Atuagagdliutit - 14.08.1958, Blaðsíða 7

kut navssåt), taissat kingugdlit amer-
dlanerpåuput, katerssisimassutdlo ar-
Ke taissariaKarnerussut tåssåuput Kaj
Birket-Sclimidt, Terkel Mathiassen,
Peter Freuchen mingnerungitsumig-
dlo Knud Rasmussen kisalo uvagut
nalivtine dr. Helge Karsen, magister
Meldgaard kalåleKat.erputdlo iliniar-
titsissoK Robert Petersen.
eskimot nagguveKatigit mardlug-
suil kisimik pinatik imamik pingitsu-
gaKarsinåungitdlat. napaniutigssatik
tamaisa tåssånga pissardlugit kisalo
angatdlatit såkutdlo najugkap inuv-
figiniagkap taima ajornartorsiornar-
toKartigigaluartup ugtutungorsar-
dluagkamik atortugssaKarfiginiarne-
ra silarssuarme avdlame takussagssu-
gunångitsoroK pilersisimangmåssuk
katerssugautit ugpernarsisinauvåt. es-
kimot nunarujugssuarme siåmarsima-
Kalutik inugamik soruname inussautsi-
mikut åssiglngissuteKaraluarput; kul-
turitdle pingasungordlugit ingmikor-
titerneKarsinåuput: issigtup kulturia
nunavta kitånit (Sisimiut migssånit a-
vangnamut) Alaskap avangnå tikit-
dlugo nåpitagssaussoK ukiume siku-
ssartitdlugo Kimugserfiusinaussume
aussamilo sikuersimatitdlugo Kåina-
mik umiamigdlo angatdlateKarfiusi-
naussume kulturerineKartoK. issigtup
kiangnerussortåne kulturiussoK nu-
navta kujatåne Alaskavdlo kujatå’tu-
ngåne nåpitagssauvoK Kimugsimik
nåpitsivigssåunginame Kåinamik pi-
niarfiunerussoK, kisalo issingnerpåme
kulturiussoK ThuleminaK nåpitag-
ssaussoK. tamåne Kimugsinangajag-
dluinaK atorneKarpoic Kajait puigorne-
Kangaj agsimavdlune.
kalåtdlit takornariat ikeKissul.
kulturip Kangarssuarnildle ineriar-
tornera ingmikut erKartornago ing-
mikortiterneKartarnerine atsiussau-
ssut uko tåisavavut: Ipiutak-kultur
Alaskap avangnå’tungåne Kristusip
iniingornerata migssånit uk. 500
migss. kulturerineKarsimassoK, Dor-
set-kultur Canadap kangia’tungåne,
Kabradorime Kalåtdlit-nunånilo Kri-
stusip iniingornerata migssånit uk.
migss, kulturerineKarsimassoK. lama-
tuma kingorna kulturip ineriartorne-
rane ingmikortut ardlagdlit ingmikut
ateKartineKartut ardlaliuput sordlo
Thulekultur. tamåko najorKutaralugit
sujulivut uk. 1000 matuma sujornagut
issigtume inulersimåsassut ilimagine-
, lcarsimagaluarput, sujornale magister
Meldgaard Robert Petersen ilo kultur-
imik sule pisoKaunerussumik SaraaK-
kulturimik taineKartartumik ukiutdlo
3—4000 matuma sujornagut pisoivåu-
ssuseKartumik navssårnerisigut påsi-
narsivoK sujulivut illimagissaraluamit
sujusingnerujugssuåkut issigtume u-
masimassut.
