Atuagagdliutit - 22.05.1958, Blaðsíða 4

idpmarissamik imeKara-
luarpoK, imerdle atorigaK
kdgfiliorneKarsimangilaK
pilagtaissarfiup agdlinigsså
erinigineKarpoK.
nåparsimavik idpmarissamik ime-
KaraluarpoK isumardle nåmagtitdlu-
go atorneKarsinåungitsumik. nåparsi-
maviup 50-inik ukioKangajalersup
torssussarssuane ungasingitsukut ru-
jorit erngup avKutai ikussorneKarsi-
måput. ajoraluartumigdle aningaussat
akuerssissutausimassut amigarmata
suliaK tamåna inivingneKarsimångi-
laK. erngup atorigkap avKutigsså er-
ngup atugagssap avKutåtutdlo ajor-
nartumik tugdlianut utarKigtariaKar-
simavdlune, tåssa ukiormånamut. su-
liap tamatuma nangerKingnenarnig-
ssåne sujorna agdliatdlagtitsinermut
atassumik narKit nutåt ivertissorsi-
massat piarneKarKigtariaKåsåput.
taima ilårtuérardlune pitsångorsai-
nermik ericartuinermine nakorsap
Hans Simmelsgårdip nipå Kasorpalu-
kujugtoK malugineK ajomångilaK. tai-
maeråinånguaK avdlortardlune nutar-
terinerup kingunerå ajornartorsioru-
ssårtuarneK, sulissartulersortuarneK i-
luarsartussineruvdlo akisunerujugssu-
lernera. pitsuvdlune akisunårinaKaoK.
soruname nåparsimavik imeKara-
luarpoK. nakorsaissarfingme imailiv-
dlugo iluagtineKarsimavoK, tåssa i-
kuatdlagtornigssamut Kavterissartut
KipissartagaK atugagssåt kugtitsivig-
tut atorneKardlune. uvfartarfingme
1910-p kingomagut avdlånguteKångit-
dluinarsimassume måna nigdlertumik
kissartumigdlo imeKalersimassuku-
lauvoK, taimatutdlo åma igavfingme.
kisiénile pilagtaissarfingme kugtumik
imeicångitdlat! åma tarrarssortitut å-
ssingisa erssersameKartarfiåne nåme!
errortuissarfingmilunit nåme!
erngup atorigkap kugfiliorneKarér-
neragut sujugdlerpåmik pilagtaissar-
fik agdlineKartugssauvoK. nakorsap
Simmelsgårdip takutipå måna pilag-
taigångamik KanoK ilivdlutik pilatag-
ssap natdlavia iningup mikivatdlårtup
teKerKuinut akileringnut tikuarsima-
titariaKartaramiko pilagtainerme su-
lissugssat inigssaKarsinaorKuvdlugit:
nakorsaK, ilisimajungnaertitsisstimik
pårssissoK sygeplejerskitdlo. natdla-
vigdlunit taimak inigssikaluardlugo
tåtoKisautinaK pilagtaissariaKartar-
poK. tupingnångilaK pilagtaissarfiup
agdlinigsså kigsautigineKarmat — u-
kiormånalume nåparsimavitorKamut
uigordloKutauvdlune sananeKartug-
SsauvoK.
inile misigssuissarfik sule amigau-
taujuarpoK. misigssuinigssat ilait na-
korsaissarfingme isumagineKarslnåu-
ngikångata pilagtaissarfik misigssuiv-
figtut atortariaKartarpoK, taimailipr-
tamerdle nakorsap Simmelsgårdip o-
Kausé maligdlugit pilagtaissarfiup
bakteriaisagtiniameranut pitsångor-
sautåungeKaoK.
pasissa

Kcuujerdlungup Kinijuata tungånc KaerliterineK. KaertiiigaK igdlunik uiguleringnik sanav-
figineKartugssauvoK. — åssilissap sujoråta teKernuane nuniugkame tassa handelcp igfior-
fiutå niiwertarfialo.
