Atuagagdliutit - 12.09.1957, Blaðsíða 5

KarnersoK, aulisagkat angissuserlnå-
ngisai avdlatdle pingåruteKartut sor-
dlo niorKutigssanut nunalisinéKartar-
tunut akigititagkavut aningaussatigut-
cUo ingerdlatsiniarnikut akigssaiautau-
ssartut erKarsautigigåine.
tamåko tungaisigut pissutsit suku-
merdlugit påsinialeriardlugit malung-
narsingitsortångilaK nunat tamarmik
aulisagkanik niorKusiornermut tara-
jortigkanigdlo nunanut avdlanut tu-
niniainermut tapIssuteKartarunartut.
Norgeme Savalingmiunilo taimåipoK
Frankrigime Portugalimilo taimait-
dlunlsaoK. tapissutit tamåko åssigl-
ngitsorpagssuångordlugit tuniuneKar-
tarput: erniakitsungordlugit taorsigag-
ssarsisitsissarnikut, tunissat, nunanut
avdlanutdlunit niorKusiat tapivfigine-
Kartarnerisigut. avdlarpagssuit sule
taineKarsinaugaluarput, tamåkule ili-
simassaKarfigivatdlångilavut.
KularnångilaK tamåna Kavsinit er-
Kumitsutut kingunipiloKarsinaussutut-
dlo isumaKarfigineKasagaluartoK, ki-
siånile tåssa pissutsit nautsorssutigi-
ssariaKagkavut taimåiput — puigoKi-
natigulo Kalåtdlit-nunånisaoK aulisar-
neK angnertungåtsiartumik nålagauv--
fingmit tapivfigineKartarmat, måssa
avdlardluinartigugaluaK. taimåitumig-
dluna tamåkua tungaisigut kisitsisit
atordlugit nalerKiussiniartarneK ajor-
nakusortorujugssussoK ilånilo iluaKu-
tåungivigtardlune.
kalåtdlit Kavdlunåtdlo inoKatigit tu-
ngånit Kalåtdlit-nunåne aulisarner-
mut sukut tapineKartarpa?
tamatumane aningaussartutaussut
KagfartinavérsårneKarput niorKutig-
ssat nunalisineKartartut angnertu-
ngåtsiartumik nålagauvfingmit tapiv-
figineKartarneratigut, tåssa niorKutig-
ssat nunalisitagkat nalingisa 20 pro-
centingajåt taplssutaussardlune. ilåti-
gut piniutigssat taimaeKataitdlo tapl-
ssuteKartineKartarput, tamånalume
niorKutigssiornerme aningaussartuti-
nut migdlissutaussardlune. åmåtaor-
dle inutigssat niorKutigssatdlo avdlat
tapissuteKartineKartarput, aulisartut
inoKatigitdlume avdlat iluaKusertar-
dlugit. tamånåtaordle aulisarnermut
iluaKutaussutut malungniutarpoK pi-
siagssat atautsimut aké akigssarsiatdlo
aulisarnermigtaoK artorssautigssissar-
tut Kagfartinavérsårtaramigit. Kulari-
ssariaKångilaK akigssarsiat agdliga-
luarpata aulisartut pigssarsiakineruli-
sassut —- nautsorssutigingikåine nior-
Kutigssat akisigut tapissutit nåma-
giungnaerdlugit ama nålagauvfik er-
sserKigsumik aulisarnermut taplssute-
KartalisassoK.
