Atuagagdliutit - 29.01.1959, Qupperneq 20

danskit oKausé ilmiarneKariartumardlit
(Klip sujugdl. nangitat)
nugternerdliugkat
åma uivssumissarsimavunga Kavsit
méraugatdlarama Atuagagdliutine a-
tuartarsimasséka encortungitsumik
nugtersimassut kingorna påsigångav-
kit. sordlo tamåko „Augpalugtumik a-
migdlit ånilårnåssusiånik" (Rødhuder-
nes Skræk), sunauvfa imåisagaluar-
toK: augpalugtunik amigdlit ersigiv-
dluinagait. amame Kiplingip atuagkiå
„Havets Helte" „Imåne iluanårtut" (i-
måne sapitsuliortut imalt. imarsiut-
dlarKigsorssuit) taimåipoK. taimatut
tupigusutigisimagujara OKalugtualia-
me kungip paniata nautsiagssaK uv-
farfingmltoK nåpisimangmago, naut-
siagssavdlo kungip pania sujuligtuiv-
figisimangmago. kingorna Kavdlunå-
tornera atuaravko påsivara sunauvfa
naraseK (en frø) nugterissup nautsi-
agsséngotisimagå (et frø).
taimatut itut ikigtungeKaut, amame
tåssaKauna igpingnauteKångivigsumik
nugterisimassoKarpa. taimåitordle
nugtigkat torratdlagauvatdlångikalu-
artut naKitemeKartarmata tupingnar-
tungilaK, tåssa pitsaunerussumik pig-
ssaKångingmat. kisiåne måna narru-
tunerulerniåsagaluarpugut, ajungine-
rungmat atuagkat ardlaKangikaluartut
kussanartunik OKausiliugkat naKiter-
taruvtigik, OKausiliupalågkat tamaisa
Kujarutinarnagit.
oicautsit nalerKutoKarpiångitsut
danskit OKausine oKariartausinilo ar-
dlaKaKaut kalåtdlisut nalerKutoKarpi-
ångitsut. sordlo danskit oKausiat „an-
gribe" ukiorpålungortune „såssupå"-
mik nugtertarparput nalungikaluar-
dlugo erKortuviungitsoK. tåssa „såssu-
på“ isumaKarmat sangmingisaraluaK
såssutdlugo perssarilerdlugo. pissutau-
vordlo „angribe“p iluamik nalerKuto-
Kånginera. månåkutdlume sungiuti-
narneKalinguatsiarpoK, nauk avdlamik
pitsaunerussumik taorseråine ajungi-
nerugaluartoK.
kisiåne OKauseKarpoK avdlamik uv-
dlut tamangajaisa atorneKartartumik
årKigtariaKaraluartumigdlo. tåssa o-
KauseK „følge med“ malingnaivoK"-
mik nugtemeKartartOK. „Han kan ik-
ke følge med" nugtemeKartarpoK „pi-
ssutsinut malingnaisinåungilaK". kisi-
åne taima nugtemeKartarnera erKor-
tungilaK, erKornerusagaluarpordlo „i-
ngerdlaKatauvoK“mik nugtertaråine.
tåssa pissutsit avdlångoriartomerat
malingnaivfigalugo ingerdlaKatauvfi-
giniåsagavtigo. åmalo katingavingne
avdlane avdlatut nugterneKarsinau-
gunarpoK.
pitsaunerussumik nugtersinåu-
ngisat
taimatut itut ardlaitaKaut Kangale a-
torneKartartut uvdlutdlo tamangajai-
sa tutsiutartut. sordlo „naturen" „pi-
ngortitat“-nik nugtemeKartarnera nå-
mångikaluaKaoK. ajoraluartumigdle o-
Kautsit ardlaKaraluaKaut piumagalua-
ruvtalunit pitsaunerussumik nugter-
sinåungisavut. sordlo „frihed" „kiv-
fåunglssuser“mik nugtertarparput,
nauk nalungikaluardlugo saniorKutsi-
ssok. tamarmik iluaringilåt, månale
tikitdlugo pitsaunerussumik nugter-
neKångilaK imaKalo nugterneKarnavi-
arane.
