Atuagagdliutit - 12.09.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
„Unge Hjem“ip atuagagssiå kalåtdli-
sortumik ilaKardlune sarKumisaoK.
suliniaKatigit „Unge Hjem" Grøn-
landsk kirkesagilo peKatigigdlutik
„Unge Hjem“ip atuagagssiå Kavdlunåt
nunåne amerdlasorparujugssuångor-
X
pingitsailivdlune nugtertitsineK.
OKauseK Kulåne agdlagara nålagker-
suissut Kutdlersaussut ilumunginerar-
tarpåt OKartaramik: „pingitsailivdlune
nugtertitsiniameKångilaK". uvdlumile
erKortoK OKautigalugo imåipoK: tama-
tigut taimåingilaK. pingitsailineKar-
poK -liniarneKartardlunilo.
ukulo mardluk tailéka: 1. nunaKar-
fit ilaine nålagkersuissut perKussissar-
put: kingorna igdluliornigssamut taor-
sigagssarsissoKåsangilaK. Kanordlunit
pingitsuniarneKartigigaluarpat pingit-
sailineK tåssanipoK. inuit taimatut su-
jorasågkat avdlatut ajornartumik nug-
tinartariaKalersarmata nauk taimatut
perusungikaluaKalutik.
2. Atuagagdliutine atuarparput ag-
dlagaK imåitoK: K’utdligssane Nuvdlo
kangerdluane igdluliagssat sanane-
Karniartut aumarutigssarmiut nugte-
rumaleréKingmata. — onautsit taimåi-
tut sagdluput. inuit nangmingneK nug-
terumångitdlat, pingitsailineKartut-
uko.
nugtertitsiniarneK kommunalbesty-
relset pingitsailinikut ingerdlataråt.
ukiup 1956-ip aussåne tamåna suli-
ssutigineKalerérsimavoK. ukiarmilo
decemberime 1956 åipagssånik suline-
KarKigpoK. kommunalbestyrelset ig-
dlumit igdlumut pulårtaKåtårput nug-
tugssat akuerssitiniardlugit. kisiåne
inuit imaKa Kavsinguit kisimik nung-
nigssartk akuerssissutigisimavåt.
tauva 1957-ip autdlartitsiamerane
kommunalbestyrelset sujuligtaissuat
tikipoK. taimatutdlo igdlumit igdlumut
pulåKåtarneKarpoK. inuit pingitsaili-
neKavigsimaput avdlatutdlo ajomar-
tumik akuerssitmartariaicardlutik, ila-
me måko igdlugssamik titartarnerinut
agdlåt takutitardlugit pilerisåmeKar-
simagamik. inuitdle atautsimut kater-
ssortineKångi vigput atautsimitineKa-
ratik, imaKa pingitsailissut Kunusi-
magamik ilumortup sarKumersineKar-
nigssånut.
åp, ilumut pingitsailineKartarpoK
nunavtine, igdloKarfingne oKartug-
ssaussut taimåitarput.
Skansen, d. 26. juni 1957.
Benjamin Storch.
landshøvdingip Benjamin Storchimut
akissutå.
påsisinauvdluarpara inuit nunaKar-
figtik ukiorpagssuit imaKalunime inå-
nertik tamåt najorsimavdlugo avdla-
mut nusariardlutik nangåssoruteKar-
tarmata.
tupigissagssåungilaK aumaråtigssar-
miut taimåisimangmatåtaoK, sSrdlo
Benjamin Storchin atuartut agdlagai-
sigut sarKumersikå. taimåitordle iv-
dlit Benjamin Storch, påsinerdluisima-
vutit OKaravit aumarutigssarmiut pi-
ngitsailineKardlutik nugtertiniagau-
ssut.
uvavnut pingåKaoK erssenrigsåsav-
dlugo inuk kinalunit Kalåtdlit-nuna-
ne nunaKarfingmit nunaKarfingmut
avdlamut nunigssamut pingitsailine-
KarnaviangitsoK.
nunaKarfitdle ilaine inutigssarsior-
nikut pissutsit ima nåkariartortigisi-
nåuput nunaKarfiup inuisa sujunigssåt
pivdlugo avdlanut inutigssarsiorfiging-
nerussunut nunigssåt kigsautiginarsi-
ssardlune. soruname sordlo OKarérsu-
nga inuit nunaKarfitoKartik najuina-
rumaguniko pingitsailineKåsångitdlat.
nunaKarfingmile inutigssarsiornikut
pissutsit nåkariartuinarsimagångata
nunaKarfiup inue ikiorniardlugit pi-
ssortat tungånit ilisimatineKartarput
nunaKarfingmut avdlamut intøiarfi-
gingnerussumut nfigkunik ajungineru-
sassoK.
