Atuagagdliutit - 29.01.1959, Side 29

PETER FREUCHEN:
»K’imuqseriarssuarme
piniartut...«
(inuit ance atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK).
K’itdlugtup naggåmik Kavdlunår-
tartik tikiseriardlugo aperå Inukitsu-
paluk Kimåniarmago ilumut ilumor-
nersoK.
„ilumut!" Marvin uteripalugtumik
nipeKardlune akivoK. „månåkorpiaK
igdluvigkamit uvånga aningigpat ki-
simititdlugo Kimåsavarput.“
„ilame Inukitsupaluk-una uvanga
igdlora!" K’itdlugtup Marvin pilerpå.
Marvinip K’itdlugtoK paitsorsima-
nerpå — imalunit misigigtaitdliorfi-
glnarnerpå, akinane taimågdlåtdle-
una tuvine Kagfåtdlagkamigit, suaor-
pordlo nukingersaivdlune.
K’itdlugtoK OKandngilaK. Kamutine
orneriaramigit tåssane pingitsussår-
dlune pissagssarsiulerpoK usilersortu-
ssårniavigdlune, Marvinilo tunoriar-
mat autdlåine åmupå. oKartoKandngi-
laK, Marvin niaKuagut autdlaigamiuk
Kilangarpå.
K’itdlugtup KavdlunåK ordluvfianit
nikisingilå. sumik isumanane igd'lu-
vigkamingnut iserpoK ilanilo oKalug-
tutdlugit ilartik atauseK måna tang-
mårsimavfingmingnut Kimatusanerar-
dlugo — tåssaussordlugoK „inu“nane
akutaK.
ersissuteKartutut itdlutik imunga
aulariaratik igsiåput. kisime nipauv-
dlune ArKioK aperaoK KanoK iliomig-
ssamingnik. amerikamiut Piulip u-
miarssuåne kingumut katerssutencig-
kunik Marvinilo maKaissileruniko ka-
mångitsortugssaujungnaerput Kanor-
dlo pisimanera påsiniångitsorungnå-
ngilåt. tamåna imunga oKaluseråt, ki-
salo isumaKatigigput Marvinip mia-
nerssuaitdliortarnerssua taigdliuku-
mavdlugo. aulaj angerput amerikamiut
OKalugtuniardlugit Marvin uterit-
dliordlune sikordlåK avKutigeriara-
luardlugo ajunårsimanerardlugo. a-
tausiardlunime avKumingne sikukut
nåkarnikuvoK, tåssalo ugpernarsautig-
ssaK. taima isumaKatigéréramik Mar-
vinip autdlaiså ilisimassagssarsiorner-
minilo såkue timånut Kilerssupait, si-
kuvdlo Kupå putoriaramlko toKunga-
ssup timå tåssuna nåkartipåt — tai-
mak kiviartuanguarsinarpoK.
eskimut angalaKatigit pingasuvdlu-
tik igdluvigkamingnut iserput KanoK
iliornigssartik erKarsautigivdluaru-
mavdlugo, aitsåtdlo igsiémersuinarso-
riniardlutik taimak tamarmik siniler-
simåput, sinigputdlo uvdloK nåvigdlu-
go. iteramik pencåunago nerissag-
ssiorput, Marvinilo sule umagaluarpat
taimaingåsångikaluardlutik nåmagti-
vigdlutik nerivdlutik. nerivdlutigdlo
namagtikamik åma tåssa sinileriput.
aKaguane itilerput silatimingne a-
norerssuartorssuvdlune persipilugtor-
ssuångorsimassoK, taimaingmatdlo ni-
keriarsinåunginamik åma uvdligatdla-
riput. taimak Kasuersiatåriaramik ne-
rivdluatåriaramigdlo nåparsimassor-
tåt Inukitsupaluk nukigtornerulerpoK,
anorerssuardlo Kångiutimeriarmat
ingerdlancingnigssamingnut piarér-
put. tåssalume ama taKuaeruput. tai-
måitumik unuit tugdlerit nunamut å-
ngunigssamik tungånut unerigdlutig-
dlo Kingmimik ilånik toKutsissaria-
— nugt H. H.