åma oKautsit ikigtungeKaut isumåt
saniorKutilåvigdlugo imalunit takisu-
mik navsuiardlugit nugterneKartartut.
sordlo tamåko: „pligt" (pingitsorane
namagsissagssaK), „rettighed", „of-
fentlig", OKautsit „social“imut tunga-
ssut tamarmik, tauvalo „værdi", „om-
sætning" avdlarpagssuitdlo månåkor-
piaK erKaisinåungisåka. OKautsit ilait
OKausersiångordlugit tiguneKartaralu-
arput, sordlo „demokrati", ilaitdle
nauk kalåtdlisut oKausigssaKéngikalu-
artut nugtemiarneKartarput. tamåkua
ilagait „prioritet", „service", „realpo-
litik" avdlarpagssuitdlo teknikimut tu-
ngassut åmalo sunut sarKumingitsu-
nut taigutigineKartartut. tamåkunu-
nga tungassunik agdlagtoKariartoK
tåuko „nugterneKar“tarput, aperKU-
tauvordle nugterinerit taima itut inuit
danskit OKausinik i'lisimavdluångitsut
KanoK påsitigissarnerait. danskisut a-
tuarsinaussut danskisornere atuaru-
manerussarpait påsinarnerussarmata.
taimatut iput inatsisit, maligtarissag-
ssat nålagkersuissutdlo nalunaerutai-
sa nugterneKartarnere, danskisomeri-
ne oicauseKatigit ilait påsiuminaitsu-
ssarput, nugterneKarnermingnilo sule
påsiuminåinerulersardlutik. taimaing-
mat tupingnéngilaK kalåtdlit ilaisa a-
tuaraluardlugit påsivdluarneK saper-
tarmatigik.
OKautsit avingarusimatitsiput
kalåtdlit inuiåuput inuiait OKautsi-
tik pissutigalugit silarssuarmioKati-
mingnit avingarusimanerpåt ilait, su-
lilo ukiut måko taimåitut. taimåituåi-
narsimavordlume. tamatumunga una
pissutauginångilaK: nuna ungaseKing-
mat avingarusimaKalunilo-, matussau-
simagaluarmat, åmale sutigut tamati-
gut kalåtdlit ingmikortisimaniarne-
Karmata. nunap matussaunera ukior-
pagssuarne aj ortumérneKatsailissu-
tauvdlune iluaKutausimagunaraluar-
poK, kisiåne påsineK ajornaKaoK ka-
låtdlit OKausisa danskit OKausinik a-
kutsiarneKarnigssåt ima ersigineKar-
tigisimangmat sut tamarmik naKitig-
kane kalåtdlisut OKautigineKartardlu-
tik OKausigssaKångikaluarångatalunit.
tusåmavara Samuel Kleinscmindtip
„kutå“rtunut agdlåt OKalorujutarai
„sulekaseKait“rtordlugit, tåssa kalåt-
dlit „kutå OKauseringingmåssuk, uma-
ssuliamine umassut Kalåtdlit-nunåni-
ngikaluartut agdlåt tamaisa kalåtdli-
sut taigusersorsimavai. uvagut mérau-
nivtine J. Kjerip atuainiutai atoravti-
gik tåukunanilo umassut nunalerutit-
dlo silamiutdlo atuardlugit ilungersua-
kujugpugut OKautsit taiguterpagssuit-
dlo påsigssauvdluångitsut amerdla-
Kingmata. umassut ilarpåluisa sussusé
kingorna Danmarkimut avalagkama
aitsåt påsiniardlugit påsivéka. sordlo
„OKatdloriussaK“mik taisså sunauvfa-
una upernåp tingmiångua danskisut
„stær“imik taigutilik. „ugpéraussaK"-
dlo sunauvfa „natravn", ila taimåitut
ardlaKaKaut erKumitdluinartunik tai-
gusersugkat.
nunalerutine atugkavtine „Skandi-
navien" taisimavoK „umigtormiut nu-
nåt“nik. nålagauvflngOK mardluk tå-
ssanlput „Norik" „Suiarik“ilo. (Norge
Sverigilo). nunat ilarpagssuisa arKe
kalåtdlisungortiniarneKarsimåput.
