Atuagagdliutit - 01.08.1957, Blaðsíða 17

MEEARTAVTINUT
Agpdligsiorfiup
mérKat „Atuagagdliutit“ne agdlagait
atardlugit ama utorKarne nuånerdlui-
nartarmata mérKat OKalugtutisavavse
agpat inerssuånik, agparssuarnik.
” niuvertoKarfiup Upernaviup erKåne
agparpagssuit ivnarssuarne ineKartar-
put, piarKiortaramik. upernåmit ivnat
ineKarfitik tikikunikik aitsåt manitik
tamarmik tukerpata ivnaK Kimagtar-
påt, aitsåt åipåningorpat upernarpat
tikerKisavdlugo, åma piarKiartordlutik.
mana ukunane Agpåligsiorfiup ag-
parssue oKalugtuarisavåka.
ukioK 1916-ip erKåne Agpåligsior-
fingmut nunasigama 1924-me Kimag-
dlugo, sikutitdlugo Kimugsimik agpå-
niartarnika nuånersumik entaimassar-
para, ama måneKalerangata månigsar-
niartarnika. tåuna navianaraluartoK a-
junårfigisimånginavko ama nuånersu-
mik erKaimassarpara. atausiardlutame
ajunångajagkaluarpugut, tåssa_ ivnar-
tOKativta ilåt nåkarmat, iluanårdlune
nunamut kagdlugane, imånut tugkame
morssusimatsiåinardlune nivdlikartoK
umiamitut tiguvåt, ajoKusinginame
KujanaKaoK.
tåuko Agpåligsiorliup agparssue
Upernaviup agpaKarfine avangnar-
dlersåuput, itsarssuardle tåuna nuna-
via Agpåligsiorfik agpat nunavigissar-
simavåt, tåssånga agparssuarnut ikera
sivisungilaK, mile migssiliorpå, tai-
maingmat måniliat sila iluarilerånga-
miko månigsariarfigssarpait.
upemåkut sikorssugaluatdlarångat
maje autdlartisimalerångat Agpar-
ssuarne initik tingmiuaorfigissalersar-
pait, pingårtumik unugkångat, tåssa
imap uligtarnera maligtaralugo. tinig-
kiartulerångat avåmukartardlutik. ila-
ne imaK samane ungasiartorssussara-
luarpoK issåinarnik erssigane aungneK
tugdleK ungasigkaluarpatdlunit uli-
mukalerpat tåssa ineKarfigtik tunu-
ngajungnåisavåt, eKimagtarssuångor-
dlutik ardlarigssuvdlutik timuagtaler-
sarput. ilane uvdlukut pingårtumik
aungneK imaK Kaningnerulerångat uli-
mukalersordlo tåssa timuaissorssuå-
ngusåpu't. uvanga nalugatdlaravkit ti-
muangniardlutik ulingnigsså utarni-
ssaråt, agpaniarniarångama ilåne iv-
naK agpaKångitsorssuaK takussarnåle-
ravko, unungmilunit tupigissaralua-
ravko. kingoma påsivara taima agpat
tikerKåmerångamik aitsåt imaK uli-
mukalerångat inertik ivnaK timuagfi-
gissaråt uningaorfigiartordlugo.
Kimugsimik agpaniartarneK.
agpat ineKårfisik najortalerångati-
gik Kimugsimik agpåniartalersarpugut
autdlaisit atornagit. imailiortarpugut:
sila issangiussartitdlugo perdlualug-
dlune sualungitsumik, agpåniarfigalu-
go iluarnerussarpoK. tåssa agpat ivna-
me ineKarfiåne agpat anait aKilissar-
mata. agpat ånamingnik mingugtilårå-
ngamik tingmineK ajulersarmata, ti-
nginiaraluarångamik ivnap atånut si-
kumut nåkåinartalersardlutik. taimai-
titdlugo Kimugsimik agpåniardlune
iluanårnarnerussarpoK.
agpiardluta taima nåkartut namag--
torångavtigik KingmeK atauseK pér-
dlugo agpåniutigigåine nåmagpoK. ag-
pat sikumut nåkarångamik avdlamut
autdlartånginamik kisiåne avémut. su-
lutik ikiorsiutdlugit paortordlutik ilait
Kangåtatsiartaramik sukasorssussar-
mata arpamik inortaravtigik. Kingmi-
mik atautsimik agpåniuteKaréine nå-
magpoK, Kimugsimik agpat upagtina-
råine kissarångamiko mikåutaramiko
atausinaK. agpåniutigssaK périardlugo
ilai sikumut pututdlugit autdlarnavér-
dlugit aulajangerdlugit, Kimagdlugit
agperissarpugut.
