Atuagagdliutit - 15.01.1959, Síða 20

sautigerusugkaluardlugule Danmar-
kimit nunanitdlo avdlanit agdlautigi-
ssat amerdlanerussut ilånguneKarnig-
ssait. kigsautigissama ilagåt danskit
avisisa Kalåtdlit-nunånik kalåtdlinig-
dlo agdlautigissartagait ilånguneKar-
tarKUvdlugit. A/G åssinarnik imaKar-
tartuvdlune sarKumemeK ajoraluar-
poK, taimåitordle ilåne éssit amerdla-
nerussut maKaississarpåka, tamatu-
munåkut silarssuarme KanoK pisso-
KarsimanersoK takuneKarsinaussar-
niåsagaluarmat. kigsaut'igissara tåssa
atuagagssiap måna pissutsimisut pi-
ssuseKardlune ingerdlarKingnigsså,
ilångutagssiat åssigingitsut piumina-
Kaut Kasunånginerugamik.
Fr. Lohmann, kommunalbestyrelse-
rne sujuUgtaissoK, K’eKertarssuaK.
nålagkersuinermut tungassut
ingassåunagit!
A/G-p månåkut issikua issorissa-
riaKarsoringilara, agdlautigissat nå-
lagkersuinermut tungassut ikilisine-
Karsinaussugpata. inigssaK tamatumu-
na sarKumersoK agdlautigissanut ili-
niutigssaussunut Kåumarsautaussu-
nutdlo atorneKarsinåusagaluarpoK.
Peter Dalager, K’eKertarssuaK.
ilmiutigssat kalåtdlit agdlagait
A/G-p manåkut issikua ajungilaK.
åsSigingitsutdle pivdlugit inuit isuma-
mingnik sarKumiuniagåinik maKaissi-
nartoKartåinarpoK. amåtaoK agdlauti-
gissat iliniutigssat kalåtdlit nang-
mingneK agdlagait ilånguneKartaria-
Karput.
Willadsen, K’eKertarssuaK.
isumaKångilanga A/G-p manåkut
issikua issorissariaKartoK, annoncit-
dle inigssaiautauvatdlårsoråka, mig-
ssaK annoncit tiguartagåt kalåtdlit
nangmingneK agdlagåinut atomeKar-
sinaugaluarmat.
Karl Møller, K’eKertarssuaK.
kisivta nalungilarpumik
agdlautigissat
A/G oKauseKarfiginiåsagåine isu-
maga nåpertordlugo agdlautigissat
pingårnerit sangmissariaKarput. tai-
måitugssaungmåme tåukunatigut su-
liagssat åssigingitsut apemutitdlo ta-
manut soKutiginarnerussut pivdlugit
atuagagssiap nangmineK isumå er-
ssersineKartarpoK. soruname A/G
nangminerissaminik isumaKarsinau-
vok, pissariaKarsoringilarale kukune-
rusoralugulo A/G-p agdlautigissatigut
pingårnerussutigut „uvagut kisivta
nalungilarpumik" erssersitsissarnera.
nutåmik årKigssussinermik tamatu-
malo pissusianik tamarmik akuer-
ssordluarnera iluamérsumik iliorniar-
neruvoK, måssa ilånikut kigsautigi-
narsinaussaraluartoK kalåtdlit kultu-
ritorKamingne pingåruteKartume inu-
nikutdlo ingerdlanermingne tungave-
Kartuarnigssåt sékortunerussumik er-
sserKigsarneKartariaKaraluartoK. ku-
lalingitsorfiungilaK A/G-me agdlauti-
gissane pingårneme nutåmik årKig-
ssussinerup pivdluaraussutainik pi-
ngårtitsivatdlårneK malugissardlugo,
tamatumane ilungersorpatdlårneK pi-
ssutigalugo suliagssat angnerpåt ag-
dlåt KarssupinarneKartardlutik. tai-
måikaluartprdle isumaKarpunga atua-
gagssiaK ajorissariaKångivigsoK.