pisiagssat akikigtitaunerata pingå-
ruteKåssusia susupaglnarneKarsinåu-
ngilaK. pisiniarfingne niorKutigssat 80
ørimik akigdlit pisiarineKarångata sa-
pingisamik akikitdlisarniarneKéngika-
luarpata 1 kr.-mik akilertitartugssau-
galuarpavut, åssiglngissutåtdlo tamå-
na 25 procentiussoK niorKutigssat 1-
nuvdluarniutaunerussut nangminer-
ssordlutik niuvertut pingårdlugit nior-
Kitiginerussaisa akitsorneKarneratigut
utertisinåunginavtigo niorKutigssat i-
nunermut pingåruteKartut akitsorne-
Karneratigut akit pissusigssamisusa-
gunik nikingåssutåt matuneKartartug-
ssåusagaluarpoK, niorKutigssatdlume
inunermut pissariaKartut aké akiu-
ssunut tamanut akigssarsianutdlo pi-
ngåruteKardluinarput. isumaKarpunga
migssiliusinauvdlugo niorKutigssat er-
Kortumik akilersitartuguvtigik — Ka-
låtdlit-nunane Danmarkimilo niuver-
tut nangminerssortut nagdlerniussine-
rat erKarsautigalugo — tauva akigiti-
tagkavut 50 procentimik Kagfartaria-
Kåsagaluardlugit. erKartortariaKaru-
nångilaralunit tamåna akigssarsianut
tamatumunåtaordlo aulisarnerme a-
ningaussartutinut suniuteKåsagaluar-
tOK.
tugdliutdlugutaoK nålagauvfik tapl-
ssuteKartarpoK inutigssarsiutitårniar-
tut erniakitsunik taorsigagssarsisine-
Kartarneratigut. uvdlumikut nåla-
gauvfiup atugkiutagkame 7 procentiat
nangmineK akilertaraluarpå, taimåi-
kaluartordle Kalåtdlit-nunåne inutig-
ssarsiornerup KagfarsarneKarnigssånut
aningaussanik taorsigagssarsisitsissar-
poK 4 procentimik erniaKartugssångor-
dlugit. taorsiagssarsiaritineKartartut
akikitdlissutåt sarKumissumik tapissu-
tauvoK inutigssarsiutinik Kagfarsai-
niarnermut sagdliutitaoKissumut —
mingnerungitsumigdlo aulisarnermut.
åmétaoK ilånikut aningaussautit tu-
nississarfingne akit avdlångoramerat
isumagalugo inutigssarsiornikut tapl-
ssutaussartugssångordlugit sitdlima-
tigssatut uniorartitat erKartorneKar-
tarput, puigorniaKinatigule aningau-
ssautit tåukutaoK månåkut aulisarner-
mut tapIssuteKartarmata angnikit-
dluinångitsumik. angnerussumik er-
KartortariaKångilarput taplssutaussar-
tut tamåko aulisartut nangmingneK
inutigssarsiortutdlunit avdlat uniorar-
titarisimanerait. KularissariaKarunå-
ngilaK aulisartut sitdlimaslssutinut u-
niorartitsisimassutaoic, måssa tamåna
nautsorssutitorKanit takuneKarsinéu-
ngikaluaK, taimåikaluartordle sitdli-
maslssutit téuko erininångitsukut nu-
ngutugssångorput.
imaKa minitaKaraluardlunga nåla-
gauvfiup inoKatigitdlume taplssutigi-
ssartagait pingårnerussutigut oKauti-
gigunarpåka — oKartoKatdlariaunani-
lo tamåko sungitsuararsussut.
OKarsinéungilanga Kalåtdlit-nunåne
aulisarnermut tapissutaussartut nu-
nane avdlane aulisarnermut taplssu-
taussartunit angnerunersut mingneru-
nersutdlunit, Kularingilarale Kavdlu-
nåt inoKatigit tamatuma tungåtigut
mingnerussumik ikiuteKartutut misi-
gisimassariaKésångitsut, sordlutaoK
kalåtdlit aulisartut målårutigssaKå-
ngitsut.
påsissutigssat tutsuviginartut namag-
tutdlo
pingårdlunilo soKutiginardluinåsa-
galuarpoK Kalåtdlit-nunåne aulisar-
nikut aningaussartutit akigssarsiau-
ssartutdlo tungaisigut påsissutigssa-
nik piviussunik pigssarsisinaugalua-
råine tamåkulo nunane avdlane misig-
ssuinertigut påsissanut kisitsisingor-
dlugit sarKumiuneKarsimassunut na-
lerKiusinaugaluaråine. tamåna kalåt-
dlit aulisartut Handelimilo atorfigdlit
angnerit 1955-me atautsiméKatiging-
nerånile kigsautiginartutut Handelip
tungånit uparuarneKarérsimavoK, ki-
ngornalume atausiarata erKartortarsi-
mavarput.
neriutigåra ukioK måna aulisarner-
mut tungatitdlugo atautsimlnerup ki-
nguneriumårå piårtumik nautsorssu-
tinik tutsuviginartunik amigångitsu-
nigdlo katerssugaKarnigssaK, angat-
dlatit åssiglngitsut aulisarnermilo pe-
riautsit åssiglngitsut KanoK aningau-
ssarsiutautiginerånik ersserKigsumik
takutitsisinaussunik. nautsorssutinik
påsissutigssanigdlo taimåitunik pe-
Kalersuguvta tamatuma tungåtigut su-
juariåtdlarKa.iaKaugut.
