissartutut tupingnångitsutut issi-
gingitsorunångilåt. nalaitsornerdlior-
tunik iluagtitsinikut pissoKariångitsoK
handelip umiarssuautaine ilaunigssaK
nagdliugpat umiarssuarmut ikigåine
sume ineKarnigssaK pisanganartarpok,
mingnerungitsumigdlo inigssap KanoK
ineramitauva pisanganartardlune. tå-
ssame sordlo landsrådime ilaussortat
ilåt OKartoK imåisinauvoK inérKame
sisamåutarissame ineKartugssat arfini-
lerisagåtigut. tamåna isumagssarsiut-
dlarKingnertut taineKarsinåungitsorå-
ra. inigssaK avdlatut iliordlune iluar-
nerussumik sordluna atomeKarsinåu-
saKissoK. åssersutigeriartigo assagtar-
fik méråncanut sinigfigssancisaKissoK.
ermileråine taimågdlåme mérKat av-
dlamut nulåruvtigik. amussartut mér-
Kanut angnerulårtunut åma atorne-
Kartitdlugit takuneK ajornarput. ator-
tisagåine, soruname ilaussunut nater-
me sinigtunut iluésångikaluarpoK,
ingmaralånguåinardle amusimatikåine
akornut tåuna årKingneKarsinauvoK.
åma nuånårutigssauvoK uvdlormut pi-
ngasorssuariardlune nerisineKartar-
neK, tåssame unukut kingugdlermik
nerinermit aKaguane uvdlåkut nerer-
Kårnigssap tungånut nal. akunere u-
tarKivigssat 14-inåuput, taimalo sivi-
sutigissumik utarKineK saperåine so-
davandimik, lakridsinik sukulåtinig-
dlo pisineK ajolnangilaKå tamåkume
mérKat piumassaKait. mérKat imugtu-
gagssainik pisiagssaKartitsisinauler-
nigssaK handelsinspektørip isumaliuti-
giumavå. taima oKauseKarnera pingå-
rujugssuaKaoK — taimailivdlune Ka-
låtdlit-nunåne umiartornerup OKalug-
tuarissaunerane aitsåt pernautaussu-
mik mérKanik ama ilaussoKartamera
erKaineKarmat, måkulume nerssutér-
Kat neKait karrygdlit értatdlo KaKortut
pulukiminigdlit mérårKat tamåkerdlu-
tik neriumassarineK ajormatigik. sor-
dlo KaumaneK sujunerme erssilersoK,
anersa imaKa åma umiarssuit angala-
nigssaisa avdlångukulårnerssuat tai-
måipatdlårungnaerumårtoK, sordlo i-
maKa sapåtip akuneranut atausiåinar-
tumik avdlångortitsineKartalerdlune.
umiarssuit nålagait ilaussugssanik Ki-
magainerKusautdlutik unangmissame-
rardlugit tusatsiagaussartut asuléru-
taugunarput ugperineKångitsut, u-
miarssuitdlo inue ata ajortumik OKau-
tigissarainagit. handelsdirektørip
nangminérdlune oKautigerérpai ikig-
patdlåginartut suliagssarssuarnigdlo
ingassavigsut. kisiåne-una saKissoK ar-
naK utikåtalunginerussåsagaluartoK
piligtaK niussivdluarnerulårtaraluar-
pat. amamigoK pissaritdlisaineK tåssa
nalivtine pissutsit pitsångorsautigssåt.
pisangarngup atåne tusarnårtamera
ingerdlaterKingniarpara.
nagsiussaK.