Torben Skjerk, K’eKertarssuaK.
A/G pitsaunerulersimavoK
nuénaralugit soKutiginarteKalugit-
dlo A/G normorut tamaisa Kupertar-
påka. atuagagssiaK ukiut arfinigdlit
ilisimaréravko OKarsinauvunga A/G
pitsaunerulersimassoK agdlautigissat-
dlo, tusagagssat Kalåtdlit-nunånutdlo
tungassunik påsissutigssat akulerår-
dluartussut, Kalåtdlit-nunåne' atua-
gagssiap imarissagssai nåpertutumik
avguatårsimavdlutik. suliavnut tu-
ngatitdlugo Kalåtdlit-nunåne inatsisit
pivdlugit påsinartungordlugit agdlau-
tigissat maKaissisimavéka. åmåtaordle
tikuarniarpara autdlakåtitalerssårutit
radiofonimut pingåruteKardluartut,
najugaK Nungmit ungasigdliartortit-
dlugo pingåruteKarnerat migdliartor-
tartoK. isumaKarpunga Nup avatåmiu-
nut pitsaunerusagaluartoK radiome
OKalugiautit pitsaussut ilait naKine-
Kartartugpata. kisalo naggatåtigut tai-
niarpara erKumiginartoK Danmarki-
me imiorfit angnerit annoncimikut
A/G-p sarKumertarneranut ikiutut,
uvfa atuagagssiap agdlautigissamigut
annoncit tåuko sorssugkaluarai.
G. Piester-Pedersen, ManitsoK.
naKinerit mikivatdlåt
Arsungmit telegramiutaussume o-
KautigineKarpoK annocit amerdlavat-
dlårnerat nuånårutigineKångitsoK,
inigssamik tigorKaissuvatdlåKingmata.
annoncit imigagssamut tungassut
iluarineKångitdlat. åssiliartat tamar-
mik Kavdlunåtut oKausertaKamigssåt
kigsautigineKårpoK. ardlagdlit isuma-
Karput naKinerit atomeKartut miki-
vatdlårtut, issikujortunut atuarumi-
nåitardlutik. naggatåtigut oKautigine-
KarpoK: amerdlanerit A/G-p manåkut
pissusia nåmaginartipåt.
ingerdlatsineK ersserKarigsoK
Manitsumit telegramiutaussume o-
KautigineKarpoK A/G-p åmigssorne-
Karnera angnertunerussutigut nåma-
ginartineKartOK. ersserKigsameKar-
poK Kalåtdlit-nunåne suliagssat pi-
ssutsitdlo årKigssuissoKarfingmit ara-
jutsisimaneKångitsut, tamåkulo ang-
nertunerussumik sarKumiutisavdlugit
årKigssuissoKarfik KunussångitsoK,
taineKarpordlo atuagagssiame ersser-
Kigsumik ingerdlatsineKartoK, Kalåt-
dlit-nunånut tungassut aulajangersi-
massumik tungaveKardlune agdlauti-
gineKartardlutik. agdlautigissat pi-
ssutsinik åssigmgitsunik encartuissut
nuånårutigineKarneruput, taissaria-
Karnerussunut tungassut, pingårtumik
ukiukut avKutit ajornarsititdlugit, a-
vångunartutut pisoKalerérsimassutut-
dlo isinaussardlutik. annoncerpagssuit
nåmagigtaitdliutigineKarput A/G-vdlo
issikua iluarineKarane. pingårtumik
taineKarpoK åssilissat åssiliartaliussat
pitsåungipatdlårtamerat.
Kupernerup sujugdliup
issikua
A/G-p manåkut imarissai aju-
ngitdlat. Kupernerup sujugdliup
issikua avdlångortitariaKångilaK.
Jens Fleischer, IlimanaK.
