Atuagagdliutit - 29.01.1959, Qupperneq 7

lmigagssanut uvensimaneK
aj ugauvfigismauvat
John akunitarfingme agfardlerisi-
mavara. angutauvoK inuserigdlunilo
takuminartoK 35-nik ukiulik. sumik
atorfeKarnera naluvara. suliaKarpiar-
tutut ingilaK, imigagssartorungnaer-
nerme ajungajagpoK. Kåumatine ar-
dlalialungne sigssuertarpara, timikut-
dlo anersåkutdlo Kanon avdléngoriar-
tortiginera malugåra. kisa imigagssar-
torusungnine avdlanit tamanit nåla-
garinerulerpå. dollarit pigssarsiarisi-
naussane tamavisa imigagssamut uve-
rivfigissaminut atortalerpai. taimaili-
ordlune imigagssartorpatdlårtup silé-
ngajårnerata ilisarnaKutånik takorru-
gaKartalerpoK. nåparsimaviliåuneKar-
poK, nakorsatdlo ikiutigisinaussatik i-
lisimassatik sut tamaisa atordlugit i-
kioraluarpåt, ajornaKaordle. kisalo tu-
sarparput John toKusimassoK.
inup taima sångitigalunilo Karasa-
rigtigissup taima toKujårtigissariaKar-
nera påsiuminåipoK. aperKutdlo una
erKarsautigiungnaerneK sapilerpara:
sok imigagssap John taima ajunårdlu-
inartisimavå, nauk inoKatai tåussu-
matut sångitigissutut issikoKéngika-
luartut såkortoKatånik suniuteKarfigi-
ssarnagit? sunalo pissutigalugo John
imigagssartorungnåingila imigagssat
KanoK ajoKutigitigalugit malugigalu-
ardlugo? sok kimigtunik imerungnåi-
ngila?
tamatuma akissutigssartå nalominå-
ngilaK. John imigagssanut uverisima-
vok. nangmineK pissauneKarnermigut
imigagssanut uverinerdlungnine aju-
gauvfigineK sapersimavå. kingusing-
nerussukut ukiune ardlalingne imera-
jugtusimanera påsisimavara. sapåtit
akunere Kåumatitdlunit ardlagdlit ki-
migtunik' imisaivigsinaussarsimagalu-
arpoK, tauvale imigagssarungnine ag-
ssortorneK sapilerdlugo imigagssar-
torKilertarsimavoK. taimåitunik inug-
pagssuaKarpoK. peKatigigfiup „Ring i
Ring“ip nalunaerutai nåpertordlugit
Danmarkime inuit 50.000 imigagssanut
kimigtunut uverisimåput. kialunit i-
mertarfiup atautsip imarissånik su-
jugdlermik imigaKartup ilisimaneK
saperpå tåuko ilagisanerdlugit Johni-
tutdlo ajunåsanerdlune. ajungerKajå-
ssusia inuit tamarmik angutip ilisima-
tup Gutimit sunigaussup sujunersutå
tusarumagaluarpåssuk imåitoK: „vi-
nimut issigeKinak augpalujangmat, er-
mutsip iluane puaussartarmat imeru-
minardlunilo; kingomagut kisiumår-
Pok pulateriårssugtut toKunartuligtut
ikilivdlune.“ uss. 23, 31, 32. kinalunit
kimigtumik imerKårnermigut ajunå-
leriartortariaKångiiaK.
imigagssamume uverisimassoK su-
va? ukiune kingugdliunerussune påsi-
leriartorsimavarput tåssaussoK inuk
nåparsimassoK taimåitussutut iliorfi-
gissariaKartoK, imerajugtutut iluating-
nauteKångitsutut iliorfiginago. issori-
neKarnigssaK nagdligineKarnigssardlo
amigautigingilai ikingutitutdle påsine-
KamigssaK. Kavsitigut angut uverisi-
massoK Karasarigdluinartusinaussar-
Agtumit målaorut.
septembere ingerdlékå Kalåtdlit-nu-
nåta radioatigut tusamårparput Chr.
