Atuagagdliutit - 01.08.1957, Blaðsíða 13

kalåtdlit avatåne aulisalernigssåt ukiune icamng
neme niuvernerup ilimagingilå
direktør Hans C. Christiansen aulisarneK pivdlugo. — 1957-ime
niorKutigssiornerup tamarme 1,5 miil. kr.-nik ajunåruteKarfiu-
nigsså ilimagineKarpoK.
Kalåtdlit-nunåne aulisarneK 1956-
imisaoK ajornartorsiuteKakulugsima-
vok. ukiunut kingugdlernut nalendut-
dlugo uvdlut aulisarfit ikingnerusimå-
put, aulisartutdle nuånersumik amer-
dliatdlagsimaKaut, 1955-imutdlo naler-
Kiutdlugo angatdlatit aulisartut amer-
dlanerusimavdlutik. sårugdlik téssa
aulisagkat uvavtinut pingårnerssa-
riuarpåt, Kavsiussuserdlo tungavigalu-
go pissaussartut amerdliartuinarput,
kisiåne tamane sårugdlit ukiunut ki-
ngugdlernut nalerniutdlugit ikingne-
roriarsimåput, taimåitumigdlo ukiup
nånerane pissat tamåkerdlutik — nauk
ilungersortumik aulisarneKarsimaga-
luaK — 1955-ime pissaussutut amer-
dlatigmarsimåput.
kalåtdlit aulisartuisa aulisarnerat
kangerdlungme sinerissamilo aulisar-
nerujuarpoK. tamatuma angnertumik
avdlångornigsså, s. i. avatåne ikang-
nerssuarne aulisarningornigsså, ukiune
Kaningnerpåne ilimaginiarneK ajor-
narpoK aningaussanik piligssunginav-
ta amalo namagtunik inugssaKaratalo
påsissavut angnikingmata taima ag-
tigissumik avdloriésavdluta.
KéraKarfigsiorneK.
angatdlatigissat tungasigut 1956-ime
nutåvingmik peKalerpoK, „Sujumut“
produktivitetsudvalgimit aningau-
ssangnagtåvtinik sanaussoK atulersi-
neKarsimangmat, niorKutigssiornermut
iluaKusersutigssanik nutånik moder-
neussunigdlo pilerssårutigineKartunik
sananialersinata sujugdlermik KanoK
aulisagaKamera påsivdluarKårneru-
ssariaKarparput, tamatumanilo „Suju-
mut“ misilissarnerne pissariaKartune
suleKataussugssauvoK. pujortulérKat
avdlat inuinait niuverneruvdlo pigi-
ssait peKatigalugit „Greenland„ilo su-
leKatigalugo ukiumåna „Sujumut" Ké-
raKarfingnik navssårniartineKalersi-
mavoK. nåmaginartunik angussaKar-
nigssarput neriutigårput, taimatutdlo
nautsorssutigigu j arput aulisariautsinik
nutånik navssårniarnerme — tamatu-
mungalo atassumik imaKa avatåne au-
lisalersinaunigssamut tungassunik —
„Sujumut" ikiortusinaujumårtoK.
aulisartut amerdlanerussut.
Kalåtdlit-nunåne 1956-ime inutig-
ssarsiutigalugo aulisartut 1922-uput —
1954-imingarnit 159-inik, imalunit 9%-
imik, amerdleriarsimavdlutik. tamåna
iluarusungnavigsusorårput. aulisagkat
akitsornerat 1955-ime aprilip 1-iåne a-
tulersitaussoK pingårtumigdlo Påmiu-
ne Manitsumilo aulisagkeriveKarnikut
pitsångorsautit aulisartunik tunitsivi-
gigsårnerulersitsissut taima nuånersu-
-vil smage Dem bedre,
fordi den er særlig let!
Monacco sapernaviångilat kimiki tsuatsiaK
pisiariumassarniaruk
Nr. 7. amat nalunaeKutåråt issiko-
rigsoK kultitalik (20 micron) natåva
sisak, 15-inik 17-inigdIo ujaragta-
lik, igalårtå agdlinartoK, tavsia Ka-
lipautigigsårtaK. ukiune pingasune
avdlångtisångits&K .......... 198,00
Nr. 12. schweitzimio nang-
minea amflrtartoK, sisak Kiv-
dlertos, avdiångujaeKissoK,
INCABLOC-imik kagdliuig-
nigssånut isumangnaeKutilik.
