Atuagagdliutit - 01.08.1957, Blaðsíða 16

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
piniartut...«
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
aorfit kujatånit avangnarpartilitdla-
rångata Agpane tupersimassåinarpu-
gut — KeKertånguaK tåuna asulo alia-
nåitaKalune portujåmik KåKaKariar-
dlune sarKå narssåinauvdlune. asulu-
me KåKat Kutårdlunerpiåine malamuit
uvdluliortarmigamik, ilanilo pissari-
niardlugit ivnartorniardlunga navivig-
suleraluaKaunga. tåuna tingmiarujug-
ssuvok upernalåginalersoK sulilo siko
kångaleriångitsoK tikiutartoK. taima -
nikut-una ikingutika ardlagdlit ilaga-
lugit KåKåkut Kutdlarterniardluta per-
sumit pakasarneKaKissugut, taimani-
kutdlo uvdloK unuardlo isuvkåvigdlu-
git suminermigdlunit nikeriarsinauna-
nga KåKap angnikitsukutdlaup Kåva-
nitariaKarsimavunga. ingminutdle ne-
riorssorujunga KanoK isivdlunga ani-
guisagaluaruma kingoma tåssungarKi-
ngitdluinarumavdlunga — inunivne
neriorssutimininguit erKortitama ila-
ginguarujåt.
tingmissat avdlat atsingnerussune
uvdluliortaramik piuminarnerussarput
— tåssauneruvdlutik Kilångat, agpat,
tåteråt avdlarpagssuitdlo. ikinårnagit
pissarissarpavut, inussutiginarnagitdle
åmåtaoK amé atissaralugit iluaKutigiv-
dluartardlugit. tåssame-una Kanga
Thule iluamik niuvertarfeKångikat-
dlarmat. ånoråminernik errorneKarsi-
naussunik ilårtorneKarsinaussunigdlo
eskimut OKortugssarsisinåungitdlat.
tingmissat amé iluatigorissarpait, u-
kiorpagssuamilo tamåna ilerKorisi-
mavdlugo. arnatonartait tingmissat
åmeritdlarKigsuput igguartordlugit or-
ssuiartaramikik Kitugtuararssuångor-
titardlugit. kigutaitdlume nunguniku-
ngungårångamik igguartuinigssamut
aitsåt piukunarsivdluartardlutik.
mititdle kujatånit kingorKivdlutik
avangnarpartilitdlarångata avdlanik
erKasugkungnaernarsissaraoK. tamåne
avangnåne mitit ilumut mamarner-
ssåuput — nerivdlugit kimigdlit. mi-
tersune Kalåtdlit-nunane upernå-
mut tugdluartuvoK — peKatigalugit-
dlo aorfit tåkutaraut. erKumingilaK
Agpat upernåp paradisiatut issigissa-
ravtigik.
månale tåssa Thulep ungatinguane
KåKipugut Agpatdlo tungåinanut si-
kuinarssuaK ukitdlugo. issikivigtunår-
dlugo Kavsiningme-tauva tamåungar-
tarnerpunga, tassale umiarssisangassa-
raluarnermit. suminermigdlunit erna-
suteKångilanga. Navarana nuliaralugo
sumigdlunit erKasugfiungilaK, nunar-
Kativutdlo pitsaoKaut. inusugpunga,
nukigtuvdlunga pencigdlungalo, inu-
nerdlo kigsautigingnigtorpagssuamit
ikigtuinait kisimik angusinaussåt ator-
para. inugujungalo sut tamaisa avang-
namut Kångerdlugit — avangnardler-
påt ilagalugit — tamatumunalo iluaru-
sungnerulitdlåraunga. taimåitordle ...!
tåssale-una tåuna umiarssuaK, utar-
KiussårnerujugssuaK, sumut pinerpoK
nalunaeKut iluamik påsivdluarsinéu-
ngisara. måna najugkavnit autdlar-
Kingnanga inuginarusumissaleraluar-
punga. sorme? måname najugara nuå-
neKaoK. månititdlunga avdlamik kig-
sautigissagssaKångilanga. . taimåitor-
dle...!
måne nunånguavne — Kalåtdlit-nu-
nåta avangnarpiarssuane — inunera
nuånarlnarsimanerpara tamåna nang-
mineK piumassarigavko pissutiglnar-
dlugo, nalunginavkume piumåumeru-
ma sumutdlunit autdlarsinauvdlunga.
tamavtame taimåitånguatsiarpugut.
Kalåtdlit-nunanume autdlartitausima-
ssuguma — pingitsailissauvdlunga
Thuleliartitausimagaluaruma avdlau-
neruvdluinarsimåsagaluarpoK. månå-
kut misigissama ésserdluinainik misi-
gissaKåsagaluardlunga månganit aut-
dlarsinåunginera pissutauvdlune nuå-
nitsorsiortåsarKoraluaKaunga.
nerissavkut åma taimåipunga. ilu-
mutdlime Kavdlunåminiutinguavut nu-
ngusimassuguvtigik någdliorKaj axau-
gut kalålimemit kisisa inussutigissug-
ssångordlugit ericaissaraluardlugo. ki-
siåne ilevKålårdlune torKorsilåriardlu-
ne — sordlo titorfiup Kalianut Kaju-
ssamininguanik, ikitsisit puånut timi-
ninguanik kuartimutdlo sukunguanik
— atame avdlaunerussåssusia. tauva
kalåtdlit inoKatikuminåssuserissarta-
gåt, nalunago kalåliminikatalisagalua-
råine Kavdlunåminertugagssénguanik
isumavdluteKardlune. nalunago sivne-
russaKardlune agtornavérsårilernå-
raoK. inuit kångnermit perdlerdlutik
toKussut taimåitariputaoK: toKUgånga-
mik sivnerussamingnik KimataKartar-
put — sivnerussånguatik kingorKutsi-
nigssartik nagdliutserdlugo nerina-
vérsårtarpait!