taima agpåniartaleråine KingmeK
pérsarissagaK ama ilitarpoK. agpamik
malingnigdlune inune ungasigsumut
Kimagdlugo agpa kiguniuk toKusinar-
dlugo nerinago kingmiardlugo inung-
minut orKutdlugo inune tikitdlugulo
agparssue
sanianut oriartarå, avdlamigdlo upa-
gagssaminik Kinilerdlune.
pingårtumik Kingmit nutarKat agsut
sungiusaruminartaramik, agpanik
kingnigdlutik uiartoruniko oriardlugo
issigissardlugo aulalårpat niaKua sane-
raisigut kéndsavå kingmarKilårdlugo
åma oriarKigtardlugo issigissardlugo,
kisiåne aulaumineK ajulerpat toKut-
dluinaringne malugiguniuk kisavå a-
miagut tåssalo inungminut angerdlaut-
dlugo, taimailiortut issigingnårdlugit
agsut takorånertarput. taima agpat si-
kumut nåkardluartut namagtoråine
agsut agpagdluarnartarmat serKorane
katsorna Kamutit usigssait nåmagiler-
tariaKarput. agpat taima sikumut né-
kardlutik paortorussårtut Kingmit ag-
sut pilerigissaramikik. siko ilane ato-
ruminaikulugtarmat pugtineKartitdlu-
go Kingmit agperissutaussut katsora-
tik ipivdluinartarput kiagugtorujug-
ssuangordlutik nukigdlålersardlutig-
dlo. taiméitumik Kimugsimik agpå-
niarneK unukut ivnaK seKinermut alå-
ngisimatitdlugo a j unginerutitarigput,
taimailioréine iluarnerussoK påseria-
rångavtigo.
Agparssuit majime agpat najortalérå-
ngamikik unukut Kimagsimassardlu-
git, maje nålersordlo Kimåsaivigdlugo
najulersarpåt, åmame tåteråt tikisima-
lerångata ivnaK nipagtarpoK septem-
berip nålerneranut nipaerutugssau-
jungnaerdlune, aitsåt piarnat tamar-
mik tukerdlutik autdlararpata nipae-
rutisavdlune. tåssa tingmiarpagssuit
tamåko ivname Kardlulårningue kug-
palugssuartut ungasianitdlunit tuså-
neK ajornarungnaerångata ama angu-
niardluta ajoKutiginago utorniarnivti-
ne iluaKutigissarigput. ilane sila issa-
ngerdlune imeralalerångat sikuvdlo
aputå utornianut sakortunarsissarå-
ngat Agparssuit sarKåne kitånilo utor-
niardlune utut piuminamerussaramik,
patdligtuinialerdlutalo anorå iluagte-
riarångavtigo ivnaK nalencersimaniar-
taravtigo tingmiai nipiliorpatdlårnerit
iluaKusiutdlugit, silap imeralanera a-
kornutaujungnaertarame. tingmissat
nipå utut Agparssuit Kanitånitut tati-
tutaramiko piuminamingortaramik,
tusågaluardlutik sule arKarniångitsut
ilåne tikivigdlugit igssutagssaussarput.
taima Agparssuit agpaisa ivnamita-
lemerisa nalåne tasamunga avalagdlu-
ne utorniamarångat agpat atautsimor-
torssuit samångåinaK erssialisåput ti-
muagtut, sordlo ilåne nuiarssuit tåssale
amerdlanermit. ilåne utoK patdligtor-
dlugo una sujunivne angiuvfininguaK
KaKigavko tåssånga igssutisavdlugo,
tå, sujorssugtorssup orneKåtigut. agpat
ikanåt (amerdlanåt) sikup Kulinguagut
Karssutilitdlarångatigut. utorput maki-
nanilunit arKarpat taimågdlåtdliuna
tilugtorussåruvta. tåssa måneKalernig-
ssåta tungånut taimåituartarpugut Ag-
påligsiorfingmiussugut, taimanime si-
kunertugatdlarma junime måneKaler-
tarnera tikitdluinalerå aitsåt Agpar-
ssuit atåt imarortordlo imarorKåme
månigsamiartarpugut, pingårtumik u-
miamik, umianaratdlaravta.
agpanik månigsarniartarneK.