Venøp kigdleKarfingnik oKatdlinemut
tungassumik åmalo landsrådit kigdle-
Karfingmik avasigdlisitsiumasinaune-
rat pivdlugo såkortumik issornartorsi-
uinera.
inuiait avdlat kigdleKarfingmingnik
avasigdliniamerat nunap nangmineK
inuisa aulisarnikut pigssarsiomerånik
igdlersuiniamermik pissuteKarpoK, tå-
ssame OKautigineKartarmat umiarssuit
kilisautit sinerissame aulisagarpagssu-
arnik nungusaissartut, tåssa aulisagar-
pagssuit nunap tungånut tivfarniartu-
galuit taimailiornikut akornusertara-
mikik. inuit aulisarnermik inutigssar-
siuteKångitsut imaKa agssortuiumasi-
nåuput, kisiéne taména ilumorpoK. u-
vanga atågut atsiortunga aussaK måna
sårugdleKalerneranit Agtume nuna-
Kardlunga avåmut aulisariartarpunga,
taimalo nunat avdlamiut aulisartut a-
kornéne aulisartardlunga. ilåne kili-
sauterpagssuit 30 migssigissait kigdle-
poic atorfigigsårsimassoK pikorigdlu-
nilunit erKumitsuliortusimassoK. ima-
Ka kussanartunik pingårtitaKartusi-
nauvoK ilagitdlo ardlåinut ilaussor-
tausinauvdlune. kisiåne imertarfing-
mut atautsimut imerångame ingminut
nålagkerneK sapilivigdlune aulakuli-
vigtinane uningneK sapilersarpoK. i-
migagssap inuit ilait taima sunertar-
pai, tåukualo tåssångåinaK imerung-
naerneK sapilivigtarpåt sordlo tuber-
kuiosigdlip tuberkuloseKarnine tåsså-
ngåinaK ajugauvfigineK sapertarå.
tauvale aperissoKartarpoK: sorme i-
nuk taimåitOK kimigtunik imisaersi-
nåungila, imertarfiup imarisså sujug-
dleK imerérdlugo uningneK sapisav-
dlune påserérångamiuk? tåssa kimig-
tumik imerusungnera ajungitsumik
piumåssuseKarneranit sékortunerung-
mat. ima såkortutigissarpoK: uveriler-
sup KanoK kinguneKarnigsså nalungi-
kaluardlugo imigagssartorusungnine
agssortorneK sapersarpå. angutit imi-
gagssanut uverinerdlungnermingnut
ajugåusavdlutik nåmagtumik piumé-
ssuseKartut KaKutiguinaK nåpitagssau-
ssarput. taima OKarneK ilaisa imaKa
agssortorumåsavåt. inuk ilånikuinaK
imalunit kigdleKartumik imigagssar-
tortartoK OKarumåsaoK: imigagssartu-
ngitsomeK sapingilanga. taimailiorsi-
naussoKarnera misiliutigilarput. kisiå-
ne taimatut takutitsissut ikigtuinåu-
put, imaKalo Kavsit misiligkaluardlugo
ajornåssusia påsivdlugo uipatdlisaga-
luarput.
imigagssamut uverisimassoK silagto-
rångame perKigsimigajugtarpoK OKa-
rajugtardlunilo kingorna imigagssanik
kimigtunik atuerKigkumanane — su-
nauvfale sapåtit akunerisa ardlaKå-
ngitsuinait ingerdlanerisigut nangitsi-
umårdlune. taimatut nangitsissarnerit
kinguneKarajugtarput ilaKutarit aju-
nårutigssånik, ikingutigisimassat alar-
nerånik, agdlåtdlo silångaj årtut nå-
parsimaviånut pisitaunermik toKu-
migdlunit.
inungme taimatut uverinerdlung-
nerminut ajugåussutigssaminik neriu-
tigssaicångila? någga, kisiåne neriutig-
sså tåssåungilaK uverisimassup nang-
mineK pissauneKarnera piumåssuse-
Karfiup iluane silatå-tungånilo aulisa-
Katigisimavåka, tåuko ingmingnut
pårdlakautlnavigdlutik uteKåtårput.