Stensprængning i fjældet bag KangcrdlungnaK. På den plads, der vindes, hvor fjældel er
sprængt væk, tænkes opfort etagehus med boliger. — I forgrunden ses et hjørne af det
mjindvundne areal med Handelens bageri og butikshus, mens opfyldningen fortsatte på
det øvrige areal.
nåparsimavik inigssakitdlior-
patdlårungnaersimavoK
Atuagagdliutinut sulenataussup Ma-
nitsuminerane nåparsimavingme uni-
ngassut 25-uput, ilånile amerdlineru-
ssarsimåput, Kujanartumik tb-xartut
uningassut akorngåne amerdlaner-
ssaujungnaersimåput, agdlåme iking-
nerpaulersimavdlutik. pissutsit inger-
dlanerata nagsatarisimavå tamatumi-
nga napauteicartut amerdlanerit
Nungmut Danmarkimutdlunit autdlar.
tineKartalermata, tamatumunalo av-
dlanik napauteicartut sujomatigut 4—
5-inarnik inigssaKarsinaussaraluartut
nåkutigineKamerusinaulersimåput.
nåparsimavingmik agdlileriniamer-
mut atatitdlugo erKarsautigineKarpoK
nåparsimavingme atorfeKartitaussut
igdloKarfiup KerKagut igdluliomermut
atassumik inigssanik igdluliaujumår-
tunut nugtertikumavdlugit. taima
nugssamårtitaussut måna Kuliuput, té-
ssa kivfat arfinigdlit iliniartutdlo si-
samat taimailiomikut nåparsimassut
amerdlanerussut inigssaicartineKarsi-
naulisåput, taimailiornigssardlume pi-
ssariaKardluinarpoK, tåssa Manitsup
erKåmiuisalo 24—2500-ussut sinigfit 30
amigaringmatigik.
nålagiarnerit autdlakåtine-
Kartarnerat
nakorsaK Hans Simmelsgård K’e-
rertarssuarme fJmånamilo nakorsau-
ssarérsimassoK uvdluiname ajornar-
tor.siutérarpagssuit unigfiginarnagit
sujuariåtdlautausimassunik nuånåru-
tigingnigpoK:
; sS
* , ff"
'/■' m {
ki#'•>* Qmsa /
igdloKarfiup KerKane handelep igdlfilaisa ilåssutigssånik sanavfigssame nuniugan bilimit
ImerneKartoK.
Lastvognen tipper stenlasten af på opfyldningsslcdet, som her er en udvidelse af Hande-
lens område udenfor bymidten.
— sujumut ingerdlavoK, oKarpoK.
nakorsaKativningme åipaKalernera ki-
sinåtdlunit erKaigaluåråine pitså-
nguatdlauterujugssuartut nautsorssu-
tariaKarpoK. åmamiuna måne suline-
rup ingmikut nåmagisimårnaKutigiv-
dluarå iliniarsimassut tamavingmik
atortariaKartarnerat. måne sulinerme
nakorsat suliaisa ilait soKutiginerussat
iliniardluarsimanerussatdlo kisisa pi-
nagit nakorsatdle suliåinut tungassut
tamavisa agtukagsissågagssaussarput.
månåkutdlo åma pivfigssaK iluag-
titdlugo uparuardlara nåparsimassut
nålagiarnermik malingnaisinauler-
nertik nuånårutigeKingméssuk. ini-
nguame radiomodtagerimut ledninge-
Kalersimavugut, ininguamitdlo tåsså-
ngånit ledningit højtalerinut nåparsi-
massut inåinitunut atagamik tusar-
nårneK ajornarungnaersisimavåt. ini-
igdloKarfik ManitsoK KåKat ku-
tårdlukujuinangajaussut akornåne
igdluliorfigssakeKissume inigssisi-
mavoK. ukiune måkunane igdloKar-
fiup piorsarniarneKarnerane tamå-
na afornartorsiutaoKaoK. igdlor-
ssualiagssat nunaKarfingmut ta-
marmut tungåssuteKartut — pisi-
niarfit, atuarfik, igdloKarfiup i-
ngerdlatineKarnerane agdlagfit, ka-
ter ssortarfik, il. il. — igdloKarfiup
Kiterpasigsuane atautsimortitdlu-
git inigssineKarnigssåt kigsautigi-
nartineKarsimavoK. kisiåne igdlo-
Karfiup kiterpasigsuane nunatåta
pissusia pissutigalugo angissusia
nåmagtumik igdlorssuarnut erKor-
sautigineKartunut igdluliorfiusi-
naussumik pigssaKarsimångilaK.