KuianaKaorme åma inutigssarsior-
nermut tungassutigut tapIssuteKar-
tarnigssamut udvalgit (erhvervsstøtte-
udvalg) tamatuma tungåtigut suliniar-
dlutik autdlarterérsimangmata. isuma-
Karpunga påsissutigssat udvalgit tåu-
ko upernåK måna må.iip autdlarKau-
tåne sarKumiusimassait tamékuninga
angnerussumik påsiniainigssamut tu-
ngavigssatut atorneKardluarsinaussut.
påsissutigssat ilait, sordlo uliap a-
torneKartartup KanoK angnertutigi-
ssusia, tamékerdlutik pineKarérsimå-
put avdlanutdle tungassut sule ang-
nertunerussumik påsiniartariaKardlu-
tik. angatdlatit åssiglngitsut nutautit-
dlutik aké kisimik påsiniartariaKaru-
nångtdlat, uvdlormutdle atorneKar-
tarnerisa aké ilångutariaKardlutitaoK.
ilångutdlugo uvdlut aulisarfiussartut
nautsorssusiortariaKarput angatdlatit
åssiglngitsut aningaussartutaunerat
Kanordlo agtigissumik iluanårutau-
ssarnerat påsiniardlugo, tåssa sårug-
dlingniarneK plnarnago åmåtaordle
Kérarniarnikut, råjarniarnikut, Kale-
ralingniarnikut il. il. imaKalo åma av-
dlatigut iluanårutigisimassat ilångut-
dlugit påsiniarneKésavdlutik.
tamåko taimatut taigorneKåinarat-
dlarput, tamåkununale påsiniagkat ta-
måkerdluinarsimassariaKarput kisitsi-
singordlugit oKaluserilersinagit — i-
maKalo ingassåussivdlune oKauseKar-
figinialersinagit, sordlume Ka.i Ngrup
Atuagagdliutine Kalåtdlit-nunåne au-
lisarnikut pissutsinik nåmaginéngit-
sunik erKartuigame taimailiorsimagu-
nartoK.
soruname kingunigsså erKarsautiga-
lugo namaginångilaK inutigssarsiutig-
ssanik atorniartarfingmit taorsigag-
ssarsianut navferardlugit akiliutigssat
akilerneKartangigpata. taimåisagpåme
taorsigagssarserérsimassut atorniar-
Kigkaluarunik itigartitariaKartåsåput
musugtutaoK Kagfariartorniåsassut
taorsigagssarsisitariaKarmata. aulisar-
tutaoK issigineKarnerånut iluaKutau-
ssumik kinguneKarnaviångilaK angat-
dlatit taorsigagssarsinikut pinåKarsi-
massut namagtumik aserfatdlatsailine-
Kangigpata, taimåisagpåme autdlar-
Kausiutigssatut taorsigagssarsiauga-
luit uvdluinarne ingerdlatsinerme ta-
perslssutitut isumaKarfigissariaKali-
sangmata, tåssa taorsigagssarsiat aki-
lersorneKaratik tamatumunåkutdlo
niorKutigssiornerup tamarme tunga-
vigssaralua aserorneKartugssåusav-
dlune.
