Atuagagdliutit - 14.08.1958, Síða 12

tugtuniarneK ukiune 3000-ne Kalåt-
dlit-nunåne ingerdlåneKarsimavoK.
timåmiut — sarKamiunik taineKar-
tartut — inuniutaisa tugto pingårner-
ssaråt. såkuine timåmiussusiat ma-
lungniusimavoK Alaskame agdlåme
Asiap avangnåne pissuseKateKardlune.
plssutsit taimåinerata OKauserpag-
ssuarnit ersserKingnerussumik tugtut
nunavdlo timåne piniarniarnerup sia-
ruarsimanerat takordlorsinaulerslpå:
dssilissap såmia’tungdne Kulåne erssiarua-
larput inugsuit tugtunik sermip dssilissap
atdne erssitsup tunijånut latamisitsissartut
100 meterisut atsigtigissumut ujarKanut nd-
kainermik kinguneKartumik.
Øverst til venstre skimtes en række var-
der, som førte renerne ned over jøklen i for-
grunden, hvorfra de styrtede ned og knustes
mod stenene 100 m længere nede.
tugtunik piniårissagdlit iloricassungor-
dlutik Nordpolimik ungussisimassut.
tugtorpagssuit nunanik avKusårtuiv-
dlutik ingerdlasimåput nerssutit Kå-
sugtut inugdlo pisigsilik tuvssaissiga-
lugit. kisamilo uvdlut ardlåne ikuma-
titap pujua KaKortoK Europap avang-
namut sineriånlt kangimut Sibiriep a-
vangnå Amerikavdlo avangnå avKU-
sårdlugit Kalåtdlit-nunåt tikitdlugo
sikuiuitsup avangnardliup sineriåne
ilorKassungorsimalerpoK. tugtup inuk
avKutigssånik ilitsersupå sikuiuitsu-
mit unigtineKarserdlune.
kinguårigpagssuit kingorårtåutuar-
neråne såkugissat piniautsitdlo pitsau-
nerussungortikiartorneKarsimåput.
tugtut ilerKorissainik ingerdlaortarne-
rånigdlo ukiorpagssuarne påsiartorsi-
mas,sat najorKutaralugit pilersineKa-
riartorsimåput. inuit siåmariartome-
rat ilårdlugo piniautsltaoK nunap pi-
ssusmut avdlångorartunut nalei'Kutu-
ngorsagauvdlutik siåmariartoKatausi-
måput. Nordpole avunarssuaic kaujat-
dlagdlugo tugtuniat kulturiat „åssigig-
sok“ inuiangne åssiglngitsune, skan-
dinaviamiune, samojedene, indianer-
ne, eskimone, avdlanilo pingorpoK. ki-
ngoma kujatånit, Frankrigip kujata-
ne Kårusugssuarnit Spaniavdlo avang-
nåta kiånit suviatdlangnerdlusoK nag-
dliupoK. nerssussuåkut sujuaissåt,
mammut, histit nujuartat umassutdlo
avdlarpagssuit peKatigalugit tugtut
pangatdluput ilait Karssunit erKOme-
Kardlutik ordloraisitdlugit — Europa-
me sermerssuaKaratdlarnerata nalåne
piviussorpalåKissumik ukiut 20—30.000
matuma sujornatigut titartagaussune.
taimanisaoK tugtut piniarneKartarsi-
måput.
nukatugaK KaKatigut ingerdlaorpoK.
Kapisigdlit timåne ukiunerane neri-
ssaKarfigisimassaminlt aggersuvoK.
KorKup sinarssua atuarpå. sordlume
kukigfaisa nangmingnérdlutik avKU-
tigssaK nalungikåt. nukatugaK tugtut
Kangars,suarmitdle K’orKut-nunånu-
karnermingne avKutigissartagåt a-
tuardlugo ingerdlaorpoK. avKutdle ta-
måna måna tugtunit avKutigineKajuit-
dlingårame ilarujugssua avKutausima-
neranut ilisarnautinik tåkuviujung-
naersimavoK. KåKaK AputitoK tunor-
inugsuk inussåssartitaK. ujarnat sålima-
ssut sdnersitdlugit ilineKarsimassiit talissci-
liutduput tingmissat suluinik ivssuatsainig-
dlo tugtunut ersisårutaussunik pilerneKar-
tarlut.
Menneskevarde ved de store stenrovser.
Bemærk de lange sten, der illuderer som ar-
me og hvorpå man hængte mos eller fugle-
vinger for at skræmme renerne.
Kuteriardlugo nukatugaK tatsit Kat-
sigsumltut saniorKuavdlugit Itivnera-
ta tungånut arKarsårpoK. Itivnerata
KerKane agfarmik ilorKassungordlugo
KarmagaK torKorfiussoK ipoK. tåuna
20 meterisut ungasigtigalugo — pise-
riarnigssamut nåmautdluartoK — ku-
lavaup erKarKiipå, tugtuniamigdle pi-
sigsiminik KilussissoKångilaK. tauva
orpigaKångitsumut anitdlauteriardlu-
ne tasinguaK Kimåsårumik inugsussa-
ligaK avangnarKutdlugo ingerdlarKig-
poK. orpigaKånginerssap akimut tula-
giåne Kingartagaussat akornåne iter-
ssaumanerme — torKorfiliaK avdla i-
poK. tåunalo kulavaup sumik isuma-
nane sarssuteriardlugo Itivnera ki-
ngorKivdlugo KumukajåK autdlarpoK
— sujuaissame upernåkut aussåkutdlo
nunagissartagånut. angalaortoK kiser-
måK.
misigissara tamåna pivoK Nup Ka-
ngerdluane sujugdlermik 1951/52-ime
ukinivne.
Kanga tugtorpagssuaKaratdlarmat
K’orKut-nunåt tugtut aussarsiorfigi-
ssarsimagunarpåt. upernalerångat tug-
tut Kapisigdlit, Kangersorngup Ame-
ragdlivdlo timånit ardlariårssuångor-
dlutik KåKat Karssuavdlugit silavarti-
lertarsimåsåput, ilait Ameragdlip alå-
nguata nunarujugssuanut kujåmukå-
nérdlutik, ilait Pisigsarfiup nunatånut
ilaitdlo Itivneragordlutik K’orKut-nu-
nånut. ukiåkut ukiulerKårneranilo pi-
ssuseKatån'ik utimut nunap timånut
åma ingerdlaortarsimåsåput. ukiortåp
nalåne aussarsiorfit taineKartut atau-
siåkåt tarfikåtartut erKarsautigingl-
kåine tugtuerutivigtarsimagunarput.
tugtut KanoK amerdlatigissut ugper-
nalernerane Kerertaussanut nigdlatår-
tunut emiartortarsimanersut aussar-
sioriartortarsimanersutdlo oKautigine-
KarsinåungilaK. taimåitordle ingassåu-
ssinane K’orKut-nunåne aussissartut 4
—6000-nut migssangerneKarsinaugu-
narput.
nuna mauna oKalugtuarineKartug-
ssaK utorKait taissarpåt K’orKut-nu-
Kup. 16-me nangisaoK
inugsuk „napassoic“ angisdK ujarnanik
mingnerussun ik upinavérKusigaK.
Stor søjlevarde, støttet på mindre sten.
ungorivdlune
tugtuniarneK
JENS ROSING