måna nunagissavnit avdlamut niki-
kusutaKångitdluinarpunga, kisiéne u-
miarssuaK Kilanåriuarpara. nunarssu-
arnit avdlaningånérdlune umiarssup
tikisartornera pisimassujuarpoK nuå-
nersorssuaK iluamik agdlautigencigså-
gagssåungitsoK, sok nuånersoKarnera-
nik avdlat påsisinåungisåt. sulile nuå-
nernerpaussarpoK — tusagkap erKu-
missusigsså — kingorKiutdlune aut-
dlarångat. taimailigångat agdlagarsisi-
mårnarserérsimassaraoK, nunaKarfi-
nguarmiut tamarmik uvdlunik tiparu-
serfiussunik erKaimassagssaKalerérsi-
massaraut. ilumume, umiarssuaK ki-
ngorKiutdlune Kap Athol uiardlugo
tarritordlo tamatigordluinaK erKigsiat-
dlagtaraugut, kingumume-åsit erKig-
sivdluta akornusersortaerutdluta ukér-
Kigtugssångoravta. kingumume-åsit
kiserngorukujugut, takornartatdlo a-
perssordlutik, sujunersuivdlutik pigi-
ssånguavtinigdlunit Kinulorfigaluta
akornusersorsinaujungnaerpåtigut.
taimatutdle misigisimaneK aussa-
riatdlarångat imaroriatdlarångatdlo
KångiutaraoK; ukiorme Kångiusima-
ssaraoK, taimailigångatdlo umiarssuar-
dle-una kisime erKarsautaulersarpoK.
tasama Kilaup imavdlo kigdlingagut
ilulissat tåkukaluardlutigdlo taimak
åungarKigtaraut, tamarmik taima er-
Kumikaj årtigissumik ilusigdlit, tamar-
mik taima umiarssuangatigissut. nalu-
ngikaluarparame umiarssuausinåu-
ngitsut, taimåitoKarsinåungilaK. tai-
maitordle ...! tupivtinut atertemiali-
sassunga ikasik tasama erssertoKara-
raoK sordlume umiarssuaK tingerdlau-
sersorsimåinkasitdlartoK. Kingusersår-
Kigtaraunga. nåmik, umiarssuåungi-
laK! soruname. ilame, — suname-una?
umiarssuauva? — taimåitoKångilaK,
umiarssuarmik erssertoKarsinåungi-
Iqk!
*
uvdlumikutdlo atugardliorfivne Kå-
Kitunga Navaranåp maligpånga. ilagi-
gavko puigordluinaraluarpara, uvfale
taimåinera malugitdlatsiaruniuk nar-
rujumissutigigunartigigå. danskiussu-
sera sule Kimavigsiménginavko neKi-
siara nangminerdlunit pissama neKå
savssaigdliutigisaguvkit åssigigsitdlui-
narpara; nuliånguamale isumå av-
dlauvoK. tåssa-tauvångungmat pisima-
ssok nanertissutigissorujugssusimavå,
Kularingitdluinarpålo kångusungnera
issertorniardlugo kiserdlioriardlunga
måungarsimassunga — pinerrardlug-
tume taimailiortarmata.
(normume tugdlerme nangisaoK)
pisiniarfingme aper Kutiger iåkit
Bambfno
CHOKOLADE »SANDWICH
kågérKat „hindbærcremimik ikiagdlit Eåmikut sukulåtiligkat"
ENGELSK-DANSK BISCUITS FABRIK
Dill’s Best
For den kræsne piberyger
Siden 1848 berømt for sin kvalitet
tupaluartartune aitsåt
tupat 18U8-mitdle pitsåussutsimtkul
tusåmassaussut
lægger atter ud
med de populære
små råoliemotorer
6-8 og 8-10 hk
ENKEL KONSTRUKTION
LET BETJENING
LANG LEVETID
DAN motoriarKanik piumaneKaKissunik råolietortunik niorKuteKarKi-
lerpoK 6—8 åma 8—10 hk-lingnik.
pissaritsumik sandt
ingerdlatikuminartut
aserujaitsut
A/S MOTORFABRIKEN DAN
Smedeholm 8, Herlev
Vil De ha
smukkere hår?
( og sundere hår! )
kussanarnerussunik nuia.Karusungila.tit?
BRYLCREEM holder håret på plads dagen lang uden
at give dette unaturlige, olieglinsende udseende, som
både virker „billigt** og umoderne. BRYLCREEM sti-
mulerer hårvæksten og modvirker dannelsen af
tørre skæl, når De bruger det hver dagi
BRYLCREM nutsanut tarngutigissa-
råine tukagfitingilaK, nutsat nåmåi-
nartumik Kivdlilanguardlutik iluar-
sartukuminarsivdlutik. BRYLCREM
uvdlut tamaisa nutsangnut tarngu-
tigissarniaruk, nutsangnartuatsiaK,
KaKortualuningnångitsoK 1
BEECHAM-DENMARK A/S
BRYLCREEM
17