imermit KerdlaemeKartå-
ngitsoK saviup kajungerisså-
nut akiutoK. 17-inik ujarag-
talik, angisCimik sekundiler-
sumik tikfltilik angistaigdlo
kisitsisltalik. Kaldtdlit-nu-
nåne piumaneKarnerpåK. u-
kiune pingasune uvdlåiigu-
sångitsoK ........... 295,00
kalungnernik tavsilik. Nr. 10. angu-
tit nalunaeKutåråt kussanartoK si-
sak, avdlångujaitsuliaK, INCABLOC,
imermit KordlaemeKartångitsoK, sa-
viup kajungerissånut akiutoK, 17-
inik ujaragtalik, angisåmik sekun-
dilersumut ttkåtilik angistoigdlo
kisitsisitalik. nalunaeKutåratsialag-
ssuaK — emerpit kingomusinausså.
ukiune pingasune avdlångåsångit-
sok ........................ 245,00
Nr. 4. åssinga, uvngersaussamigdle
tavsilik kultitaligdlo 20 mieroni-
mik. ukiune pingasune avdlånguså-
ngitsoK .................... 218,00
Nr. 5. åssinga, 17-inik ujaragtalik,
imermik KerdlaijaitsoK, saviup ka-
jungerissånut akiiitOK, INCABLOC,
sisaii. ukiune pingasune avdlångå-
sångitsoK .................. 198,00
niuvertarfingnut aperKutigeriåkit
uvguna KiorukJ
Kai.-nun. ilisimaneKalersut
nalunaeKutårKat LEA-t ukiune pinga-
sune avdlångoratik ingerdlassartut
nalunaeKUtsiorfik tåuna kisime Danmarkime taimaitdlune nalunaenutå-
rautaisa scweizimiuvit atortue tamarmik taima pitsautigiput: ajoringu-
juitsue, igalåminertait, avdlångujaitsuliåussusé, salingneKartarnere.
nalunaeKutåraK schweitzimio Kåumåmut 25 kr.-namik akilertardlugo —
akilérKårutigssat atorneKångitdlat, Kåumåmut akiliutigssaK sujugdleK tai-
matut taimågdlåt atorpoK.
URHUSET LEA A/s
LANDEMÆRKET 21, KBHVN, K.
Pa. 8529
nalunaeKutårarsiat tiguneranit umiarssuar-
tigut sujugdlertigut utertisinauvat iluar-
sagagssat tamaisa suliarissarpavut, nalu-
naeKutdrKa.se ajortut nagsiutarniarsigik,
umiarssuartigut sujugdlertigut utertitdlu-
git tigusavase.
URHUSET LEA A/S, Landemærket 21
København K.
atsiortup 21-nik ukioKalerérsimassup ma-
tumtina pi&iariniarpå ..............
pissamertut akilersugagssatut
... stk. nr...schweitzere å kr......
... stk. nr... schweitzere å kr.....
tiguneratigut Kåumåmut akiliutigssatut su-
jugdlertut 25 kr.-mik akilisavdlugo tama-
tumalo kingorna Kåumatit tamaisa 25 kr.-
mik akilissåsavdlune imalunit tigunerane
akia tamåt akilisavdlugo (atorumångisarse
Kåtigut titardlugo piginåsavarse).
MALUGIS1UK: nalunaeKutårarsiniagkat u-
miarssuartigut sujugdlertigut nagsiuneKar-
tåsåput pisiniutip tigunerata kingomagut.
pisiniamermut ardlagartaK nagsitiniå-
nguarsiuk, tauva nalunaeKutåraK piniagar-
se piårnerpåmik kussanartumik pordlugo
nagsiåneKåsaoK.
ateK, sujuliaKut naggatdlo
atorfik
uld ok uvdlordlo infivfit
u najugaK inbvfik
nunaRarfik najugaK .......................
pisiariniagkat tigunerane akiligagssångor-
dlug-o piumagugko [ ] sisamanik teaerKug-
dlip ilua x-ilemiaruk.
annonce Riordlugo torKorniarsiuk atorfig-
ssaKartitåsavarse.
URHUSET LEA 7
s Landemærket 21 København K.
1.-8.-57
mik aulisartut amerdlinerånut pissu-
taussunut ilausoråvut. aulisartut akor-
nåne utorKåussuseK nalerKunerulersi-
mavoK, aulisartut amerdlissutait inu-
sugtut tungånérsungmata. inutigssar-
siut pingårtOK tamåna, Kularutigsséu-
ngitsumik kalåtdline inuiaKatigingne
piorsagaunermut tungavigssångortug-
ssaK, kalåtdlit inusugtortaisa soKuti-
gingmåssuk nuånårutigissarlaKarpoK.
aulisartut 1956-ime angatdlatait 1741-
put •— tåssa ipugtarissat 1252-it pujor-
tulérKatdlo 489-it. ipugtarissat 1955-
imingarnit 100-t migssiliordlugit ikile-
riarput pujortulérKatdle 18-inik a-
merdleriarsimavdlutik.