Kangerdloralak avaleKutålo igdlo-
Karfingmut pulavigsimåput igdlo-
Karfik mikissualunguåkutårdlugo
avgordlugo igdloKarfiuvdlo angner-
sså Kerertaussångortitdlugo.
taimåitumik igdloKarfingmut Ki-
teritiniardlugo kigsautigissaK inig-
ssaKartisinaujumavdlugo nutåmi k
nunångortitsissariaKarsimavoK. ta-
matumunga Kangerdloralak avale-
Kutålo pigdliutigineKarput, nuniu-
tigssai KåKanit avatangissinit piar-
neicardlutik, sujugdlermik KåKap
radioKarfiup tunuanit kingornalo
Kangerdloralaup ivnårssugtånit.
nunångortiniagkap nuniornera må-
na inerpoK, Kangerdloralaup ava-
leKUtå tamarme måna nunångorsi-
mavoK igdloKarfigssangåtsiarssuå-
ngordlune manigsuinaK igdlulior-
figiniarneKalerérsordlo.
nguamit tåssångånit åmåtaoK nåparsi-
massut atautsimut OKalugfigisinauva-
vut, OKalugiarfigalugit avdlatutdlunit
tusåssagssitdlugit. — tamåna angnikit-
sungugaluarpoK kisiåne suniuteKar-
dluarpoK.
ManitsoK evKiluitsungortineKarnialerpoK!
agtakornigssamik maligtarissagssat nutåt majip autdlancautånit
atulisåput
ukiormåna martsip autdlartilårnerane kommunalt estyr elsip atautsimi-
nerane oKaluserineKartut ilagåt ingmikortoK pingåvigsoK, tåssa agtakor-
neK. — tamatuma OKaluserineKarneranut autdlarniutaussoK tåssa nakor-
saK Simmelsgaard, Manitsup avisiagut Meteorikut såkortumik måssåkut
agtakornerup navianautånik uparuartuisimassoK. tåssane agdlagkamine
niviugkat ajoKutåussusiat navsuiarpå nåpautitdlo niviugkat igitanut, åna-
nut avdlanutdlo åmalo inuit amermikut ivserit aniatitagåinut, auånut i-
kermikutdlo maKinerinut mitarnermikut pilersisinaussait uparuartordlu-
git. agdlauserissap naggasiutdlugo tikuarpa agtakut perdlukutdlo iluamik
årKigssussamik isumagineKånginerånut kommunalbestyrelse kiserdlui-
narme pissussoK — tåssame kommunalt estyr elsip perdlukut igdlut Kanig-
tuinit piarneKartarnigssånik maligtarissagssap erKortineKarnigsså isuma-
gingilå nakorsavdlo Simmelsgaardip utarKisaugatdlartugssamik årKigssu-
ssinigssaK agdlagkamigut sujunersutigå. Kalåtdlit-nundne igdloKarfit i-
pertunerpåt ilagissåt ManitsoK måna igdloKarjingortariaKarpoK minguit-
sok perKingnartordlo. ukioK 1958 sule atutitdlugo tamåna piviussungorti-
neKarniardle, nakorsaK Simmelsgaard naggasivoK.
kommunalt estyr elsip atautsiminerane sujuligtaissup Karl Heilmannip
1952-ip kingomagut agtakut nåmaginartumik isumagineKalersiniardlugit
norKainiarnerit erKartorpai. ajornaKutaussut pingårnerssaråt agtakut a-
tautsimut erKarneKarfigssånik piukungnartumik pigssaileKineK. kommu-
nalt estyr elsip tungånit ersserKigsarniarneKarpoK Ivigssuarnut igitsiar-
tornerme avKusinigssaK pilersineKartinago agtakut isumagineKarnerat
nåmaginartumik årKigssuivfigineK ajornartoK, utarKisaugatdlartumigdle
— ilåtigut nakorsap issornartorsiuinera tungavigalugo — kommunime ma-
ligtarissagssartårnigssaK isumaKatigissutigineKarpoK.
tåssane pingårtutut uparuarneKarpoK igdlume itussoK kinalunit pi-
ssugssåussuseKartoK igdlume erKåta minguitsunigssånut, erKaivingmik
nangmineK akilerdlugo pigssarsinigssaminik (atausiåkånutdle pigssar-
dliornerussunut kommune ikiusinauvoK), perdlukutdlo tamarmik, inuit
anait pinatik, tåssunga igssorarneKartåsangmata. aulajangersagkanik ta-
måkuninga uniorKutitsinerit akilisitsissutaussåsåput. maligtarissagssat
nutåt pisorKanut 1930 atulersunut tapiussut majip sujugdliåne atulerput.