KuperneK sujugdleK åssigiåginå-
ngineruvdlunilo takuminarneruler-
simavoK, atuagagssiap tuniniarne-
Karneranut ugsagsårutauvdluar-
dlune. imarissai ajungitdlat. atua-
. gagssiaK Kavdlunåtut kalåtdlisut-
dlo oKauseKartiniartariaKarpoK,
amåtaoK kalåtdlit Kavdlunåtut ili-
niarusungnerulernigssåt isumaga-
lugo. silarssuarmit avativtinit nu-
tårsiagssat amerdlanerussut kig-
sautigåka.
Viggo Banke, IlimanaK.
„Det bedste"
annocit aningaussarsiutauvdluarne-
rat arajutsisimångilara, amerdlavat-
dlårputdle avångunarpatdlårdlutigdlo.
oKalualåt pitsaussut amerdlanerussa-
riaKarput, sordlo „Det bedste“me ilå-
nguneKartartut åssinge. administra-
tionimit nalunaerutit ingmikut naKi-
neKartariaKarput.
Otto Motzfeldt, K’aKortoK.
isumaKarpunga A/G atuagagssiaK
kussanartussoK. OKalualåt tusarnersut
OKalugtuatdlo nangeKåtårtut ilångu-
neKartuartariaKarput, Kupernermilo
sujugdlerme normorup imai agdlagsi-
massariaKardlutik.
Ingeborg Lynge, K’aKortoK.
nåmagingningnera oKautiginiarpa-
ra. isumaKarpunga pingåruteKartut
sangmineKardluartut. A/G avisiviu-
ngingmat nutårsiagssanik imaKartoK,
naKinerit angisut KuleKutane atungit-
sorneKarsinåuput.
J. M. Sehested, K’aKortoK.
A/G kussanarsåringinerdlo
KularnångilaK A/G nålagauvfiup
iluane avisinit kisiartaulersoK, kussa-
narsåringitsumik Kalåtdlit-nunåne
suliagssanik pimorutdlugo agdlauti-
gingnigtartoK. nuånerpoK takusav-
dlugo, årKigssuissoKarfik igdluinar-
siungitsumik nutåne sujuariåtdlautau-
ssunik avangunartortaussunigdlo ag-
dlautigingnigtartoK. ajoraluartumig-
dle nunaKarfit siamasissusiat pissuti-
galugo avisine avdlanisut tamåko piv-
dlugit oKatdlitoKarsinåungilaK. tamå-
na igdluinarsiornermik malungnartit-
silersinauvoK, normorume atautsime
OKatdlineK autdlamersimassariaKar-
dlunilo nåmagsineKarsimassariaKar-
mat, normorume atautsime ilagingnut
tungassut erKartorneKardlutik, avdla-
me imigagssamut tungassut il. il. suna
pissutigisimanerdlugo A/G-p åssiliar-
taisa naKiterutigssartaisa suliarinere
pitsåungeKaut. månåkutdle malung-
narsisimavoK åssiliartat linoleumut
Kissungmutdlo kigartugkat atorneKar-
nerat pitsaunerulersoK. tamåna nuå- .
nårutigssauvoK. tamatumane kalåtdlit
erKumitsuliortut peKatautineKarsinåu-
put. annoncit avångunartut pinagit
A/G tamåkuninga imaKarneruniardle,
taimåisagpat A/G kussanartuginåsaoK
pitsaussuginåsavdlunilo.
John Jensen, ManitsoK.
Kangarnit pitsångoriarneK
malungnartoK
isumaKarpunga A/G Kangarnit pit-
sångoriarneruvdluinartoK. uvdlumikut
Kalåtdlit-nunåne pissut A/G-me er-
ssersineKardluartarput. atuagagssiaK
taimatut ingerdlataK nautsorssutigisa-
gåine A/G malingnauvdluartumik i-
ngerdlåneKarpoK, oKausertat åssiliar-
tatdlo tungaisigut.
Kåle Rosing, Ilulissat.
