Atuagagdliutit - 14.08.1958, Page 8

A/S Asiatisk The-Compagni
Richmore The og ægte Bihonning
tit pitsagssuit igutsaitdlo tungusungnitsutat
Knabrostræde 25 - København K
Pas pé I tids - BIMAOA giver Deres lander ...
8 timers beskyttelse
Verdensberømt schweizisk tandpasta NU i Grønland!
BINACA tandpasta — Schweiz1 mest solgte — er den
første tandpasta med langtidsvirkning, der renser
tienderne 100 % effektivt og fortsætter sin
desinficerende virkning i mindst 8
timer efter tandbørstningen.
Fri for forrådnel-
sesprocesser I
Fri for dårlig åndel
Fri for den ellers
uundgåelig«
tandsten!
— Og så har
BINACA den
dejligste smag!
Forhandles af:
OLE’* VAREHUS. Godthåb
BINACA
WNOIWSn MBD IØOTNOI*
Prince har den fine blended-tobaks-
smag plus det sensationelle, snehvide
Whitronfilter med tusindvis af celler,
der sikrer fuld tobakssmag og let træk.
Prince’t Kasiligatik tupasungnigdluar-
tuput, asulo kingmivigtaKaramik sali-
ssumik, taimåitordle tupasungningnerat
taimaiginardlune mitdluaruminaKalu-
tigdlo.
Filtercigaretten med fuld tobakssmag
cigarete kingmivilik tupasungnigdluartoK.
merKit miternigdlo
Kup. 7-mit nangitaa.
ssuseKarpoK - kujasingnerussume av-
dlångortarnerånut pissutaussartut ar-
dlaKarneroKaut.
tåssugunguardlo sordlo tikisagig-
put, tamånåtaoK miternut tungavoK.
merKit uvdluisa Smalo merKit aminit
Kipiliat handelimut tunineKartartut
merKit amerdlissarnerånik ikilissarne-
rånigdlo OKalugtupåtigut.
merKit pissarineKartartut ukiunut
amerdlanerussunut tungatitdlugit na-
lunaerssutåinik pigissaKånginavta
merKit amerdlåssutsimikut avdlångor-
tarnerat påsissaKarfigiumavdlugo på-
singnigfigisinaussat avdlat sågfigissa
riaKarpavut. sordlo taimalut atorne-
Karsinaussut tåssa merKit Kiviue mer-
Kildlo aminik Kipiliat handelimut tu-
nineKartartut. skemame maunga ilå-
nguneKartume takuneKarsinauvoK Ki-
viut KanoK amerdlatigissut (titarneK
kigtorarneKarane titagaK) åmalo mer-
Kit aminik Kipiliat (titarneK kigtorar-
titårtoK) KanoK amerdlatigissut di-
striktine åssigingitsune tunineKartar-
simassut. titarnerit tåuko sananeKar-
simåput torneK atauseK ukiune tuni-
ssausimassut avguaicatigigsinerånik
isumaKartugssångordlugo. tunississar-
nerme unigtorneKartarsimavoK; tamå-
nale najorKutaralugo skema måna su-
liarineKarsimavoK. taimatutaoK naut-
sorssutigissariaKarpoK merKit ame Ki-
pingnut atorneKartartut tåssausima-
ssut siorakit siorartutdlo amé, imaKa-
lo tingmissat avdlat aminik ilaKartar-
dlutik.
skemaliame Kutdliuvdlune takune-
KarsinauvoK uk. 1880-imit 1950-imut
Upernavingme aussap KanoK kiåssu-
seKartarsimanera. kiangnerqlerfiusi-
massut mardlussut ersserKeKaut, tå-
ssa 1905-ip 1930-vdlo migssåne — tai-
matutdlo puerKornerulerfiussut pi-
ngasusimåput, tåssa 1890-ip, 1920-p
1950-ivdlo nalane. puei’Kornerulerfiu-
ssuvdlo kingugdliup åmut kigdligsså
mana angusimagunarparput.