pujortulérKat uvdlutdlo aulisarfit
angatdlatit angnerussut tungålitsi-
temiartariaKarsoråvut, tungåligkiar-
torneKarsoråvutdlo. pujortulérKat 30—
35 fodit tamåkerdlutik Kågdlit sinig-
figdlit inungnik aulisartussunik angat-
dlaringnerulersitsissarput aulisagke-
rivfingnilo angnerussune ikingneru-
ssunile amerdlasunik pissuteKartumik
kigsautiginartussune aulisagkat sulia-
rineKartalernigssåt anguneKalertorne-
rutisinåusagaluardlugo.
ersserKigsåsavdlugule pissusigssami-
sorunarpoK pujortulérKat 30—35 fodit
avatåne ikangnerssuarne aulisaKatau-
nigssamut nalerKutivingingmata. auli-
sariutit angineroKissut akisuneroKi-
ssutdlo tamatumane atorneKartugsséu-
put.
uvdlut 1956-ime aulisarfiussut av-
guaKatigigsitdlugit aulisagkeriveKar-
fingne tamane 122-usimåput. Avang-
nåne Kujatånilo uvdlut aulisarfiussut
amerdléssutsimikut soruname éssi-
gingitdlat, ajoraluartumigdle imåi-
nguatsiarpoK aulisarfingne avangnar-
dliunerussune aulisagaKalersarfia ki-
ngusinårtariartordlune Kångiutiårne-
russalerdlunilo.
ukiup tamåkerdlune Kaumataine pi-
ssaussartut taimailivdlutik Kaumatinut
tamanunginerulerput. tamatumunga
takussutigssauvoK 1956-ime Kåumatine
mardlungne 15. julimit 15. septemberi-
mut sårugdlit tarajug'agssatut ukioK
tamåkerdlugo tunissaussut agfait tu-
nissarineKarsimangmata, 1953-imile
Kåumatine tåukunane tunissat ukiu-
mut tunissaussut 43 %-ermarsimav-
dlugit.
1956-ime uvdlut aulisarfiungitsortut
1288-iusimåput, tåukunånga 1205-it si-
lamik pissuteKartut.
aulisagkat amer dianer uput
mikineruvdlutigdle.
aulisarnerme angussanut takussutig-
ssauvdluarnerpaussoK kisivingmilo a-
tortoK soruname tåssa aulisagkat pi-
ssat amerdldssusiat. 1950-ime 1951-imi-
lo sårugdlit ukiumut pissaussut 5 mil-
lionit migssiliorpait, 1956-imilo 8 mil-
lioningajauvdlutik, sårugdlitdle ukiut
tamaisa migdliartuinarsiméput, tai-
mailivdlutalo 1956-ime kilungnagtåvut
1950-ime kiluerutinmgarnit amerdla-
nerungitdlat. sårugdlit nr. 1-imit 4-
mut angissusigdlit, akigssarsivdluauti-
ginerussartagkavut, 1950-ime pissat
tamåkerdlutik 79 %-erait 1956-imile
37 %-inavigalugit, sulilo ikilinerorKi-
sagunardlutik. bundgarnit atordlugit
aulisarneK sårugdlitdlo Kalåtdlit-nu-
nåne kigaitsuinarmik agdliartortame-
rat tamatumunga pissutaugunarput.
sårugdlik tunitsivigssaKartisinåusa-
guvtigo angissusia pingårtåvoK, mig-
dliartuinaraluartordle taimåitoK Spa-
niame, Italiame Grækenlandimilo tu-
nitsivigssaKardluartituarsimavarput
nunatdlo avdlat akigssarsiarissartagåi-
nit angnerussumik akilersisinaujuarsi-
mavdlugo. tamatumunga pissutauvoK
kalåtdlit tarajugkiait nunane avdla-
miut pissarnerånit avdlaussumik pit-
saunerussumigdlo suliarineKartarmata.
„Sværdfisken" Kalåtdlit-nunåliar-
tautitut atorungnaersitausimassoK
1956-ime misiligdlugo tunitsivigsså-
ngortisimavarput. aprilip Kåumataune-
rane Nup kangerdlanut pivoK kingor-
nalo Manitsup Ausiaitdlo pigissåinu-
kartineKardlune. sårugdlit tissågssatut
tunissat 800 tonsit migssinge tiguvai.
misilineK Kalåtdlit-nunåne agsut so-
KutigineKarpoK, aulisartutdle tunganit
nåmagtumik suleKatauvfigineKarane.
taimåitumik angnikigissagssåungitsu-
mik ajunåruteKarfiuvoK taimailivdlu-
nilo ukiumåna misilerKingneKarsinau-

u