agpiåsagångata sila sigssuerniardlu-
go pisiåne åma pissariaKartarpoK iv-
naK agpat inåt panerdluarsimassoK
ajunginerussarame ivnartoråine. ivna-
me månigsarniarfiussartut avKutau-
ssartut tungmissagait nigsigfigissagait-
dlo kisiåne sigssuerdluarniardluta pi-
ssarpugut. nigsigfiussartut tungmi-
ssagssatdlo ilait nugtaKaraluardlutik
agpat anéinik parngunikunik kiviunig-
simassaramik nalunartarmata, tamåko
nigsigfigssat tigdlualårtaréine nugtag-
dlit nalunarneK ajorput, putdlagpalug-
kune tåssa nugtalik, tigdlualårdlugo
misarKarpalugkune tåssa nugtaKarane
KajangnångitsoK. åma ivnartortaleråi-
ne ivnarssuarne månigsarniarfiussar-
tut avKutait ilikåine nangiamarung-
naertarpoK.
Agpåligsiorfiup Agparssuine agpat
inait ménigsarniarfigissagkavut ima
ateKarput: Kangigdlinguit, K’iterdlit
Avatdlerssuit. — agpat ernerugtulerå-
ngata Avatdlerssuarnut ivnap atånut
unigsinardlune serKoråine agpat tingi-
lerångamik avdlamut éssersuneK ajor-
naKaut, sordlo tamåna ivnarssuaK avå-
mut paugssarssuarnik kuissarssuaK.
ujugssuk samunga alimigpat åipagsså-
nik serKorKigkåine sualungnerussumik
ivnarssuaK paugssanik kuissusilerpat
åma pingajugssånik serKordlune tai-
marssuaK tingigpata seKinardlunit éu-
ngartingaj agtardlugo, kipissussitdlar-
pata timut ivnamut Kiviaråine sordlo
agpamik atautsimigdlunit tingissoKar-
simanane sule ivnaK taimarssuaK mit-
simassunik agpalik —■ kisame Agpar-
ssuit.
agpat inait inusugkatdlarama ardla-
rit ivnartorfigissarsimavéka. Uperna-
viup Agparssue åma Agpagsåt, Ki-
ngigtuarssuk, TovKussa.K, Kivfako, ag-
pat inerssue. tåuka Agpåligsiorfiup
Agparssue avatdlerssuit uko Kulåne
taigugkama inorpait.
umiamik agpiarnialerångavta må-
nigsariardluta agdlunaussanik ningu-
sunik agdlunånigdlunit ningusunik ni-
ngitautigssanik piarérsaissarpugut å-
ma tuvitsunik (akuilitsat) måningnut
ningitauleruvta atortaravtigik Kulå
ungerdlardlugo angmarna atåt agdlu-
nåmik ipilerdlugo. Kingmit anuisa
pérsautåinik pérsauserdlugo. méning-
nut ningitainialeruvta tiguinariångor-
dlugo puiorumassångilarput imeK, su-
lineK ilungersornartoK åma imerung-
nartarmat. KajartaKartarpugut åma
sitdlimataussunik. taima piarérsarérå-
ngavta silagigtitdlugo unungnigsså
nautsorssutigissaravtigo unugtordlo
Agpåligsiorfingmit alautsinautdlugo
ivnaK seKernup alångikångago tåssa
takanunga Agparssuit ikårfigeriardlu-
git Avatdlerssuarmut piguvta ivnar-
tortugssat ningitaivaianut niutisinar-
dlugit umiat inoKartaramik ivnap atå-
ne utarKiuartarput unuarssuaK ilåne
tamåt, ilånime måneKardluarångat ni-
ngitaivingmut KaKisimassut sisamat
tatdlimaugaluarunigdlunit uningnatik
umiamutdlunit arKaratik unuarssuaK
tamåt sulissariaKartaravta, måningnik
katerssuissut, avdlat ningitaissut umi-
amut. umiap narnanut månlt agdliali-
nardlugit ilioraiviussarpoK, tikikuvta
aitsåt avguåuneKartaramik.
tåssa ivnamut KaKissugut tamavta
ikioKatigigdluta månit kåterssomiar-
tarpavut, ilåne ningigtitardluta igdler-
namit igdlemamut ativtine maniling-
mut, Kangatagsiortaråine unit ånerna-
lårtaraluardlutik iluanårsimaleråine
erKaissagssaujungnaertarput.
ivnartortarérsimassut ilinerit ilagi-
gåine åma nangiarpatdlångitsut agsut
tugdlusimårnartaramik perdlasinane
åma piarémigssaK isumavdluarnartar-
poK, ilånime månigpagssuit pigssar-
siaussaramik måniliarnigssaK pileri-
nartut ilagåt, måssa ivnarssuaK navia-
nartuligssugaluartoK.