titarnerup tugdliussup erssersipa
uk. 1850-imit 1950-imut Kiviut Uper-
naviup distriktiane handelimut tuni-
neKartarsimassut amerdlåssutsimikut
avdlångorartarnere. mauna erninaK
OKautigineKåsaoK 1915-ip erKåne tu-
nissat malungnaKissumik amerdlisi-
manerånut pissutausimangmat tåvani-
miut tamatuma nalane merKit ernior-
figssue sujornatigut tikineK ajugara-
luatik tikitalersimangmatigik. kisiåni-
le tamatuma nalane åma miteKarneru-
lersimaneranut ugpernarsautauvoK
Sisimiunit kujåmut — merKit ukivfi-
gissartagåine merKit aminit Kipiliat
ama amerdlanerulersimangmata. tai-
mailivdlune Upernaviup erKåne Kivi-
ut tunineKartartut amerdlanerpauvfé
pingasuviuput, tåssa 1850-ime, 1915-
ime kisalo 1940-50-ime.
1850-ime sineriak tamåkerdlugo mi-
terpagssuaKarsimavoK. sila nigdlatår-
simaKaoK sialuisagdlunile. Uperna-
viup erKåne merKit erniorfine aussau-
nerane sialoKéngitdluinangajagsima-
vok kisalo åma Kujatåne merKit uki-
vigissartagåine nungusautigssanik
autdlaiseKångingajagsimavdlune. ki-
salo åma sineriak tamåkerdlugo pi-
ssutsi t merKit erniornigssånut pit-
sauvdluartusimåput, sordlo titarnerit
atdlit Kiviut tunineKartartut amerdlå-
ssusinik nalunaerssutaussut åma er-
ssersikåt.
1850-imitdle 1900-mut Upernaviup
erKåne Kiviut tunineKartartut ikiliar-
torussårtuarsimanerat titarnerup å-
mukarussårtuarnerata erssersipå, iki-
liartorneK nunaKarfingne kujatånltu-
nisaoK åma malitarineKartOK, taimåg-
dlåt åssigingissutigalugo Kujatåne
nunaKarfit 1867-ip nalåne ingmikut
ikileriarnermit nalåuneKarsimangma-
ta.
taima Diskobugtip kujatåne ingmi-
kut ikileriarneKarsimaneK Kiviut tu-
nineKartartut ikingnerulerneratigut
erssertoK pissuteKarpoK sinerissap
kujasigsuane silåinaup pissutsimigut
ajornerulersimanera mitinarnut pina-
ne kisiåne åma teriangnianut umassu-
nutdlo avdlanut kingunipiloKarsi-
mangmat. tamatuma nalåne (1867-ip)
Kiviut Upernaviup erKåne tunissat i-
kingnerulersimånginerånu t pissutau-
vok taineKarérsoK silap pissusia tå-
erKig....
vane avdlaussumik avdlångorartar-
mat (tåssa pingårtumik siagdlerajug-
patdlårnera sikorssuit nagsatarissa-
gåt tåvunga malungniuneK ajortoK),
agdlåt ilåne kujatåta pårdlagtorissar-
dlugo. taimåitumik 1867-ip nalå kuja-
singnerussume miternut kingunipilo-
KaKissoK Upernaviup erKåne ernior-
nermut pitsauvdluarsimavoK.
piniårineKartuarsimanermit mernit _
Kanga amerdlinerpaugamik amerdlå-
ssuserisimassamik 4 procentlnå ukiu-
ne 40-ne amerdlåssuserisimavåt.
