Atuagagdliutit - 22.05.1958, Qupperneq 19

PETER FREUCHEN:
»K’imuQseriarssuarme
(inuit arice atuagkame agdlagsi-
# (Y massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
piniartut
„å, tamåna ilama erKartoriånguar-
dlissuk," IggiånguaK OKarpoK. „ima-
Kame méraugatdlarnerup nalåne ner-
dlersorneKardluarsimaneK timip pe-
rordluarnigssånut pissutaussarsima-
nerpoK. tåssaKame-una Kingmit King-
miaraunermingne iluamik nerdlersor-
neKångitsut perortaripat. nalungilar-
put Kingmit sivisumik neringisinau-
ssut, kisiåne timaisa perornigssaraluat
tamatumuna akornusemeKartarpoK.
inuit ilåinik åma taimatut misigissa-
KartoKartarpoK, taimåikaluartordle
taimatut misigissaKarsimassut kingor-
na inunerup ilåne pivdluarneruvdlutik
misigisinaussarput — toKo sagdlOKt-
tarsimavdlugo misigissaramik."
tamarmik Iggiånguartartik OKausé
pivdlugit igdlautigåt — angfitarigsoK,
timimigut mikigaluardlune kisiåne
inunerup perorsaineranit ineritdluar-
titausimassoK. angutå piniariardlune
tikingitsormat arnå mérKissartOK ki-
sime nunaKarférKame Kimatausima-
vok. mérKane sisamat pilersomiagag-
ssarisimavai avdlamigdlo ikiortigssa-
Karane. KanoK _ pisimanera kikut ta-
marmik nalungilåt — KanoK ilivdlune
mérånguane pingasut Kimitdlugit ni-
vingartariaKarsimagai kångnermit to-
Kunigssånit ånåuniardlugit. taimåika-
luaK anånatut asangnigtuliungårsima-
nera erKartorneKartéinarpoK. taimane
IggiånguaK arfineK-pingasunik ukio-
KarsimavoK, arnålo oKalugtuarsima-
vok IggiånguaK Kimitaorusugpatdlår-
simånginerardlugo. arne neriorssorsi-
mavå nanertuissujumanane, agdlåme
ikiortaujumavdlune — taimailiorsima-
vordlume. ikiorneKalernertik tikitdlu-
go ivigkanik, ukatdlit anåinik naussu-
nigdlo inussuteKarsiméput, peroralua-
ramile timimigut mikissujuåinarsi-
mavdlune. nuliaralo Navarana taima-
tut misigissaKarsimånginerpok? tåu-
ssumétaordle Katångune nukagpiaraK
KimineKardlune nivingarneKartoK ta-
kusimavå Kåumatinilo ardlaligpag-
ssuarne ivigkanik ukatdlitdlo anåinik
inussuteKarsimavdlune. ardlaleriar-
dlune arnåta K’asalup oKarfigissarsi-
magaluarpå toKuinaråine pitsauneru-
sangatitdlugo. Navaranavdle aulajait-
sumik pissuseKardlune akuerssåruma-
ssarsimångilå, tåssaKalume tåussumé-
nga arnamik avdlamik pikoringneru-
ssoKaruja.
„K’upangnuk uvagut Kitornavtinut
migssingiukaluarpat, Pita, åjå, ilumor-
putit,“ kalåtdlit OKarput. „angajoncå-
palåjuvugut, ernivut maigtusångimi-
gavtigik, atagume uvdlOK nagdliuku-
mårpoK kigsautiginaraluartoK unior-
dlugo atåtamingnut Kujasuitdliulerfig-
ssåt. nalungilarput silap KanoK iline-
ragutdlunit ingminértitdlugit autdlar-
titariaKartaraluarivut, issisiortitdlugit
neringinavérsårtiniardlugitdlo, kisiåne
sordluna Kanga sujuiivta isumatiissu-
siat tamavta katagsimagigput, mana
inuit maigtuiungnaerdlutigdlo isu-
maitdliortåinalerput. uvagut angajor-
Kåvta persorssuaK erssigungnaerugto-
rå Kimatulissanik aigdlersitarpåtigut.