aumarfitigssarmiut måna tikitdlugo
aumarutigssanik piaineK inussutigine-
tamanitdlo
tigulågkat
rusimavåt. aumarutigssatdle tåssane
piarneKartartut pitsåungeKingmata
aumarutigssanik tunissaKartarneK
ingminut akilersinauj ungnaersimavoK.
aumarutigssanik tunissaKartarneK au-
marutigssarmiut kisingajåt inutigssar-
siutigingmåssuk, aumarutigssanik tu-
nississoKåsaerpat Aumarutigssat pig-
ssarsiorférutingajagtugsséuput. tai-
maingmat kommunalbestyrelsep bolig-
støtteudvalgivdlo tungånit pingårtine-
KarsimavoK aumarutigssarmiut nuna-
Karfingne avdlane igdluliuneKarnig-
ssåt.
agdlagkat påsivdluarsimaguvko tå-
ssa tamåna pingitsailineKardlune nug-
tertitaunigssamik isumaKarfigåt, nu-
naKarfit KimagtariaKalersimasorivat
pissortat nunaKarfingne pitsaussumik
igdluliornigssangnut ikiorserumå-
ngingmåtit åmalume nunaKarfit pisi-
niarférutugssåusagunarmat.
taimale isumaKarneK påsinerdluine-
rungila?
nunaKarfit Kimagkusunginångilat,
piumassaråtdle inoKatigit nunaKarfigi-
ssat aningaussatigut piorsardlugulo
ingerdlåneKarnera aningaussartutigi-
sagåt, nauk inuit silagdlit taimailioru-
manaviéngikaluartut aningaussat ta-
måko avdlane inutigssarsiornikut tu-
ngavigssaringnerussune piorsainermut
atoråine ajunginerusangmat.
_ Kinuvigåvkit nunaKarfiup Kimagta-
riaKalersimanera taimatut issiginiar-
Kuvdlugo. Kularingivigpara ivdlit
nangmineK pissortauvdlutit tamatuma
tungåtigut aulajanginiartugssaugalua-
• ruvit taimatutaoK iliorumåsagaluar-
tutit.
aumarutigssarmiut ilaisa Kutdlig-
ssanut nungnigssartik kigsautigisima-
våt aumarutigssarsiorfingme sulissu-
ngorsinaugamik, ilaitdle Nun kanger-
dluanut nugkumasimavdlutik aulisar-
tungorniardlutik. taimatut kigsaute-
Karsimassut ilisimatineKarput ing-
mingnut ajunginerussugssaK pivdlugo
avdlamut nugterunik aiunginerusa-
ssok. tamatumalo tungåtigut KanoK
årKigssussissoKarsinaunigssaK påsi-
niardlugo nugkumassut tamarmik ing-
mikut aperssorneKarsimånut, sumut
nusagunik aiunginerutineråt. Kularnå-
ngilaruna tamåna ivdlit Benjamin
Storch, pisimagit agdlagkavit kommu-
nalbestyrelsemut ilaussortat 1957-ip
autdlartinerane Aumarutigssanut tike-
rårdlutik igdlunut pulåKåtårsimassut.
aumarfltigssarmiut ilait nugkumé-
ngigpata soruname nangartorneKarna-
viångitdlat. igdlut aumarutigssarmiu-
nut atugagssångordlugit nunaKarfing-
ne avdlane sananeKartut ajornångi-
vigsumik inungnut avdlanut boligstøt-
telånimit taorsigagssarserusugtunut a-
tugkiuneKarsinåuput, aumarutigssar-
miutdle ilisimatikumagaluarpåka Au-
marutigssat napaniarférutingajavig-
sugssaungmata ajunginerusagaluartoK
sujunigssartik pingårtumigdlo mérar-
tatik isumagalugit avdlanut inuniar-
figingnerussunut nugtersinaussugpata.
pingårtisimavara taimatut sukumi-
ssumik Aumarutigssat KimagtariaKa-
lersimanerånut pissutaussut navsuiå-
savdlugit. neriugpunga ivdlit Benja-
min Storch, imaKalume avdlat nuna-
Karfigse KimagtariaKalernera pivdlu-
go ajuatdlauteKarsimassut, kingorna
påsiumårigse kommunalbestyrelsep
pissortatdlume avdlat tamatuma tu-
ngåtigut norKainiarnere ikiutigine-
Karsinaussut atordlugit ikiuiniamer-
mik isumaKåinartoK. kikunitdlunit na-
keriatdlagtitsinigssamik sujunertaKa-
rane.
ikingutingnersumik inåvdluarit.