Upernaviup erKåne merKit Kiviuisa
tunineKartartut amerdlåssutsimikut i-
kilinerpauvfigissartik 1890-ip nalåne
angusimangmåssuk sinerissame kuja-
singnerussume Kiviut tunineKartartut
åma ikilinerujugssuat peKatigalugo —
nauk sinerissap kujasingnerussup si-
låta pissusia tåvunga ånguneK ajora-
luartoK — tauva tåvane kujasingne-
russumilo atautsikortumik ikilisima-
neK avdlanik pissuteKarsimåsaoK: er-
niorfingmingne uvdluiarneKartuar-
nertik måniartuarneKarnertigdlo kisa-
lo sineriak tamåkerdlugo ukioK kau-
j atdlagdlugo erKåuneKartuarnertik
merKit åtåsinausimångilåt. — ukiup
1890-ip nalå sineriak kujasingneru-
ssok tamåkerdlugo ukiunerane agsut
isugutassardlunilo issigtarsimavoK —
tåssalo taimilivdlune Upernaviup di-
striktiata mité ukiunerane kujasigsu-
me erKåuneKartarnermikut åma il ål
ngartigauvdluarsimagunarput.
— 1910-mitdle 1920-p tungånut
Upernaviup distriktiane sule a-
vangnarpasingnerussumut nunag-
ssineK pissutigalugo — åmalume
tamatuma nalåne merKit erniornig-
ssånut pissutsit pitsauvdluarnerat
pissutauvdlune — Kiviut lunine-
Kartartut amerdlimisimåput. taima
merKit amerdliatdlangnerat kuja-
singnerussume Kiviut tunineKartar-
tut amerdlimiatdlavararneratigut
åma malungniupoK, ersseriungne-
roKissumigdle Kipit amerdlinerati-
gut takunenarsinauvdlune, tamåku-
me amerdlanerit merKit kujavar-
tertut aminit sananeKartarmata.
sinerissamile kujasingnerussume
merKit erniartartut 1890-ip nalåne iki-
ligamik (Ausiait erKåne 1910-p nalå-
ne) kingorna amerdlerKigsimångit-
dlalt.
ukiune 40-ne Kalåtdlit-nunåta mité
amerdlåssuserissartagkamingnit i-
kingneralårssujuarsimåput — nauk
1920-p nalåne silap pissusé Kitåne ta-
marme miternut pitsauvdluinartusi-
magaluartut — tåssa kiåssutsikut, si-
korssuaKåssutsikut siagdlertarnlkut-
dlo pissutsinut 1850-ip nalåne pissut-
sinut erKainardluinartut, aussat nig-
dlatårtut sialuisagtut. — taimåitumik
1850-ip nalånisut miteKartiginigsså i-
limagismausimagaluarparput, taima-
nile merKit amerdlassuserisimassaisa
4 procenté Kalåtdlit-nunåta namagi-
nartariaKarsimavai, tåssa Uperna-
vingmit kujasingnerussune Kiviut tu-
nineKartartut nautsorssutigalugit.
Kalåtdlit-nunåta merKisa amerdlå-
ssuserisinaussaraluamingnut naler-
Kiutdlugo taima sivisutigissumik ikig-
dluinartuarsimanerat inuit nangming-
nei< akigssugssauvfigåt — eritarsau-
tigeriarugdlo uvdlormut nerissagssa-
tigut KanoK suniuteKartigisinausima-
galuarnerat! kisalo 1930-p erKåne
merKit Upernaviup erKåne erniortar-
tut ikilissuvigsiinåput — taimanernit-
dlo merKit Kitåne pissarineKartartut
amerdlanerssait tåssaulersimåput sio-
rakit Canadamingånérsut.
erKigsisimatitsinerup merKit amerdli.
sinerulerpai.
laimailingmat aitsåt ilumut ajorto-
Karneranut pissortaussut issait uisi-
taulerput, 1924-milo sinerissap kuja-
sigsuane merKit piniarKussåungivfe-
Kalerput, kisalo 1929-mit sinerissap
avangnarpasingnerussortåne Thulemi-
lo åma erKigsisimatineKartalerdiutik.
ukiut amerdlångitsut tamatuma ki-
ngorna piarKiornerisa nalåne ei'Kig-
sisimatitsineK tamåna sineriak tamå-
kerdlugo merKit amerdliartorneruler-
nerånik kinguneKalerpoK. taimailiv-
dlune 1940-p nalåne Kiviut tunineKar-
tartut 1930-me tunineKarsimassunut
8