månåkut Kitornavut taima pineK sa-
peKåvut. navianartorssuit nalåruni-
kik uvavtinut ånåunigssait ånilånga-
gilersimavarput, taimailivdlutigdlo u-
massut nujuartat såkutdliordlutik
inunermigdlo ilungersornartumik på-
sisimassakitdlutik akiomiagagssariler-
dlugit. angutit Kaumassumik amigdlit
„inuit" avdlatut inunialersipait. Kanga
mérKat nangmingnérdlutik ingnang-
nialugtarsimåput, tamatumuna ajor-
nartorsiuteKartarsinauvdlutik, måna
ikitsi,sigssavtinik tunisimavavtigut. Ka-
nga kikut pisinaussut tamarmik Par-
ker Snow Bayimut nunaKarfingnutdlo
avdlanut kujavartertarsimåput uvku-
sigssanik Kulivsiusiagssanik Kutdli-
liagssanigdlo aigdlerdlutik. måna te-
riangnissat aminik taorslginardluta
tamékua taortåinik pisinaulerujugut.
taimailivdlutik Kavdlunåt isumakissu-
sertik nivtartarpåt, taimåingikaluar-
pat pitik akisut piglnarniåsagaluara-
mikik. kisiåne tamatumarpiaup „inuit"
eKiatitårtungortitdlugitdlo „Kå j ortu -
ngortipai". manalo kikut tamarmik
ernitik sule „Kåjornerulersut" issigi-
galuardlugit akornuseriarsinaujung-
naerpait. kisiåne angajorKåKångitsut
tamussiussagssartik pivdlugo atugar-
dliortariaKartut nåkiginavlkit. KaKu-
gulunit piniardluartorssuångorumår-
put!“
taimåikaluaK Thulelialerama Ungår-
paluk nagsarpara, tamavtalo K’upang-
nuk nuånarissorujugssuångorparput
naluvara perorune piniartunit avdla-
nit pinerraringningorumåmersoK, tai-
manikut taima isumaliorpunga. sulile
peroriarane toKuvoK. kisiåne Kingmi-
leritdlarKeKaoK, Kingmisalo nålag-
dluartarpåt. Kingminut ersiortut King-
mit malugiassånguatsiaKait, kisiåne i-
peråutamik atuisinaussoK nålagdlui-
nartarpåt, K’upangnuvdle-una nålag-
kersordluarsinaugai. åmalume ajor-
nartuleraluarångame iluagtitsissåinar-
poK. taimåitumik arfangnianut suju-
lerssortigssancigdluinartuvoK; King-
mimingnik paitsungatitsinavérsimati-
tarai.
arfangniat tatdlimat a.iomartorsiu-
tigssaKartaraluardlutik ajomartorsiu-
tiginerussåt tåssa AloKisaK, amaK u-
vigdlameK, ilåtigut arnat nåpisima-
ssama nukigtunerssåt. såkutut nåla-
garssuat Peary ilisimassagssarsiordlu-
ne angalassarnerisa ilåine angalaKati-
gissarsimavå, Pearyvdlume misigisi-
mavå amap tåussuma nakussuserssua.
pingårtumik ivssunik ujarKanigdlo
Karmalingnik igdluvigkiutdlarKigsu-
vok, ujaragssuitdlo angutit mardlug-
dlunit kivineK sapigait agssartortarsi-
mavai. ukiut ardlalingortut Kångiu-
putdle uvigdlarsimangmat, taimåika-
luardle kingoma angumik ikiorteKå-
ngisåinarsimavdlune. tikerånik Thule-
mut tikiutoKarångat uvigdlarnerup
igdluane sinigfigssaKarnigsså Kulari-
ssagssauneK ajorpoK.
AloKisaK måna suliagssineKarpoK
amernik igguartugssångordlugo avdla-
nigdlo piarérsaissugssångordlugo, ar-
fangniåme kuj avarterniarnigssaming -
nut OKorsautigssaKamiåsangmata. ta-
marmingme ingmikut nutånik ardla-
ringnik kamigtårtariaKåsåput Kar-
dligtårtariaKåsavdlutigdlo. merssu-
gagssat tamaisa Navaranap nåkutigai.
„pitsaunerusaoK tikerårtivta aut-
dlarnigssåta tungånut AloKisaK uva-
guvtinitikatdlaråine," Navaranap o-
Karfigånga. „pilersugaKångitsuatsiau-
vok, unuamilume pigårdlune merssor-
tarsinauvoK. kingorna sinigtalitdlaru-
mårpoK."
tamåna AloKisåp nuånarivdluinar-
på, unale unuaunerane årKigssussinig-
ssaK avdlatut isumaKarfigiumaneruv-
dlugo.
„erKaimaniarsiuk uvigdlarnikului-
nångugama," Kungujulavdlune piler-
poK. „angutit piumassut iseriartorå-
ngånga Kujarutåinarpåka, ukua angu-
tit akutat uvavnut ajusångikaluaKaut.
ilame nuénarssartitagssarKigkaluå-
ssusé!"