taimatut kilisautit aulisaritdlarångata
nunap iluane umiatsiait pujortulér-
Katdlo mikinerussut aulisarfé sueruti-
vigtarput, ilame angatdlatit mingne-
russut. nunap kigdlingane aulisar-
tut uvdlune ardlalingne sussånga-
javigtarput. taimaingmat ilungersor-
dluta avångugissarparput umiarssuar-
nik aulisarfiup tamatuma nåkutigine-
Kånginerssua. sordlo OKarérsunga Ag-
to nunagalugo avåmut aulisariartartu-
nga, tupingnartumigdlo umiarssuit nu-
name avdlamiut aussaK nålagaitsor-
dlutik kigdleKarfiup iluane aulitsag-
torssuput
ugpernarsautitut OKalugtuarisinau-
vara aussap ilå åsit umiarssuarpag-
ssuit akornåne aulisartitdluta kalåt-
dlit-nunåta radioa nålauleriatdlarig-
put nåkutigdlissugssautitauvdlune
autdlartitaussoK K’eKertarssuarmipa-
lugtoK inuilo arssamik unangminiar-
(Kup. 24-me nangxsaoK)
Karneralunit. imerajugtusimavdlutig-
dlunit imerajugtussut tamatuma ilu-
mussusia nalungilåt. imigagssagung-
neK piumåssutsimit såkortunerussar-
poK. inup imerajungneK ajugauvligiu-
maguniuk piumåssutse pissaunermut
nangminerminit piginauneKarnerussu-
mut tuniutariaKåsavå. Gute taima pi-
ssauneKartigaoK. Jisuse OKarpoK: „u-
vanga-una vlneKut, ilivse avaleKU-
tauvuse ... uvangame ilaginanga sa-
perdluinarpuse.“ Juån. 15,5. gutitsu-
guvit ilagitdlunit ilagigugkit éssigig-
sitdlugo imerajungneK akornutigigug-
ko ajugauvfigisinåusavat ajugauvli-
givdluinardlugo, piumåssutsit Gutip
piumassånut tuniukugko. Amerikame
imingernavérsårtut peKatigit imerung-
naersitsinerme maligtarissagssaming-
ne 12-inik ingmikortortaKarput. pi-
ngajuat imåipoK: „aulajangerpunga i-
lisarssinera nåpertordlugo piumåssu-
sera inuneralo Gutimut perKujumav-
dlugit."
inuit tusintilikutåt imigagssamut
uverinikusimassut uverinerdlungner-
tik ajugauvfigissarsimavåt. tåuko ku-
lartunik ugpingitsunigdlo Kavsinik ila-
Karput, kisiåne Gute ilisarilerérdlugo
piumåssutsilo tåussumunga tuniute-
rérdlugo ajugausimångitsunik tuså-
massaKångilanga. ilai eminangajak
ajugåuput, ilaile Kåumatit ardlagdlit
ingerdlanerisigut aitsåt Gute ilisari-
lerdlugulo tatigilerpåt. tamarmik Gu-
te åssigingmik påsisimassaKarfigingi-
kaluarpåt, kisiéne piumåssusertik ili-
saringningnertik nåpertordlugo Guti-
mut tuniupåt.
imigagssamut uverisimanermingnut
ajugaujumassut kimigiserfigiumavåka
inårneKartinago nipangiutariaKå-
ngilaK. imigagssaK-una pivdlugo tai-
matut KuleKutsissunga.
ukiumininguput imigagssap angma-
gauneranit. taimåitumik åipåtigut tu-
pigusutigissarpara nåpautipilugtor-
pagssuarnut uverssagarpagssuarnut-
dlo imigagssaK kiserdluinangajåt ti-
kuarniarneKartarmat. ukiune ima i-
kigtigissuararssuame imigagssåinaK
pissutauvdlune pilersineKarsimasori-
neKåsagpata uvanga isumaKatausi-
nåungilanga. inuiangnime silarssuar-
me sujumukartutut taineKartartune
sunineK taima pilertortigineK ajor-
poK. soruname miserratigisinåungila-
ra tamåkorpagssuarnut imigagssaK
suniuteKångitsungitsoK agdlåt nang-
mineK misigerérsimavdlugo.