katerssugarpagssuit Kimerdlortit-
dlugit erKåsiortut puigordlugit tupi-
gusualårutigingitsorneK ajornaKaon
katerssugautit sanavdluagauginaratik
pendgsårutdluagkamik takutiniagkat
sussusinik årKigssussisimaneK malig-
dlugo påsisimassaligssungikaluanut
agdlåt isersimaorneK pigssarsivfiu-
ssugssaussoK puigulertugagssåungit-
sunik. ingmikut taigugagssarpagssu-
galuit tikinagit tamatigut tamauna er-
Kaitsiartigik sordlo rensdyr eskimo-
nik taineKartartul iinånik takujuitsut
atissarigsårtorssuit atissamikut A-
laskame nunavtinilo atissat OKortulia-
rinerisigut merssornerisigutdlo pi-
koringnerpaussutut OKautigineKarsi-
naussut suliarissait. kuulturip åssigi-
ngitsut ingerdlaorsimanerat maligta-
rineK ajornångilaK pingårtumik ki-
gartugkatigut. tunumiut angnermik
tamatuma tungågut kussanartulior-
nerpausimavdlutik, avitagkatigiitaoK.
nalunaerssugkat maligdlugit Kåinap
aKUtå Ilulissane ukiup 1807-p mig-
ssåne aitsåt navssårineKarsimavoK. i-
nit ilåne nivingavoK Netsilik-eskimor.
miuarKap atisså ameK 80-t angunga-
jagdlugit. årnualik. avdlame takune-
Karsinåuput Angmagssagdlip avang-
nåne Nualingme nunaKarfingmiut 30-t
migssigissait KularnångitsumingoK
mikiartordlutik atautsikut toKusima-
ssut pigissait aulariartineKarsimångit-
sut nanincKarsimassut europamiut tu-
numut pingitsiarnerine tunumiut pi-
såmerdleK: nanga umiatsianit arfangniartartorssugatdlarmata aiissaa taimåi-
toK atorneKartarsimavoK. erisåginauvoK sakiånilo angmanikut pulagåine u-
ngertiterdluariardlugo imåne pugtåssutausinausimavdlune.
talerpigdleit: tuvilik imalunit kapitak.
Til venstre: „Springpelsen“, der blev anvendt dengang, da man fangede hvaler
fra robåde. Dragten er af vandskind. Manden iførte sig den gennem en åbning
i brystet, som derefter blev snøret sammen. Faldt han i vandet, blev han båret
oppe af luften inden for dragten.
Til højre: En helpels.
nunavtinit pissut ilamerne såmerdleu: arnat atissait itsarpalungnerussut tuglut
amé, tale naitsut, sérKernge tugtup ama amigai kamé unerugunardlutik.
Kiterdlea: arnap atisså puissit aminit sanaujussoK amautilik.
talerpigdleu: arnap atissai puissip ammavinit sanait.
Et lille parti af samlingerne fra Grønland. Til venstre: Kvindedragt fra ældre
tider, syet af renskind, med korte ærmer. Bukserne er også af renskind og
kamikkerne er af hvidt skind.
Til højre: Kvindedragt, syet af udelukkende sælskind.
gissåinik takutitsissut.
ingmikut taingitsortariauångilaK
Knud Rasinussenip inånik taineuar-
tartoK. Nationalmuseumip ingmikut
taimatut erKaineuautigssiorsimavå es-
kimonik ilisimassagssarsiornera pi-
narnago åmalo katerssugaussivigssa-
mik pilersitsiniarnerme Kasusuitdlune
suliuarsimaneranut mingnerungitsu-
migdlo katerssugarpagssue 10.000 mig-
ssiliortut tunissutausimassut tamatu-
munåkut KujåssuteKarfiginiarsimav-
dlugit.
inuit åssigingitsorpagssuit takor-
nariat takussagssaujuartut nåkutig-
dlissussut OKautigåt. isersimassarniv-
ne ugpernarsingitsorneK ajornaKaoK
ilumut taimåitoK. atuartut nukardler-
pånit ilaKutarit ilagissamingnik nu-
navtinltoKartut ilånguteriardlugit
kunstnerit — erKumitsuliorlut ta-
putdlugit Kimerdluilerångamik erKa-
mingnitut tamaisa puigortarpait må-
ssa sporvognit uingialassuinauvdlutik
katerssugaussivigssup teuerKuisa ar-
dlåinik uviarsissaraluartut. Kalipai-
nermut — erKumitsuliortutut — ili-
niartut kingorårtautdlutik uvdlup i-
larssua katerssugautit ilaisa akingui-
nut ingitdlutik Kalipaerujortut univ-
figalugit aperigåine akissutigissarta-
gaisigut påsineK ajornångilaK uvavti-
nuinåungitsoK eruarsautigssarpag-
ssuarnik pilersitsineK ajortut sujuliv-
tale kulturiat inuiangnit avdlanit pig-
ssarsivigssaussoK. taimåitordligoK ka-
låtdlit tåkutartut amerdlasorssungit-
dlat.