Henrik Lundip erKaissutigssånut ka-
terssuineK soKutiginartorujugssuvoK
sapingisamigdlo pilertortumik nåmag-
sissariaKardlune. månilo 1948-milo ka-
terssugausimassut eriniaisa taigdliai-
salo atautsimut eKitdlugit sarKumer-
nigssånut sulissugssaKångingneK piv-
dlugo katerssuinermilo ingerdlatitsi-
ssok toKoriarmat unigtitausimassut
303,52 kr. Narssame komitinut erKåi-
ssutigssaliorniartunut nagsiuungneKåi-
narput.
silarssuarmilo ilerKussoK maligdlugo
isumaKarpugut erKåissutigssaK napar-
neKåsagune Narssame pinane nuname
inungorfigissåne inersimaleramilo su-
livfigisimassåne Nanortalingme nåpar-
neKartariaKartoK. åssersutigalugo
Knud Rasmussen erKåissutigssåinu-
ngorfiane Ilulissane nåpameKartoK.
tamåna tugdluavigpoK. Henrik Lun-
divdlo erKåissutigsså Nanortalingme
igdlup inungorfiata migssåne (nalune-
Kångingmat) nåparneKartariaKarpoK.
tåssame tugdluartoK anguneKartaria-
Kartordlo. uvagut nunarKataussugut
piumavarput tapersersorumavdlugulo.
kisalo taigdliaisa eriniaisalo sarKu-
mernigssåt atautsimut atuagångordlu-
tik anguneKartariaKarpoK ukiut inger-
dlaneråne. inuit pisinaussut katerssui-
niardlit taigdliai erinialo naKigsima-
ssut naKigsimångitsutdlo katerssordlu-
git sarKumersingniardlugit. taima ka-
terssuineK nåmagsineKåsagpat ani-
ngaussauteKarfit ikiortigalugit sarKu-
mersingneKåsagaluarput. isuma aju-
ngitsoK tamåna uninartariaKångilaK.
Otto Korneliussen.
„pinerssusen" amalo.
„Atuagagdliutit“ne nr. 15-me agdla-
gaK „pinerssuser“mik KuleKutsersima-
ssok soKutiginaKingmat kommuneKar-
fiuvdlo nunaKarfingmik evKiluisårtit-
siniarneranut agtumaKingmat oKause-
Karfigilasavara.
agdlagkamik tåussuminga agdlagtoK
Kresten Rusbjerg uvangalo isumaKati-
gigdluinarpugut nunaKarfiup Nup ev-
Kiluitsunigsså kussanartunigssålo so-
Kutigalugulo pingårtikavtigo. taimåi-
tordle agdlagkamine OKauserissaisa
ilait ilumortungingmat narKiuteKarfi-
gingitsorneK ajornarput.
agdlagpoK nunaKarfiup kussanartu-
nigsså inuilo pivdlugit salineKarneK
ajortoK takornartatdle tikitugssat piv-
dlugit salineKartartoK. tamåna erKor-
tungilaK agdlagtordlo måne pissutsit
ilisarisimanerugaluarunigit taima o-
KarsimassariaKångikaluarpoK. nuria-
Karfiup evKiluitsunigsså tamatumalo
sulissutigineKarnigsså kommunalbe-
styrelsep suliagssame pingåmerussut
ilåtut sulissutiginiartuarpå. ukiumut
atautsimitarnerne atausiåinarnago ta-
måna OKaluserineKartarpoK tamatuma
nåmaginarnerussumik anguneKarsi-
naunigsså navssåriniardlugo. oKarsi-
nausoraugutdlo tamatuma tungfitigut
pissutsit pitsångoriartortut påsisimav-
dlugule tamatuma tungåtigut isumar-
put erKordlugo tamanutdlo namagi-
nartumik anguneKarsinaunigsså uv-
dlume aKagulunit anguneKarsinåu-
ngitsoK pingårtumik nunaKarfingmiut
tamarmik påsingnigdlutik tamatumu-
nga peKataulersinagit. kommunalbe-
styrelsevdle tamåna ilungersordlune
sulissutigituinarumavå.