Svejts taineKarpoK „Katsigsortormiut
nunåt“nik, Frankrig „tulorutsit nu-
nåt", Nordsø „imaK avångaK". ka'låt-
dlisutdlo taigutigssaKartingisat sapi-
ngisamik agdlangnere avdlångortini-
arneKarsimåput kalålerpatdlagsardlu-
git, ilaitdlo kigdlukut sivitsusersor-
dlugit.
Kleinscmindtip taigusiarpagssuisa i-
lait sule nalivtine atorneKarput. sor-
dlo tamåko: „Kimugtuitsut" (Jernbane)
„nalunaerasuartaut" (Telegraf), ilait-
dle åma atomeKalingitsorput. sordlo
„kissarussaK" (Elektricitet) åmalo „a-
nivfigkiaK" (Dampmaskine), mérau-
nivtine atuarnivta ilatsiarssua iliniag-
kat påsigssauvdluångitsut asuitisima-
våt.
kalåtdlit onausisa avåmut måtu-
simavåtigut
uvagut kalåtdlit iluanårsimavugut
inuiait perKarnitsungitsut åtavigilersi-
magavtigik OKautsivutdlo atuarfingme
oKalugfingmilo atuinarsinausimavdlu-
git. åmale kalåtdlit OKausinavinik a-
tuinivta avåmut måtusimavåtigut. i-
nuiait Kaningnefussavut tikitagkavut
OKaiusinaussarsimångilavut itineru-
ssutigutdlo åtaveKarfigineK sapersi-
mavdlugit. atåssuteKamérput Kåpiar-
tuvdlunilo KajangnaitsungilaK.
ukiune kingugdlerne taména avdlå-
ngortiniarneKarsimavoK. danskit tai-
gutait ikigtungitsut iliniutinut erKusi-
måput. måna realskolerne danskit ili-
niutait atorneKarput. kisiåne sule må-
na tikitdlugo kalålerpagssuit danski-
sut påsineK saperput. nålagauvfingmi-
OKatigit nugterissoKardlutik kisiåne o-
Kalusinåuput, nunaKarfitdle tamarmik
nugterissorigsångingmata ilåne nug-
terissut nåmagtumik påsisitsineK ajor-
put.
imaKa uvdlut tamangajaisa ima pi-
ssoKarsinaussarpoK sulivfingne OKaut-
sitigut iluamik påseKatigigténgmeK
pissutauvdlune pivfigssaK asiutineKar-
tardlune iluatingnartunigdlo ånaissa-
Kartitsivdlune. OKautsit ilåne avdlatut
isumaKaraluartut paitsupajårdlugit i-
sumaKartinerdlungneKartarnerat pasi-
nerdluinermik kinguneKarsinaussar-
poK. isumaKarpungalo OKautsit ilar-
pagssue sujuarsimassutut inuiångusa-
gåine påsisimarKårtariaKartut kalåt-
dlit nalinginait danskit OKalugtalersi-
natik iluamik påsisinåungikait. tåssa-
me kalåtdlisut OKausigssaKånging-
mata.
eskimojunerunatik europamiu-
neruput
kalåtdlit amerdlanerit aungmikut
erKarsartautsimikutdlo eskimujuneru-
natik europamiuneruput. eskimutut o-
KauseKarnertik pissutigineruvdlugo
eskimojusoriput. sordlume-una åma
„eskimot nagguveKatigissavut" kisi-
mik nagguveKatigisorerKajåneKartar-
tut, Europamiunitdlo angnikitsungeKi-
ssumik nagguveKarneK puiomeKarKa-
jåssardlune.
soruname Kavsitigut iluaKutausi-
nauvoK nagguveKativta Amerikap a-
vangnåmiut Kavsitigut atéssuteKarfi-
gerKilernigssåt. eskimotdle OKausé a-
tordlugit itinerussutigut atåssuteKar-
nigssaK suj unigssaKangårsorinångilaK.