4
ssarsiordlune ManitsuliarneK
agdl: Anders Kjær
dssilissoK:
Grundtvig Hansen
nangmineK ikiuniartariaKarpoK
peKatigit „IkiuissartoK“ ingerdlavigssamik takutitsivoK
Kalåtdlit-nunåne ånåussiniartarnéK
imalunit erKornerussumik oKardlune
ånåussiniarnigssamik årKigssussine-
rup amigauteKarnera, akugtungitsu-
mik OKatdliserineKardlunilo agdlause-
rineKartarsimavoK. tamatumaniuna
agsut nåmagsiniagagssaKartOK. aju-
nårnikut toKussussartut, imame nuna-
milo, isumakulungnartumik amer-
dliartorput. ajunårnerit nangmineK
misigisimavdlugit avdlanitdlunit oKa-
lugtuarsiarisimavdlugit encarsautigi-
nartarpoK pivfigssautitdlugo ikiortig-
ssamik KaerKussisinausimagaluaråine
imaKa ajunårnerit pingitsorneKarsi-
nausimagaluartut.
uvdluinarne ulapårujornermine er-
Karsautit taimåitut politibetjent Vil-
helm Olsenip niarKumine kåviterujor-
tarsimavai. ajunårnernik nangmineK
misigingnigtarsimavoK OKaluserissa-
nilo påsisimavdluardlugo. månalo å-
nåussiniartarnigssamut autdlancaut
Manitsume pilersineKarsimavoK, nauk
sule angnikikaluartumik. taimale av-
dloriarnerme sangmivigissak erKortu-
VOK.
uvdlumikut „Ikiussartup,, ilaussortai
Manitsorpiåinarme 50 sivneKarput.
tåukununga ilångussagssåuput ilau-
ssortat asimioKarfingmitut. „angutit
arnatdlo akigssar,sinatik ikiuiniamer-
me peKatausinaussut peKatigigfiup
katerssorniarpai" - maligtarissagssaisa
ingmikortuisa sujugdliåne taima ag-
dlagsimavoK.
— sapingisamik amerdlasunik ilau-
ssortaKarniarssarigaluarpugut, politi-
betjent Vilhelm Olsen kalåtdlinit su-
jugdlersauvdlune igdloKarfingme Kav-
dlunåmik KutdlersaKarane politiussoK
OKarpoK. ånéussiniarneK ikiuinerdlu-
nit kinguneKardluartumik nåmagsi-
niarsinåusaguvtigo sapingisamik a-
merdlasussariaKarpugut savssarfigssat
åssigingitsukutårtut ajorssivfiginavér-
sårsinaujumavdlugit. imåkut ikiui-
niarnigssaK kisiat peKatigit sujunerta-
ringilåt, åmåtaordle pissuseKaterdlui-
nånik nunap Kåne ikiuissarnigssaK i-
sumaginiarpåt. sordlo nåpaulaneKar-
titdlugo savssarsinaussarniåsaugut i-
nungnigdlo ikiuivdluta, sordlo imer-
tarnikut Kissugssanigdlo aigdliussini-
kut. åmåtaoK aungmik tunississartu-
vugut. neriutigalo téssauvoK ilaussor-
tat 18 anguvdlugit ukioKartut tamar-
mik Dansk Røde Korsip najoricutag-
ssissutai maligdlugit samarittitut kur-
suseKésassut. måssåkut agdlagkat
Danmarkimut autdlarterKåmerpåka,
tåukununatigutdlo peKatigingorsima-
nerput Røde Korsimut kalerriutdlugo
suliariniagkavtinutdlo atassumik å-
ssigingitsualuit Kinutigalugit. utarKi-
saugatdlartugssamik måtusersuiner-
mut atugagssat, erfalassoK, sarnar-
miut avdlatdlo kigsautigåvut.