A/G-p taissariaKarnerussunik sang-
missaKarnerulernera nuånårutigåra,
åssiliartat erKarsautigalugitaoK. a-
tautsimut issigalugo atuagagssiaK nå-
maginardluarpoK. ajoraluaKaordle
Kåumatine tatdlimane ångusinausså-
nginame.
Jacobi, Ilulissat.
Kavdlunåt avisinit nutårsiagssat
atautsimut issigalugo A/G nåmagi-
nartipara, isumaKarpungale annoncit
ingassagpatdlåluatsiartut. annoncit
pingineruvdlugit ilångutagssiat kalåt-
dlinut tunganerussut maKaissineKar-
tåinartut inigssaKartariaKaraluarput.
Karl Møller, K’eKertarssuaK.
agdlautigissat tamarmik normoru-
me atautsime kalåtdlisut Kavdlunå-
tutdlo ilånguneKartariaKarput, åssili-
ssatdlo oKausertait ama taimåitaria-
Kardlutik. Kavdlunåt avisisa Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo agdlautigissait
angnertunerussumik UånguneKarta-
riaKartipåka. tamåko ingmikut tapi-
tut ilånguneKartarsinåunginerdlutik?
nuåningilaK avisitorxat sumit tama-
nga pineKartut avKutigalugit tamå-
kuninga tusardlerneKartarneK.
Erup, K’eKertarssuaK.
agdlautigissat iliniutaussut
isumaKarpunga ajungisagaluartoK
atuagagssiame agdlautigissat pingår-
nerit iliniutaussut nåinerussaraluar-
pata påsissutigssatdlo ilånguneKarsi-
massut amerdlanerussaraluarpata,
sordlo inutigssarsiornermut tungassut.
sok annoncine akit taineKarsimångi-
såinarpat? åmåtaordle A/G nersorta-
riaKångitsungilaK.
nakorsaK Krøjgaard, VmånaK.
atuartut agdlagait nailisardlugit
A/G-p sianigissariaKarpå Danmar-
kime avisisut ilisånginame, kisiåne
soruname nutårsiagssat pingåruteKar-
tut ilånguneKartariaKarput. encaima-
ssariaKarpordle nunap ilaine avang-
narpasingnerussune Kåumatit ardler-
dlugit atuagagssiaK tåkutångitsoK av-
KutaerutarneK pissutiga'lugo. sordlo
ajunginerusagaluartoK atuartut ag-
dlagait nailisarneKartartugunik.
Mads Lynge, OmånaK.
agdlautigissat isumaKarnerussut
Kathrine Sivertsen, Ilulissat: —
A/G-p mana ingerdlanera isumaga nå-
pertordlugo issornartorsiorsinåungila-
ra, nuånareKåralo, isumaKarpungale
annoncit initoKutauvatdlårsoralugit å-
malo naKiternerane agdlangnerdlug-
kat, kukunerit, amerdlavatdlårsoråka.
Konrad Chemnitz, Ilulissat: - A/G-p
imarissai nåmaginartutipåka isuma-
Kardlungalo avdlångoriarfigssaKångit-
sut, sagdliutitagssatutdle oKautigiu-
mavara agdlautigissat isumatuneru-
ssut inusugtunut Kåumarsainerme i-
aitsåtdligoK tingmissartumik
nåkartitsissardlune!
ajungerKajaKaoK A/G-p avatåne
tusagagssiuissartoKarfé piorsaivfi-
gineKartugunik, pingårtumik atua-
gagssiap ukioK kaujatdlagdlugo
Kalåtdlit-nunånut tamarmut ångu-
tarnigsså isumagalugo. taimåitumik
tamaviårutariaKarpoK ukiukut u-
miarssuaKartartinago atuagagssiap
tingmissartumik nåkartineKarta-
lernigsså. tamåna pisinåungikat-
dlartitdlugo radiokut autdlakåtita-
tigut Kalåtdlit-nunåta ilåne pisi-
massut angnertunerussumik, a-
vangnåmiut isumagalugit, erKar-
torneKartariaKarput.