Janus.
merKit miternigdlo
nup. 3-mit nangitaK
ssutsimikut avdlångorarnerata ukiune
kingugdlerne 150-ine Kalåtdlit-nunå-
ta silåta pissusiata avdlångorarsima-
nera pivdlugo angnertorujugssuamik
OKalugtusinausimavåtigut, åmalo silap
pissusisa KanoK itut piniagagssat a-
merdlåssutsimikut avdlångortarnerå-
nut pingårtumik pissutaussarsimane-
rat påsineK ajornarsimångilaK. tikuar-
neKarsinaussut ilagait silåinaup i-
mavdlo kissåssusiat, anorit såkortu-
ssusiat, sialoKåssusia apissåssusialo
sikorssuaKåssusia Kitåtalo sikoKåssu-
sia kisalo KaKat pukaussarnerat, tå-
ssaussut suniuteKartartut pingårneru-
ssut.
silavdle pissusisa tåukua kitåne su-
niutait åssiglngitdlat, tåssa sinerissa-
me avangnamut Diskobugtimut kig-
dleKartume silap pissusisa avdlångo-
rarnere åssigiåginangaj ariardlutik
Diskobugtimit avangnamut K’imugse-
riarssuarmut avdlauneruvdluinara-
mik. piniagagssat avdlångorarnerisa
Diskobugtip kujatåne avangnånilo si-
lap pissusiata avdlångorarnere mali-
tarait.
tamatuma OKalugtupåtigul Kitåta
kujasigsuane silap pissusisa avdlångo-
rarnere nagdliutartut Kitåta avang-
narpasigsuanut (Diskobugtimit a-
vangnarpasingnerussumut) malung-
niutingitsortumik imalunit imånguåi-
erKig. ...
naK malungniutumik. silap pissusianut
suniuteKartartut åssigingitsorpag-
ssuit kinguleriårdlugit misigssuatår-
neråne unigfigåvut sikorssuit ama sia-
Iuk. sikorssuit Diskobugte angungi-
såinangajagtuvåt, kisalo ama sineri-
ssame avangnarpariartorneK ilårdlu-
go siagdlertarneK migdliartorpoK. —
taimailivdlune Kitåta kujasigsuane si-
korssuaKåssusia siagdlertarnerata i-
lårtagarissarmago sialoKåssusia Kitå-
ta kujasigsuane avangnarpasigsuanilo
åssigingnea ajorpoK.
tåssalume påsinarsisimavoK Kitåta
piniagagssaKåssusianut sikorssuit sia-
lugdlo suniuteKartorujugssussut, tå-
ssa ukiut kiåssusisa avdlångorartar-
neråne åma suniuteKartaramik.
avdlatut OKautigisagåine oKartaria-
KarpoK Kitåne Diskobugtimit avang-
namut piniagagssat amerdlåssutsimi-
kut avdlångorarnerata ukiut ingerdla-
neråne silap kiåssusiata avdlångorar-
nera maligtarinarå. Diskobugtimitdle
kujåmut ukiut kiagtikiartorussårtumik
ingerdlagaluartitdlugit pissarnerminit
angneruvatdlåmik siagdlertarnerata
piniagagssat ikileriatårujugssuarnerat
kingunerisinaussarpå. taimailivdlune
Kitåne kujasingnerussume piniagag-
ssat avdlångorarnerat Kitåta avang-
narpisingnerussortåne avdlångorar-
nerånit avdlauneruvdluinarlumik ])i-
Kup. 8-me nangisaoK
7