P. H. Lundsteen.
dlugo tunineKartartoK matuma kingor-
na Kalåtdlit-nunåne kalåtdlisortumik
ilaKartitdlugo sarKumersiniardlugo pi-
lersiniarpåt. autdlarKautåne. Kavdlu-
nåtortåta saniatigut Kupernernik sisa-
manik kalåtdlisortaKåsaoK.
normo sujugdleK kalåtdlisortalik
neriugpugut jutdlip normuatut sarKu-
mersisinåusagigput.
50 øremik akeKaratdlåsaoK kalåtdli-
sornerane Kupernerit sisamaugatdlar-
titdlugit (neriutigineKarpoK kingusing-
nerussukut atuagagssiame Kupernerit
arfineK-pingasut kalåtdlisortungoru-
mårtut. normo sujugdleK kalåtdlisor-
tumik ilalik akeKångitsumik avguåu-
neKåsaoK.
Kavdlunåtut atuartartut „Unge
Hjem“ip atuagagssiå KavdlunåtuinaK
agdlagsimassoK „Unge Hjem“ip ag-
dlagfianit piniarsinauvåt (Klosterport
6, Aarhus) imalunit provsteKarfiup
agdlagfia avKutigalugo. atuagagssiaK
KavdlunåtortoK pissartagariniaråine
ukiumut 10 kroneKarpoK.
palasit kajumigsåmeKarput atua-
gagssiamik kalåtdlisortalingmik tuni-
niaissugssanik pigssarsiorKuvdlugit,
nalunaerutigisinauvaitdlo sume pisia-
rineKarsinaussut.
H. Balle.
A/G nr. 17-ime hr. J. Felbo ingminut
aperisimavoK Kalåtdlit-nunåne atuar-
figtåt — pingårtumik K’aKortume a-
tuarfigtårssup suvdlorssuisa silissusiat
pineruvdlugo — ilevKåruteKångivig-
dlune kussanarpatdlåmik suliarineKar-
simanginersut.
hr. Felbo-ip ingminerminut tunga-
ssumik avdlatdlume tusagagssånik i-
sumaliorKutine nangitinagit nakor-
saunerup Erik Uhlip atuagkiå Kimer-
dlulårsimassariaKaraluarpå ima taigu-
tilik: atuarfingne perKingnigssåkut i-
sumagineKarneK. atuagkap tåussuma
kapitalisa Kulingiluåne atuarfit ator-
torissaitdlo agdlautigineKarsimåput,
ilångutdlugulo erKartorneKarsimav-
dlune atuarfit angnerussut suvdlor-
ssuait 3 m-nik amingnerusångitsut.
atåtigut atsiortunga Kalåtdlit-nunå-
ne atuarfit ardlåinåtalunit suvdlor-
ssuisa silissusiat ugtorsimångilara,
nuånårutiginarsimavdlugule inigssa-
Kardluarmat atuartut tåtordliunatik
angalaorsinångordlugit. erKaimavarale
tusarsimavdlugo OKartoKartOK suv-
dlorssuit atuagkame taineKartume o-
KautigineKartunut migssingiutisagåine
amipatdlårtut, tåssagoK kiagsarniarne-
re taimalo ungatå issigalugo aningau-
ssanik ilevKårnigssaK pineruvdlugo.
inuvdluarKussivdlunga
H. J. Weitze Olsen.
A/G-p årKigssuissoKarfiata hr. J.
Felbo (A/G-me suleKataussoK perKu-
simavå ingminerminut tungassumik
avdlanutdlume tusagagssamik isuma-
liorKutigissane taimaitinaratdlarKUv-
dlugit — atuarKuneKartut atuarérsiv-
dlugit. åmåtaoK OKautigisavarput ag-
dlautigissame issuameKartume K’a-
Kortume atuarfigtårssuarme suvdlor-
ssuit silissuse pileriånguardlugit isuma
KagfariatåginartoK ilånguneKarsima-.
ssok, isumavdlo tåussuma tungavigisi-
magå alutorssarneK taimane tikeråt å-
ma taimatut OKauseKarneraiikut ma-
lungniutisimassåt, måssa tamatuma
tungåtigut aperKut åmut sanimutdlu-
me ilalerniångikaluardlugo, taimatu-
taoK hr. cand. mag. H. J. Weitze Ol-
senitutdle nuånårpugut tamåne åma
atuarfit kussanartut, pitsaussut ator-
torigsårtutdlo amerdliartuinarmata.