aulisarneK tamåt issigalugo 1950-p
kmgornagut Kagfariartorsimångitsutut
oKautigineKarmat tamatumunga isu-
maKatåungitdluinarpunga. uvangétaoK
isumakulutigåra sårugdlingniarneK
nåmagtumik sujumukarsimångingmat,
puigortariaKarsoringilarale avdlatigut
råjarniarnikut, Kérarniarnikut Ka-
leralingniarnikutdlo sujuariartorne-
KardluarsimassoK — taimatut aulisar-
neK tamåt issigisagåine 1948—49-mit
uvdlumimut, nautsorssutit aningau-
ssångortisagåine tunissat 75 procenti-
mik amerdleriarsimavdlutik niorKu-
siatdlo nunanut avdlanut tunineKar-
tarnerata nalingat 86 procentimik Kag-
fariarsimavdlune. tamatuma tungåti-
gut sujuariartorneK nåmaginångit-
dluinarsiméngitsoK 1955-p kingorna-
gut aulisartut — mingnerungitsumik
Manitsume amerdliartorsimaneratå-
taoK takutipå. taimaingmat tamatuma
tungåtigut isumavdluarsåringipatdlår-
neK pissutigssaKardluarsorinångilaK.
1954-mit 1956-mut inutigssarsiutiga-
lugo aulisartut 10 procentimik amer-
dleriarsimåput, Manitsume Påmiunilo
amerdleriarsimaKalutik. Kularissaria-
KångilartaoK nunaKarfingne tåukuna-
ne aulisagkerinermut tungatitdlugit
sanaortugkat tamatumunga suniute-
KarsimaKissut. Manitsume nerpilior-
figtårsimavoK taimalo ukioK kaujat-
dlagdlugo pissanik tulåussineK ajor-
narungnaersimavdlune. Kaj Narup
isumaKatigivdluinåsavara, Manitsume
avdlanut nalerKiutdlugo aulisarfigika-
luartoK angatdlatit nåmagtumik aser-
fatdlatsailineKarsimångigpata nåvfe-
rardlugitdlo akilersugagssaugaluit a-
kilerneKartarsimångigpata, aulisartut
amerdleriarnerigaluat eKungassumik
ilåtigutdlo piviungitsumik tungave-
KarsimassoK. taimåikaluartordle Kaj
Narupip tamatumunga tungatitdlugit
isumaliorKutai uvagutdlume isuma-
liorKutigissavut isumaliorKutåinauput,
Kalåtdlit-nunåne aulisarnikut ani-
ngaussarsiornermik tamatumanilo ani-
ngaussartutaussunik iluamik påsisi-
massaKartOKéngingmat.
suliagssaK tamåna piårtumik isu-
mangnaerniartariaKarpoK, sorunalime
kisiåne tuaviupilussåungitsumik. ta-
matuma tungåtigut påsineKartugssat
tungavigssaKardluartusåput, tåuko tu-
ngavigalugit aulaj angissarsinaorKuv-
dluta. påsissutigssat inutigssarsiorner-
mut tungassutigut tapersIssuteKartar-
nigssamut udvalgit suliarisimassait
aulisamermik inutigssarsiuteKarnerup
ilåinånguata tungåtigut aningaussar-
tutaussunik erKordluartumik påsissu-
tigssaKalersitsiput. tamatumane nå-
magsineKarsimassut iluaKutigisinau-
niåsaguvtigik påsissutigssanik taima-
tutdle erKordluartigissunik taperta-
KartitariaKarput, aulisarnikut inutig-
ssarsiornerme ukiup kaujatdlagkiar-
tomerane akigssaiautausimassut ilua-
nårutausimassutdlo tamaisa sukumer-
dlugit. påsissutigssat sut aulisartunit
atausiåkånit angatdlatinitdlunit atau-
siåkånit piumassarineKarumårnersut
soruname agssortutigineKarsinauga-
luarpoK, isumaKarpungale påsiniarta-
riaKartut måkussariaKartut:
1. angatdlatip angissusia akiatalo na-
linga.
2. motorip angissusia akiatalo nali-
nga.
3. angatdlatip atortue, amuartarfing-
nik sipileKarnersoK avdlanigdlunit
ingmikut aulisarnermut tungassu-
nik atortOKarnersoK, tåukualo na-
lingat.
4. angatdlatip inue Kavsiunersut.
5. uvdlut aulisarfiuvdluartut Kavsiu-
nersut.