kommunalbestyrelset 1951-ime ator-
tulernerånit uvdloK måna tikitdlugo
upernåt tamardluinaisa aputaemerati-
gut nunaKarfingme salineKartarpoK
icikut tikitugssaussut aperKutigerKår-
nago pissutigalugule kommuneKarfiup
pingitsornane tamåna isumagissagssa-
ringmago nunaKarfiup kussanartunig-
sså, perKingnartftnigsså inuisalo nuna-
Karfingmik kussanéssusianik tugdlusi-
mårutigingningnigssåt su j unertaralu-
go. aussap uvdluine salinerup nåmag-
silerneratigut takornartat tåkusinau-
ssarmata imaKa isumaliordluångitsune
isumaKarnarsinaussarpoK tikitugssa-
Kamera pivdlugo saligineKartoK tamå-
nale nalautsomerinaussarpoK tåssame
tamatuma nalåne takornartat angat-
dlatilersarmata. taimåitumik erKortu-
ngilaK inuit atuartugssat Nup avatå-
nitut Nungmilo pissutsinik ilisarisi-
mangningitsut isumaKalersisavdlugit
takornartat tikitugssat pissutiginar-
dlugit nunaKarfigput kussagsardlugulo
saligisitsissartugut.
agdlagpoK inuit igdlumik silatåne
agtakortut agssuariniameK ajornartut
erKainikut årKigssussineK månåkut
atortussoK nåmaginartungingmat. o-
Kautsit tamåko tusardlugit inungnut
evKluisårnigssamik soKutigissaKångit-
sunut maungéinardlo erKaissunut tug-
patdlersautipiluput isumaKalersitsisi-
nauvdlutigdlo, tåssa sumutdlunit er-
Kaigaluaruvta soKutåungilaK. inuk nu-
naKarfiup kussanartunigssånik pingår-
titsissoK taima nipilingmik OKarsi-
naungmat påsineK ajornarpoK.
miserratigingilarput nunaKarfingme
avKuserngit tamanut ångusimassut su-
le amigautigigavtigik tamånalo piv-
dlugo bilit erKaivingnik igitagssanik
aigdlersut igdlunut tamanut éngusi-
naussångingmata. erKainerup pitsau-
nerussumik ingerdlasinaunigsså åmå-
taoK sujunertaralugo avKuserngit sa-
naortorneKarput atautsikutdle pine-
Karsinaunatik aningaussat atugagssat
kigdleKartumik akuerssissutigineKar-
tarmata. nunaKarfingmiutdle kikutdlu-
nit evKiluisårnermik nunaKarfiuvdlo
kussanartunigssånik soKutigissaKartut
pingårtitsissutdlo piumåssuseKarunik
suleKataunigssamut akornutigssaKå-
ngitdlat sordlo erKagagssat isumang-
naitsumik imalunit nunamut agssaiv-
dlune matorinlkut erKåsavdlugit.
nunaKarfingmiut kikutdlunit nang-
mingnérdlutik igdlumik erKåine sali-
gissut, evKiluisårtut isumangnaitsu-
nigdlo erKaiveKartut takugångavkit
uvangåtaoK hr. Rusbjergitut Kamuna
nuénårutigissarpåka nersordlugitdlo
nunaKarfingme inugtauvdluartutut
kussanartumik iliormata.
Ras. Berthelsen.
Carl Husmer
Tapetserer og Dekoratør -
Møbler og Tæpper
wigalitsersuissartoK pmersaissartordlo -
peKutit naterssuitdlo.
Frederiksborgvej 75 Kobenhavn NV
BRYGGERIET STJERNEN
pilsnere eksportitut mamdssusilik
Største børneartikel i Danmark
Lakridskugler med kulørt sukker
Danmarkime piu-
maneKarnerpåt,
lakridsit angmalor-
tut Kalipautilingnik
sukugdlit.
Omfattende regulering og
alprovnlng under varierende ,
belaitnlngei
il -f. f_______________________________/___________f ...
150-1000 hk • med og
■ tlirhn.rharoe
Vølund diesel er en langsomtgående 4-takcs enkeltvir-
kende motor, som Iremstilles i alle størrelser fra 150-
1000 hk med og uden turbo-charge. - Motoren leveres
både som hovedmotor og hjælpemotor. Som marine-
hovedmotor fremstilles den i 3 forskellige typer:
Type DM med regulerbare skrueblade
Type D R med last skrue og reversgear
Type DO med fast skrue og direkte omstyrbar motor
„VØLUND DIESEL —
ingerdlavdluåsagpatu

2