årKigss.
nunavtfnit
nutårsiagssat
Kangåmiune auguste silagigtarsima-
vok sårugdligfiuvdluardlunilo uvdlor-
mut 30 tons tikitdlugit tunineKartar-
simavdlutik. Kåumatip nånerane
609.329 kg tunineKarsimåput, sujorna
ukioK tamåt tunissat 750.000 kg-usi-
mavdlutik, taimaingmatdlo ilimagine-
KarpoK Kåumatit pingasut kingugdlit
silarKigtåsagpat sårugdlingnik aitsåt
taima amerdlatigissunik tunissaKarto-
KarumårtoK. tunissineK ingerdlavdlua-
lerugtortoK sårugdlileriviup inigssae-
runera pivdlugo unigtineKarsimavoK,
tamånalo kangåmiormiut nåmagigtait-
dliutigisimaKåt. tugtoKartitdluarsima-
våt 225 migss. pissarisimavdlugit.
nuagtartut erKåiséngikåine avdlamik
nåpaulassoKarsimångilaK.
Sisimiune auguste sårugdleKartit-
dluarsimavåt, tarajorterivigssardle
sule inerneKångingmat tunissineK ilå-
tigut unigtitariaKartarsimavdlune. ig-
dloKarfit årKigssuneKarnigssanik isu-
malioKatigigsut landsrådivdlo forret-
ningsudvalgé tikerårtorineKarsimåput.
Sisimiut erKane KéraligssussoK misig-
ssuinertigut påsineKarsimavoK. nuag-
tarsiméput torKussårdlungnermik ila-
Kartitdlugo mérKanigdlo ilungmorto-
Kartarsimavdlune.
Upernavingme auguste silagigtarsi-
maKaoK, manik seKinarigssuaK. kuja-
lisa puisseKartisimångilåt, avangnar-
dlile angussartorssusimaput. Kuvdlor-
ssuarme Kilalugkat 13 pissausimåput,
aitsåtdlo paornanik taimatut nuniag-
toKarsimatigalune. UpernaviuvngoK
KerKanitoK KåKasungnakasik kisa
Kårtiterdlugo nungulerpåt, atuarfig-
ssap Kamisautitdlo igdlugssåta tunga-
vigssåt suliaralugo. åma oKalugfiup
napassuliå avdlamik taorsersimavåt.
agpat autdlarmata mititdlo isavdlutik
pisiagssåinangajait inussutigineKarsi-
måput.
Ilulissane Kåumat sialuisagsima-
KaoK. taserårssunguit kugdlo ime-
KarfiussoK parKersimangmata imig-
ssaileKinarsimavdlune. sårugdleKarti-
simångilåt aulisartutdlo Ausiait erKfi-
nut aulisariartarsimavdlutik. kisiånile
KaleraleKartitdluarsimavdl ugo. pui-
sseKaranilo kigutaernaisagsimavoK
paornaKardluardluniie. Kåumatip nå-
lernerane filmiliortoK Rolf Rønne
tingmissartumik tikisimavoK Iluh'ssat
kangerdluat SarKavdlo erKå fiimilia-
risavdlugit. ningiut peKatigit akitsor-
terisitsisimånut 800 kr. isert.isimav-
dlugit. perKigsimåput måssa Kåumatip
nålernerane ilungmornermik nåpau-
teKartoKalersimagaluartoK.
septemberip autdlarKautåne Ang-
magssagdlun igdloKarfiane nukagnia-
raK 7-nik ukiulik aneume Kingminit
nåneKarsimavøK nuluisigut tuvisigut-
dlo angnikit«umik ikilersorsimavdlu-
ne. radiolerissup Borchip Kingmine
pisugtuaKatigisimavai, nauk distrikts-
rådip perKussineragut Kingmit pitug-
simassugssaugahiartut.
septemberip 8-åne Sisimiune Kri-
stian OlseniD nulia. Marie Olsen, 60-
nik ukioKalerpoK. MåliåraK ilisimane-
KardluartiivoK perKigsårnermigut nå-
kingnigkajungnermigutdlo, 1953.-me
issimigut aioKuteKardlune erninaK
tagningerpoK. taimåitordle sule måna
tikitdlugo nikatdluiuitdlunilo avdlanut
iluaKutauj uåinardlune.
septemberip autdlarKautåne 1957,
sårugdlit tunissaussut 10.945 tonsinik
amerdlåssuseKarsimåput, tåssa sujor-
na taimailineranit 1.695 tonsinik amer-
dleriarsimavdlutik. tarajortigagssat a-
merdleriangåtsiarsimaKaut, nerpiliag-
ssatdle, panertitagssat Kerititagssatdlo
tamarmik ikileriarsimavdlutik. På-
miune K’aKortumilo tunissat amerdle-
riarnerpausimåput, Nungmile K’asi-
giénguanilo ikileriarnerpausimavdlu-
tik.
2