Kartarput tamuågssaKarumavdlutik.
angutime pingasuinångoramik akor-
nutiginago taimailiorsinåuput, Kamu-
tit ilåt Kimariaramiko Kingmit ardla-
ligssuångormata.
uvdlut unuatdlo tatdlimat ingerdla-
rérdlutik nuna anguvåt. kipasinå-
ngåtsiarsimaKaut, sivisunålitdlardlu-
gulo kisame umiarssuaK tikikasigpåt
— tåssalo ajornartorsiutaerutdlutik.
avKumingne ukaliasimaKaut, sineriag-
dlo atuardlugo uvdlut åipagssane
ingerdlanermingne åma pingasunik
umingmagkatdlariput.
Kimatatik Kanigdliartuinaleramikik
isumaKatigigdlutik toKussortartik a-
tarKinarsisinialerpåt toKussortaKarsi-
manertigdlo påsiterérumatdlerpåt. u-
miarssuaK erssinaramiko K’itdlugtup
Kingmine tamaviat iperartulerpai,
Kingmit målarpalungnerat ornigkamik
tusaleruniko pasitsarKunermit. tauva
takulerpait inuit arpaliutinaK igdlu-
mingnit aniassut. påsivåt takuneKa-
rérsimavdlutik, tauva Kamutimingnut
igsåput sujunerfigtik tunutdlugo. tai-
mailivdlutik ilamingnik toKUssoKarsi-
manertik påsitiniarpåt.
eskimut ukua angutit tunungavdlu-
tik tikikiartortut takuleramikik nipa-
tångueruput. ilait Kissaserput isuma-
Karsimavdlutik Piuli tOKusimassoK.
ilait aliatsangnermit nipaiginalerput
isumaKardlutik Matthew Henson
Marripalungmik taissartagartik Pea-
ryp angalaKåssua, amerikamio ameri-
kamioKatiminit tåkutartunit avdlanit
tamanit eskimutut OKatdloringner-
ssaussoK toKusimasoralugo. åmame-
una inuk tåuna ilaminit tamanit Ki-
mugsitdlarKingnerpauvdlunilo piner-
raringnerssaussoK. ukua tikikiartortut
Kanigdlingmata ilisarilerpait sunauv-
fa-ukua K’itdlugtoK eskimutdlo anga-
laKatai, Piulivdlo Kimugsersoringikai
påsivdluariaramiko tassuguinaK Kia-
ssueruput. Marvinip toKunera eskimu-
nik KuvdlilisitsiginångilaK.
Peary angalatitdlugo ilisimassag-
ssarsiortut autdlåviåne Bob Bartlett
„Kapta-ssuaK“ („umiarssup nålagar-
ssua“) OKartugssautitaussarpoK. Ki-
mugsersut tikiniariarmata eminaK a-
perai Marvin sumlsoralugo. K’itdlug-
toK angajugdlersaugamime amalo ig-
dlune sikuinarme Kimatagssångora-
luartoK ånåusimagamiuk soruname a-
kissugssauvoK. umiarssup nålagå
Bartlett OKalugtupå tangmårsimarér-
simavdlutik uvdlåkut autdlardlutigdlo
Marvin sujuarsimanerardlugo. tama-
tuma sujornagutdle mianerssorKuju-
artarsimavåt sikumut Kajangnartumut
avalarKunago, nålångisåinarsimavor-
dle. taimane autdlaramik Marvinip si-
ko KajangnartoK avalagfigisimavå er-
nlnardlume sikukut nåkarsimavdlune,
ilaminitdlo ikiomeKariartinane ipiv-
dlune kivisimavdlune.
umiarssup nålagå Bartlett agsoru-
jugssuaK kamagpoK OKalugtuarnerat-
dlo ugperiumångitdluinardlugo. oKar-
Pok sikukut nåkartoK kivigasuartå-
nginerardlugo, toKUsimåsangatipålo.
soruname åma nalungitdluinarpå aju-
nårtoK ivna eskimunit akårineKångit-
dluinartussoK. taimåitumik eskimut
pingasut ukua aitsåt tikitut OKarfigai
kingorna nerissagssamingnik umiar-
ssuarmingånit pisångitsut Pearylo ti-
kitserdlugo igdluvigkamingnisassut.
tauva tikeriarpat ajungitsumik oKa-
lugtuartitaujumårtut ilimasåi-pai.