„Ikiuissartup“ januarip KerKane pi-
lersitaunerme kingbrna pujortulérKa-
mik motoriminik unigtorsimassumik
ikiorsiartorneK ujaissineritdlo avdlat
peKatauvfigisimavai. peKatigingne su-
juligtaissup sivnissua nakorsaK H.
Simmelsgaard ilciuerKårnigssaK piv-
dlugo ardlaleriardlune peKatigingnut
oKalugiartarsimavoK.
naggatågutdlo Vilhelm Olsenip kig-
sautiginartitdlugo OKautigå sapingisa-
mik aulisartut amerdlasut ilaussortau-
nigssåt.
itsartut ermingnek
børnehaverne Kuleringnik ini-
lingme uvdlut tamaisa mérKat
50 isumagineKartarput
sujorna 23. november 1958 børneha-
ve mardlungnik Kuleringnik inilik a-
torKårtineKarpoK, taimailivdlune pe-
Katigit „Red Barnet" Kalåtdlit-nunå-
ne børnehaverpålugssuit pilersisima-
ssait sule atautsimik ilaneKarput. bør-
nehavertåK niviarsiånguamit inusug-
tumit Annelise Johansenimit ikiortå-
nitdlo niviarsissamit Edel Knudseni-
mit sujulerssomeKarpoK.
børnehave méncanut 40-nut naut-
sorssussauvoK, frk. Johansen OKalug-
tuarpoK, mérKatdlo 40-t tåuko uvdlut
tamaisa arfineK pingasunit uvalikut
sisamanut tigumissarpavut. tåukua
saniatigut uvdlo’KerKata sujornagut
tatdlimat uvalikutdlo åma tatdlimat
avdlat tigumissardlugit.
— niviarsiarKat inigssarsiutarnerat
ajornaKUteKångeKaoK. — tåssa isuma-
gåra mérKat aperssortitugssångorå-
ngata månilo sanatoria Kimagtugsså-
ngordlugo inigssarsiniartarnerata a-
jornakusoruteKarsinaussarnera. real-
skolerne nanginigssåt piumaneruga-
luarpara tamarmigdle taimailiornig-
ssaK pisinaussaringilåt. niviarsiarKat
kivfångortarput, kisiåne tåuko nukag-
piarKat ajornakusorutitaKarKajåssa-
— Nungme mérKat mardluit uvdlor-
mut børnehavemitineKartarput.
— tåssame nalungilarput. månile
Manitsume mérKat børnehaverne tigu-
missartagkavut tåssåuput anånait ig-
dlumik avatåne sulivfeKartut. arnait
nerpiliorfingme sulissarmata mérKat
uvdlOK nåvdlugo tigumissariaKarpa-
vut.
— åma nerissaKartitdlugit?
— tåssame taima OKarsinauvugut.
sapåtip akuneranut mardloriardluta
nerissagssanik kissartunik nerisitar-
pavut, amerdlanertigut igfianik Kag-
dlersutilingnik nerissaKartitardlugit.
ingnåtdligissamik nerissagssiorfeKar-
pugut pingasunik ikussivigtalingmik,
taimåikaluardlunile amerdlanerussu-
nut nerissagssiussinermut mikivat-
dlårtumik. taerigkama saniatigut mér-
Kat imuk paormakujuitdlo, sordlo ipi-
lit, appelsinat avdlatdlo pissarpait.
børnehaverne tåssane åncigssugauv-
dluartume sulissuinut init Kumut åi-
påne inigssalingme tupigilångitsorneK
ajornaKaoK ermigfit taima itsarnisar-
palugtigissumik igsiaviussamut taki-
sumut inigssitdlugit årKigssuneKarsi-
manerat. børnehavene avdlane tamåna
kussanarnerussumik uvdluvtinutdlo
nalerKunerussumik årKingneKarsima-
vok ermigfit Kipissartugdlit simigi-
narissatdlo atorneKarneragut. taima-
tutaoK inuancat Kåtigumingnut nivi-
ngaivé torratdlagauvatdlångitdlat, tå-
ssa akulikingåramik mérKat atissait
ingminut akuliuterKajåssorujugssusa-
gamik.