Resting- Jeppesen, timånaK.
nuiaKatigingnermilo isumagssarsivfiu-
sinaussut sagdliutineKartuåsassut. nu-
tårsiagssat nuånerdluinartuput ilångu-
tingitsugagssaunatigdlo, isumat åssi-
gingitsut akioringnertagdlit isumanik
katerssuisinaussut ingassåussåungit-
sutdle piuminarput. OKalugtuat Kanga
pisimassut kalåtdlit inunerånik pini-
artarnerénigdlo åma soKutiginartuv-
dlutik; tamåkulume tamaisa imarerér-
pai. tauva isumaKarpunga A/G nåma-
ginartutitdlugo.
imarissai pitsångoriartorput
normune sujugdlerne imarissartagai
imerpalavigsimagaluarput, sordlo Af-
rikalerssårussuit. kingugdlemile nutå-
ngomeKalerunarmat pitsångoriarne-
KarpoK, taimåitariaKarneruvdlutigdlu-
me. isumaKarpunga årKlgssomera ka-
låtdlinit tiguneKångigpat agdlagkusu-
ssuserput eKérsarneKarnaviångitsoK,
kalåtdlime agdlagait læserbrevitut
nailisagauvatdlårtarnere pilerssåru-
tåungeKigamik tiguartinataKaratigdlo.
atuagagssiap ingminut akilersinaunig-
sså isumaglnardlugo annoncerpagssu-
amik atuagagssaerukalugtuinartaria-
Kångilagut, pingårtumik Avangnå-
mioK soraerpat. nutårsiagssanut sivni-
ssuse nipåipatdlåKaut nutartemiarsi-
gik.
Kontorist Johs. Lund, K’asigiånguit.
sporte, KåumarsaineK arnanutdlo
tungassut
isumaKarpunga A/G-p imarissai aju-
ngitsut, sportimutdle tungassut nutår-
siagssat amerdlanerussut ilångune-
Kartarnigssåt kigsautigigaluarpara. å-
måtaordle Blå Korsimut inutigssar-
siornermutdlo tungassut angnertune-
russumik agdlautigineKartariaKarput.
Jakob Jerimiassen, K’asigiånguit.
A/G-me KuperneK sujugdleK åssi-
giånginerulerdlunilo nuånemeruler-
simavoK. nutånut tungatitdlugo Kåu-
marsaineK åmalo KåumarsaineK pi-
ssariaKartituinarparput. ilångutagssiat
arnanut tungassut maKaissivåka.
Agnethe Fencker, IlimanaK.
arnat ilångutagssissarnigssåt kig-
sautiginarpoK
Jørgen Petersen, K’asigiånguit: —
Kavdlunåmik kalåtdlimigdlo årKigssu-
issoKartariaKarpoK. åssiliartai Kalåt-
dlit-nunånit pissut amerdlanerussari-
aKarput, kisalo alikutausinaussunitaoK
imaKarnerussariaKardlune. Avangnå-
mioK atorungnaerpat Kupernere amer-
dlissariaKarput.
Julius Olsvig, Kasigiånguit: —
A/G-p manåkut ingerdlanera iluaråra
annoncitdle amerdlavatdlåralugit av-
dlamut iluaKutausinaussumut inigssa-
raluaK tåukua avssertarmdssuk; avi-
sivdle akilerniaranut iluaKutausimå-
sagpata ajorinagagssåungitdlat.
Margrethe Jeremiassen, K’asigiå-
nguit: — arnat ilångutagssissarnigssåt
kigsautigineKartoK uvangåtaoK ilale-
rumavara, arnat agdlagit pingårtine-
Kartåsagpata. sujorname agdlautigi-
ssara Kavdlunåginarnut pinanga atu-
artartunutdle tamanut påserKussara-
luara kalåtdlisungortineKångingmat.
' (Kup. 24-me nanglsaoK)
21