K’itdlugtoK suminermigdlunit aki-
ngilaK, imungale nipaKarane OKatuar-
dlune OKamivoK „Kapta-ssuaK“ ilisi-
massaKarsimaKissoK unerdlugo, uvfa
takussaKarane tusagaKaranilunit tai-
ma aulajaitsigissumik OKarsinaung-
mat. timukaramik ilaKutamingnut iki-
ngutimingnutdlo iseriartorput pisima-
ssordlo ikingutitik angutitdlo silator-
tatik ilagalugit oKaloKatigissutigalugo.
KanoK pissoKarsimanera nunarKati-
mingnut erKortumik oKalugtuaråt, au-
lajangiupåtdlo K’itdlugtup Kavdlunå-
nut oKalugtuane aulajangiusimåinåsa-
gå avdlångortinago. OKautsine avdlå-
ngortikaluarpagit Marvinimigdlo to-
Kutsisimanerminik Piuli nalunaerfigi-
galuarpago — nauk Inukitsupalåp
inunera ånåuniardlugo taimaisiorsi-
mavdlune ugpernarsaigaluarpatdlunit
— Kularnångitsumik akutat eskimor-
tatik OKausisigut ugperiumajungnåi-
savait, tamatumalo kingunereratarsi-
nauvå akutat umiarssuaisa inuit nu-
nånut nunalikumajungnaernigssåt.
K’itdlugtoK nunarKatiminit nersu-
gaoKaoK igdlorminik sapiserdlune ig-
dlersuiniarsimanine pivdlugo. Inuar-
ssuk Inukitsupalup Katångutå arnaK
oKarpoK Marvin pinane Katångune ki-
ngumut tikingmat nuånårutiginerar-
dlugo, Kanordlo pissoKarsimanera
Kavdlunånut OKautigerKungitdluinar-
på. KavdlunåKatertingme akiniuniar-
dluarsinauvåt. tamarmigdlo ikingu-
ssuata Piulip ikingutime ilåta toKu-
nera soruname aliagissorujugssusavå,
sulilo angnermik aliatsautiginerusavå
tusaraluaruniuk KimugseKatigingne
årKiagingineKarsimassoK. tamåkua ta-
maisa erKarsautigerérdlugit kisa isu-
maKatigigput Marvin kingorna erKai-
neKångitdluinåsassoK.
kinguningua Peary ilane tamaisa
ilagalugit ajugausimåKalune anger-
dlamut apupoK iluagtitsivdluarsima-
Kalune „nunarssup Kalasia" angorér-
simavdlugo. angalaKatainit OdaK eski-
moKatailo pingasut kisimik nuénåssu-
seKångitsutut namagsissaKarpasingit-
sututdlo issikoKarput. tikeriutigalutik
ikingutitik OKalugtupait tikisamingne
putujungnartunguamik Kalasiusinau-
j ungnartunguamigdlunit takussaKar-
simångivingnerardlutik. sule avang-
namukårtitdlutik ingmingnut OKarfi-
gissarsimåput tikiniagartik tikileruni-
ko mianerssorKigsårdluinarumavdlu-
tik putorssuanut nunap iluanut ata-
ssumut nåkarnialeKigamik. sunauvfa-
le taimåinguåsångitsoK. taimågdlåt-
dle-una narssaumanerssuaK sikuinar-
ssussok avKutigåt, sulilo taima inger-
dlåsarKårdlutik Piuli oKarsimavoK
angujumassane angunerardlugo, i-
ngerdlarKisånginerarsimavdlunilo. ki-
ngune Kuianåinartumik issikulik ator-
dlugo seKinersioriarame angujuma-
ssartik tåssaunerardluinarsimavå. ti-
kitåt tungmagåtdlo téssauvoK „nunar-
ssup Kalasia" — imalunit sordlo Pea-
ryp taigå: „Nordpolen" — sikuiuitsoK
avangnardleK.
(normume tugdlerme nanglsaoK)
kunglkunut niorKuteKartartoK
GULD KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
FERD’NAND
Det hemmelige
rum blev fundet
9)
torKorsivik nani-
ssorneKarpoK
29