Kaut. månåkorpiaK nukagpiarauteKar-
pugut ukiuminik nåmagtitsisimassu-
mik atuåinarnikut ajornartorsiutiling-
mik. aulisartuniarpoK uvangalo inig-
ssarsiuniaraluarpara. neriugpunga i-
luagtikumårtoK, kisiåniuna ilåne ajor-
nakusortartoK.
ajornartorsiut, kisiåne aporfit ki-
ngunigssaKarsinaunerussut ilåt. ukiut
amerdlasorujugssungitsut matuma su-
jornagut Manitsume méruanut sana-
toriap isumagissagsså pingårnerpdK
tåssausimagaluarpoK mérKat tuber ku-
lo simit agtorneKarsimassut isumagi-
savdlugit pårKivdluardlugit sapingi-
saK tamåt perKigsungortiniåsavdlugit.
månåkutdlo sanatoria „Lemvigip er-
Kåissutigssiånik“ taineKartartOK sule
avåmut sangmissumik tuberkulosi-
lingnut inigssiaugaluarpoK ingerdlå-
neKarnermigutdle taimaigane.
— måne mérKat nåparsimassortaKå-
ngingajagput, frk. Hvass OKarpoK. uv-
dlume mérKanut sanatoriap sulinera
ajornartorsiutilingnut isumagingning-
nermut agtumangåtsialersimavoK. sor-
dlo måna tigumissavta kuarté iliar-
ssunerat angajorKåmigdlunit ardlånik
soKånginerat pivdlugo tiguneKarsimå-
p ut.
tamåna uvdluinarne sanatoriap i-
ngerdlatitaunerata avdlångorneranik
nagsataKarsimångila?
— taimatut oKardluarsinauvugut.
måssåkume nåparsimassut pårinigssåt
ping årner ssaujungnaerpoK perorsai-
nigssardle sagdlersaulerdlune. mérKat
isumaginigssåt avdlaunerulerpoK.
mérKat ukioK atauseK mardlugdlunit
tigumisavdlugit nåmagkungnaerpoK
■— taimangme sivikitsigissumik suju-
nertarissap tungånut sunivigineK ajor-
narput. anguniagaK aitsåt anguneuar-
sinauvoK mérKat mikissunguneråne
tigugåine aperssortinigssåtdlo tikit-
dlugo tigumivdlugit.
KUSSAGSAINEK’
sujorna sanatoria kussagsarneKar-
poK. igdlorssuartånut sanimortumik i-
laneKarpoK, ilåssutånilo agdlagfik, ti-
keråt inigssåt avdlatdlo inérKat neri-
ssagssanut avdlanutdlo torKorsiviu-
ssut inigssineKardlutik. igdlorssuartå-
lo tamarme åma KalipangneKariarame
kussagtiatdlavigsorpoK.
Manitsume mérKanut sanatoria
mérKanut sanatoriat avdlat „Kalåt^lit
mérartåinik ikiuiniaKatigit“ Kalåtdlit-
nunåne sanaortortisimassaisa akornå-
ne kussanartumik inigssisimavoK.
(Kup. 24-me nangisaoK)
Ivigssiiarntt igdlut uigulerit tungånut isstkivia. isa-
tigagssångorsimassunik igdlugdlit igdlunut nutdnut
tamaunga ndlugssåiipul, Manitsup inue amerdliartui-
liariut tamåne igdlune uiguleringne inigssaKarsinåu-
savdlutik.
Udsigt fra Iuigssuit mod rækkehusbebyggelsen på
„Østerbro“ — det koncentrerede boligområde, som
skal skaffe „luft“ i byen ved at optage beboerne fra
saneringsmodne kvarterer. Disse kan så erstattes af
andre rækkehuse og Sukkertoppens voksende befolk-
ning efterhånden sikres en tilstrækkelig mængde bo-
liger.
niviarsiarKat aj ornartorsiutitaKangeKaut
mérKanut sanatoriamut pissortaussoK frk. Else Hvass mérKat angi-
nerussut inigssarsiutarnerat pivdlugo oKauseKarpoK.
5