taimak ivnartordlune agparpagssuit
akornånut pulaguvta uvaguvtinut OKa-
luniaruvta kisiåne suangassautinaK
pilersarpugut. tåssa agpat Kardlulår-
nxnguisa nipåt sordlo anorerssuaK
kugssuvdlunit nipå. åma uvang tai-
mane agparpagssuit ménigpagssuitdlo
katerssorneKéngitsut sule akornånut
pivdlunga agpa ivassoK tingisårdlugo
tingissarångat tingminera tamåt tåu-
nåinaK ilainut ularunavérsårdlugo a-
lautsinåutaraluariga. ilåne sivisumik
agdlåt tingmigaluarune mikiartorune
lkasik nangmineK månine avdlat må-
nigpagssuit akornåmkaluarpatdlunit
mivfigisavdlugo uniorneK saperdlui-
narpå.
taima pissuseKarnerat malugissara
avdlat åma misigissartik oKalugtuaråt,
agpa KaKortortamigut Kernertunik i-
lorKassunik milalik, månia tiguneK a-
jornartumitoK nalunaerssoramiko uki-
une ardlaringne aussat tugdleriårdlu-
git tåssanerpiaK kisiåne ivassartoK ma-
lugisimavåt.
taima ivname sulititdluta agparpag-
ssuit måniagkavut tingmigaluarnermit
kiagugtorujugssuångortarput, Kingmi-
tut kiagugtutut anerteKisålertaramik
aitsangagaluarnermit imaKa Kasussa-
ramik, ujarårånguanik siggungmik
nuisigut kingmissersortarput ipumer-
navérKutigssamingnik. taimåitut taku-
ssaleråine påsinarput ama taimailior-
tarnerat isumatusårnerussoK iluardlui-
nartoK.
ivnartortune åma avåmut Kiviaku-
lårpatdlårane suliagsséinait avKutig-
ssardlo kisisa nåkutigileråine nangiar-
nartuerututut ilissarpoK, ilånime na-
vianaraluit anigordluartaravtigik inu-
tigssarsiortut taimåitarmata kingorna
perKigsiminartOKameK ajorpoK. månit
tiguniagkat ilait igdlernane angnikit-
sunguanitut tikineKarpata månit por-
dlugit ajomarpata, ajomångigpat a-
tausiékårdlugit miloriutardlugit akor-
tårtitdlugit. akortårneK ilinerit ingiat-
dlussårtumik måningnik akortårissut
issigalugit aserugaKartångitsut piko-
rigtaKaut ilane månigpålugssuit aseru-
gaKaratik inålitaramikik. avnutau-
ssartut ilait Kutsigsume Kitdluarigsor-
ssuarme ilåne avKutituaussut naluna-
git atornialeråine ånilånganeK piung-
naerdlugo nigsigfit tutissagssatdlo ang-
nikikaluit mianerssordlune time nisut-
dlo pissusigssåtut pissuseKartitdlugit
kisiåne pissariaKarput, ilåime agdlåt
kingumut sångneK ajornartarmata. su-
jumut KångigaK uternialeråine kisiåne
åma sumut pissuserissaK issuardlugo
kinguporssordlune pissariaKartarpoK.
taima ilungersuarérdlune såt umia-
mut ikissagssat tamaisa ikerérdlugit
arKardluta tamavta ajoKUsertoKarata
silagigsorssuarme agsut nuånertarpoK.
tåssalo angerdlamut autdlardluta Ag-
parssuit kangimut nuånit Agpåligsior-
fik alékaruvtigo kingulivut ajungitsu-
gut nalunaerfigissarpavut autdlaisinik
serKortardluta, isumagissarmatigut iv-
nartorneK navianartuligssungmat.
tikikuvta månit nunamut niorérpata
aserorneKångitsut avguartarpavut. iv-
nartortut amerdlanemik, anguartit av-
dlatdlo ivnartoratik ikiutut umiardlo
ama pigssarsissarput, aitsåtdlo avgu-
aerérångata månit pigssarsiavta ino-
Kångitsortait ingmikortitertarpavut.
(normume tugdlerme nangisaoK)
Nakuångorusugkuvit
SOL GRYN-tortarniarit
Sol-Grynit ivsingigagssat
mamarnerssaråt
sikatarsungnialåramingme
proteinimik, kalkimik,
saviminermik, fosforimik,
B vitamininigdlo akoKarput
SPIS SOL GRYN OG BLIV STÆRK
18