Navaranavdle tamåna piumassari-
ngitdluinarpå — ilerKorigsårnigssaK
tungavigineruvatdlångikaluardlugo
nåmagsissagssat pinerunermit. uvig-
dlarneK merssortigssarsiarå tikerånik
nuånarssartitsinigsså suiunertarinago.
Navaraname OKarfigåra takornartat
atissamikut ardlautaKartinigssåt isu-
magisagå erninardlo merssortikasuå-
sagai, kujåmume autdlalertortuatsiåu-
sagavta.
åmåtaoK Kimugsinik autdlartitsigu-
junga sermeK itivitdlugo Ivnångani-
liartitsivdlunga tåssanimiut nalunaer-
figiartortitdlugit ungasingitsukut u-
miatsiåmik avKusårtugsséngoravtigik.
autdlartitara OKarfigåra åma oKar-
Kuvdlugo arfangniat akutat atissag-
ssaileKinerardlugit, kisiåne ilimagingi-
kiga ivnånganermiut ikiuinigssåt, uv-
fa akutat ajungitsuliorfigineKartuga-
luarunik akiniardlutik Kujaniarner-
tigdlo takutiniardlugo imaKa ukiut
tamåkiavdlugit Ivnånganermut uter-
Kialisagaluit. ivnånganermiut taima o-
Kausersigunik thulemiunitdlunit ilu-
ngepsorneruvdlutik atissaliorssuatåli-
sassut tunissutigssamingnik. tåssanilo
nåmagtunik pigssarsisangikaluaruvta
nautsorssutigåra Kap Melvillemut pi-
guvta avdlanik pigssapsisinaunigssar-
put. åmåtaoK porssuit amigautigåvut,
manangårme puerKorterérmat, umiat-
siåmigdlume KaleKångitsumik K’imug-
seriarssuåkornigssarput porssuaKångi-
kåine puerKumiunardlunilo nuånlnar-
tamaviångilaK.
pilerssårpunga arfangniat eminaK
Thomip KeKertauliåuniardlugit. ar-
fangnianingme tåssane nåmagtueria-
tårsinauvugut — imaKa „Hortieula"
namagtungikaluaruvtigo umiarssuaK
avdla arfangnianik kujåmukåuniag-
kavtinik ikissisinaussoK. taimatut nå-
magtuisinåusagaluaruvta Kularnångit-
sumik amigautiginerussavut umiar-
ssuarmiunit pigssarsiarisinåusagalua-
rika. nalungilara tuniussagssaligssu-
naviångitsut, aussarme tamåt umiar-
torérsimavdlutik måna angerdlariar-
tulisangmata, kisiåne Kularnångitsu-
mik ikitsisinik petroleuminermigdlo
tuniussagssaKångitsomaviångitdlat.
nautsorssutigingilara umiatsiavnik
Thulemut uternigssara. ukiarérpatdlå-
Kaorme, kangerdliumanerssuaK tamå-
na septembere nålinartoK sikussarmi-
game. taimåitumik pilerssålerpunga
Thomip KeKertåningånit sikukordlu-
nga K’imugseriarssup kujåmut isuata
migssåmtumut Kap Sedoniliarniardlu-
nga. ukioK tåuna tåssane najugaKar-
put nunarKativnit ikingutiginerpau-
ssåka mardluk, tamarmik Navaranap
åkai. ilagsivdluångitsornaviångeKånga.
tåukunungalo umiatsiara Kimagkat-
dlarsinéusavara upernariarpat aissag-
ssara. Kap Sedoniliartinangale ka-
ngerdliumanerssuaK sikusagaluarpat
umiatsiara Thomip KeKertåne uki,si-
nartariaKåsavara neriugdlunga tåssa-
nititdlugo nånut serdlersårfiginiåså-
ngikåt.
(nangisaoK)
imialat minutimut Kalagtartut
Igfiat
ivit Kernertut
navgutérifat
KapilssiårKat
måna sananeKartalerput
MINUT-ØLLEBRØD
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
RUGA KNÆKBRØD
Fabrikeres nu af
A/s Mariendals Mølle
og Eka Brødfabrik
Roskildevej 37 - København Valby
påpialarssnit
pitsaunerpåt
FERD’NAND
kigdleKarpoK
tåssunga
nukigtussuseK
a)
Grænser for mu-
skelkapaciteten
21