6. tunissat pissatdlume tamavisa kg-
ngordlugit kruningordlugitdlo na-
lunaerutigalugit — taimatutdlo au-
lisagkat sut pissausimanersut na-
lunaerutigalugit, åmétaoK Hande-
le sanerKutdlugo tunissat, tåssa
privatinut, pissanitdlume nangmi-
neK atugkat ilångutdlugit.
7. nalunaerssorneKåsaoK angatdlat
plniutigingikaluardlugo aulisauti-
gingikaluardlugulo avdlåkut, sor-
dlo atugkiutdlugo avdlatutdlo Ka-
noK angnertutigissumik akigssar-
siutausimanersoK.
8. angatdlåmut atugkat akisa nalu-
naerssorneKarnerat:
a) solarimut petroleumutdlo
b) motorip iluarsåuneranut
c) angatdlatip iluarsåuneranut
d) angatdlatip aserfatdlatsailine-
Karneranut, Kalipåumut il. il.
nalunaerneKåsaoK suliagssat ta-
måko aulisartup nangmineK
isumagisimanerai
e) angatdlatip nåvferardlugit aki-
lersorneKarnera tåukulo erniait.
9. aulisarnermut tungatitdlugit ani-
ngaussartutit:
a) Karsorsanut, aulisautinut, ni-
ngitagkanut il. il. avdlanigtaoK
sivisumik piusinaussunit énai-
ssat KanoK angnertutigisimaner-
sut ilångutdlugit nalunaerutiga-
lugit.
10. angatdlatip inugtaisa KanoK najor-
KutaKardlune akigssarsisineKartar-
simanerånik nalunaerutit, tåssa
aulaj angersumik imalunit pissat
najorKutaralugit akigssarsiaKar-
nersut, imalunit avdlatut KanoK
akigssarsisineKartarnersut nalu-
naerutigalugo.
11. angatdlat piniutitdlo inup atausl-
naup piginerai imalunit Kavsiut-
dlugit pigineKarnersut.
Kalåtdlit-nunåne aulisarnerme ani-
ngaussarsiornikut tamatumanilo ani-
ngaussartutit erKortumik påsineKarsi-
naunigssånut avKutigssauniåsassutut
pissariaKarsoris.savut angnertukujug-
dlutigdlo pissariukujugkaluarput. på-
sissutigssat tamåko aitsåt pineKarsi-
nåusåput nunaKarfingne åssiglngitsu-
ne aulisartut Kavsit åssigingitsunik
angatdlatigdlit erKordluartunik naut-
sorssusiorsimagpata.
suliagssaK tamåna aitsåt nåmagsi-
neKarsinaujumårpoK nuna tamåker-
dlugo aulisartut peKatigigfiata ikiune-
ratigut, tamånalo aitsåt pisinaujumår-
poK nunaKarfingne åssigingitsune au-
lisartut Kavsit erKordluartumik naut-
sorssusiorsinausorineKartut Kineme-
Karpata. Kularingilara kæmnere niu-
vertordlume kigsautigineKarpat, ang-
nermik suliagssap tamatuma autdlar-
tineKarnialernerane, ikiukumasinåu-
sassut.
Savssat og indsamling
af ederfugleæg
På det nu afsluttede landsrådsmøde
godkendtes et ændringsforslag til ved-
tægten om savssat, hvorefter der ved
drøftelse mellem nærmeste politimyn-
dighed og de stedlige fangere skal ta-
ges bestemmelse om, til hvor mange
pladser meddelelsen om savssat skal
videregives og at den dermed forbund-
ne udgift skal afholdes af kommune-
kassen. Ingen må videregive meddelel-
ser om savssat telegrafisk eller på an-
den måde, før tilladelse foreligger fra
politiet. Det vedtoges videre m. h. t.
fangst af ederfugle, at fangst med
garn kun må finde sted, når der an-
vendes garn med mindst samme ma-
skevidde som torskegarn, og når gar-
nene er forankrede således, at opdrift
under fangst undgåes. Der blev i en
3-årig prøveperiode givet tilladelse til
samling af ederfugleæg en enkelt dag
om året i Upemavik norddistrikt. •—
Samtidig besluttedes det at anmode
magister Vibe om i forsøgsperioden at
holde øje med ederfuglebestandens
reaktioner.
5