erKarsautigigångavko tamåkorpag-
ssuit pilersimanerånut pissutaussutut
angnerpåtut unigfigissarpara 1930-p
kingornatigumit kalåtdline uvaguvti-
ne anersåkut nåkåukiartorneK. -— 1900
autdlartineråne anersåkut eKérsagau-
neK pilersimassoK ukiune tamåkuna-
ne nukigdlåriartulersimavoK. sulissu-
nit ilagitdlume akornåne uvdlune pi-
ssartut taimåitugssåinartut issigivat-
dlårneKalersimåput. ilagit sulissuisa
ilagitdlume nangmingneK akornåne
inuit bibile najorKutaralugo uparuai-
sinaussut uparuaiumassutdlo ikiliar-
tuinarsimåput. imalunit uparuaisso-
Kåsavdlune nakerinérukiartuinarsi-
mavoK. taimalo inusuit peroriartortut
kristumiussusermut påsingningnerat
inuniarnermingne ikiortigivdluagag-
J
Gute ilisarinialerKuvdlugo. månåkut
Gutimik KanoK påsisimassaKamerit
pingårnerungilaK. imaKa ilisiringning-
nerit mérauningne erKaimassangnik
tungaveKarpoK, imaKalo utorKaune-
rulerdlutit misiligtagkangnik; tunga-
vigissat sunaugaluarpatdlunit autdlar-
niutiginiaruk.
tauvalo Nålagkamut ugpemeK su-
ngiusarugko ilisarinerujartordlugo på-
sinerujartusavat. nangånak umåmiu-
gissangnik nalunaerfiginiariuk imera-
jungnerdlo ajugauvfigsinaujumavdlu-
go nakussagterKuvdlutit. uvdlut ta-
maisa pivfigssaK aulajangersimassoK
Kinuniarnermut isumaliomiamermut-
dlo atorniariuk. . ilingnut pingortitsi-
ssingnutdlo ilumordlutit misiutiginia-
Kinago tåuna ilaginago sapersutit. Gu-
timut ugpernerinaK nåmångilaK, ilisa-
risimassariaKarpåtaoK, tauvalo ugper-
neK ilisaringningnerdlo kåtukugkit i-
merajungneK ajugauvfigisinåusavat.
imerajugtup påsissariaKarpå ånang-
nermigut imerajungnermut ajugauti-
taugaluarunilunit imigagssamut uve-
rinikujuåsagame. sukutdlunit imer-
tarfiup atautsivdlunit imarissånik ki-
migtumik, imiamik vinimigdlunit i-
mernavérsårtariaKåsaoK. aulakomar-
tumik mingnerpåmigdlunit imeralua-
rune nåkariartorKilerumårpoK. usser-
nartunik nåpitaKartarumårpoK, kisiå-
ne anersåkut pissauneKartariaKarpoK
ussernartut någgårneKarnigssanut nå-
magtumik, nauk imigagssanik pigssa-
ligssugaluartitdlune. taimatut pissau-
neKartitaujumårpoK piumåssutse Gu-
tip piumassånut tuniukuniuk.
(Kup. 25-me nangisaoK)
ssaraluat ikaliartuinartutut isimavoK.
taimailerugtornerane imigagssaK tå-
kupoK nukigdlårsimarémerdlo ang-
nertumik ikorfartordlugo.
inuit inuiaKatimingnik asangnigtut
ilerKorissarpåt sutdlunit akunerming-
ne aseroriartutaussut pinavérsimati-
neKamigssåt sapingisamingnik pina-
vérsimatiniartardlugo. uvdlune måku-
nane pissartorpagssuartigut ersseri-
ngila imigagssaK KanoK kalåileKater-
pagssuavtinut akornutautigissoK, Ka-
nordlo anersåkut sångitsunivtinut ila-
sautautigissoK. — sukanganerussumik
imerajugtut pitdlåinardlugit? tamå-
kununga sulissugssat Kåumarsainiar-
nennutdlo aningaussartutigssat amer-
dlilinardlugit? nunavta pitsup uva-
guvtinut ajunginerulårtumik aningau-
ssatigut tunissisinåungitsup tamåkua
aningaussartutigisavdlugit artungi-
nerpai?
kristumiussuseK nukigdlåriartuler-
mat ilatsinartutut pissuseKarneK iler-
KorineKarsimavoK. månåkut imigag-
ssamit nukigdlåriartortitaussut ilagi-
nåinaraluaruvtigik kingunigsså navia-
nauteKardluinarpoK. taimåitumik i-
nerneKartinago nipangiutariaKångilaK.
KanoK inuvdlune nuånernerussoK, er
numanauteKånginerussoK il. il. påsi
simaréravtigo aulaj anginiartoKåsaga-
luaipat sordlermut taissinigssarput
nalungerérparput.
TUma.
inuiait avdlat aulisartuisa
kigdleKarfingnik uniuissarnerssuat
inårneKartinago
nipangiutariaKångilaK
7