tåssame nagguveKativta Alaskami-
tut eskimot OKautsitik Kimarérsima-
vait nålagauvfingmioKatimik OKausé
tuluit OKausé atulerdlugit, canadami-
utdlo taimailiartulisånguatsiarput.
mérartait ukiune 8—10-ne tulugtut a-
tuartarput. avdlatut ajornarumångu-
atsiarpoK itinerussutigut atåssuteKar-
figisaguvtigik tuluit OKausé atordlugit
atåssuteKarfigisagivut.
uvanga isumaicavigpunga nagguve-
Kativta maligagssiuinerat maligtaria-
Karigput. imåipoK kalåtdlit nålagauv-
fingmioKatimik OKausé, danskit OKau-
sé, månåkornit tamaviåruneruvdlugit
iliniartariaKarait. månåkutut kigaitsi-
gissumik ingerdlåsaguvta nagguveKa-
tivtinit kingusingneruj artulisaugut.
alaskamiunutdlume nalerKiutdluta
taimailerérpugut.
tusartuardlugo Katsunaraluarunilu-
nit uvavtinut pingåKaoK danskit OKau-
sisa iliniarnigssåt. børnehavet amer-
dlisartariaKarput nunaKarfit angine-
x'ussut tamaisa pilersordlugit. kalåtdlit
amerdlanerussut taimailiorfigssaKar-
sinaussut Kitornatik atuarfingnut dan-
skisortunut atuartiniartariaKarpait.
nåmångilardle mérKat atuarfinarme
danskisut iliniarunik. åma atuarfiup
avatåne danskisut OKalugtunik mérKat
inusugtutdlo tusåssaKartariaKarput.
taimaingmat igdlokarfit tamarmik a-
merdlanerussunik danskisut OKalugsi-
naussunik inoKartariaKarput, nuna-
Karfinguitdlo agdlåt tamarmik dan-
skisut oKalugsinaussoKartariaKardlu-
tik.
tåssame måna kalåtdlit inuiangnit
avdlanit ingmikortisimaniarneKame-
rat nåmalerpoK, taimaititariaKarpoK.
sujumukarnigssamut akornutaugina-
lerpoK. nålagauvfingmioKatigit OKalu-
sinåungituarnerat soraersiniartaria-
KalerpoK. tamånalo piårnerussumik
pisinaugpat uvavtinut kalåtdlinut ilu-
aKutaunerpåusaoK.
A. Lynge.
igdloKarfit arfinigdlit
skoleinspektørertåsassut
(Kup sujugdl. nangitat)
markimilo iliniartitsissunik nalunaer-
tartoKarsinauvoK, ilimagineKarpordlo
Kanigtukut atorfit tåuko inugtagssar-
siorneKartugssatut nalunaerutigineKå-
sassut.
Kuliusinaugaluartut —
arfineic-pingasutdle . .
Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit arfi-
nigdlit skoleinspektørertårtugssat tå-
ssa: K’aKortoK, ManitsoK, Sisimiut,
Ausiait, Ilulissat K’utdligssatdlo.
inatsit nutåK nåpertordlugo vice-
inspektørinik Kulinik atorfinigtitsinig-
ssaK ajornarungnaertugssauvoK, sko-
ledirektørile OKauseKarpoK arfineK-
pingasuinait atorfigssaKartineKartut.
Nungme, K’aKortume Ausiangnilo
mardlungnik viceskoleinspektøreKa-
lersugssauvoK, Manitsumile Sisimiu-
nilo atautsimik. Ilulissat K’utdligssat-
dlo viceskoleinspek'tøreKalisånging-
mata pissutauvoK mardlungnik åssi-
gingnik klasseKénginerat, taimåitu-
migdlo tamåna avdlångortineKarser-
dlugo utarKissariaKardlutik.
Nuk skoleinspektørertåsångilaK, ili-
niarfigssuarme sujuligtaissoK åma
skoleinspektøritut sulissugssaungmat.
—ps.
RANYCO
Maskinsnedkeri ved
HANS RASMUSSEN
maskinamik penutsiorfik
2P