Atuagagdliutit - 25.03.1959, Blaðsíða 4

suleKatigingmkut nunavtme
angnertumik aulisarnigssaK
savalingmiat Kalåtdlit-nunane angnertunerussumik aulisartalerumaneranut landsrådip OKauserisså
sulcKatigingnigssamik pilerssårutit landsrådip pingårtmerugai
Kalåtdlit-nunåta landsrådia martsip
10-ånit 16-ånut ingmikut itumik a-
tautsimisavdlune katerssusimassoK i-
måitumik OKauseKarumavdlune isu-
maKatigigsimavoK:
Kalåtdlit-nunåne ministerieKarfik
avKutigalugo 1959-ip ingerdlanerane
Kalåtdlit-nunåta sineriåne savaling-
miormiut tara j orterivérKiorumavdlu-
tik kigsautigisimassåt pissutigalugo
Kalåtdlit-nunåta landsrådia ingmikut
itumik atautsimisimavoK tamatumani-
lo aulisartut piniartutdlo peKatigigfia-
ta hovedbestyrelsea, kommunene sa-
valingmiormiut sanaortorfiginiagåini-
tune kommunalbestyrelset autdlarti-
tait ilautineKarsimåput OKaloKatigine-
Karsimavdlutigdlo. tåukua saniatigut
handelsinspektøre OKaloKatigingneme
peKataussarsimavoK.
savalingmiormiut ajornakusoru-
tait ikiorserneKåsassut
landsrådip plnarane åmale sujuner-
suissugssatut landsrådip KaerKusima-
ssaisa nunaKarfingnitdlo atausiåkånit
autdlartitaussut tungånit savalingmi-
ormiut Islandime aulisaKatausinau-
jungnaemermikut ajornartorsiutigi-
lersimassait påsivdluameKarsimåput.
tamanit kigsautiginartutut savalingmi-
ormiut ajornartorsiutigiligåne ikior-
serneKarnigssåt åmalo misigssuivdlua-
rérnikut Kalåtdlit-nunåta sineriåta i-
låne aulisarsinaulemigssamingnik ki-
nuteKåsagaluarpata.
suleKatigingnikut angnertumik
aulisarnigssaK
landsråde ingmikutdlo påsisimassa-
Kartutut atautsimigiarKussausimassut
akornåne isumaKatigissutigineicarsi-
mavoK sujunigssame Kalåtdlit-nunåta
sineriåne angnertunerujugssuarmik
kalåtdlit, savalingmiormiut danskitdlo
avdlat suleicatigingneratigut aulitså-
neKalemigsså anguniartariaKartoK sa-
pingisamik Kalåtdlit-nunåta nunatå-
ne tulåussuiveKamiardlune, tamatu-
manilo anguniameKartugssauvoK dan-
skit aulisartuisa pingårtumigdlo ka-
låtdlit iluanutigssåt anguniardlugo
Kalåtdlit-nunåta imartaisa aulisagar-
ssue tungavigalugit iluaKuteKamiar-
nigssaK. tamatumuname åma aulisag-
kerivit nunamitut kalåtdlinik ikingit-
sunik suliagssaKartitsilersugssaung-
mata.
savalingmiormiut Kalåtdlit-nunåta
sineriåta ilaine inoKångitsune nuni-
tarfiliomiardlutik kigsauteKarsimane-
rat ilalersomeKarujugssuångilaK. må-
ssa ilisimagaluardlugo tamåkua kalåt-
dlinit aulisarfigineicartorssuneK ajor-
tut pingårtineKarpoK piniagagssat ta-
månitut kalåtdlinut pingåruteKartoru-
jugssussut inardlerneKånginigssåt.
nåpitagkat takutisimavåt nunat av-
dlamiut aulisartue ilåtigut endgsisi-
matitsinigssamik maligtarissagssanik
åmalo kalåtdlit iluatigissåinik susupa-
gingnenca j åssarsimassut.
landsrådip påsisimavå savalingmi-
ormiut tungånisaoK aulajangersagkat
tåukua maleruarneKarnigssåt pissari-
aKartutut issigineKartoK.
taimåikaluartordle maligtarissag-
ssat nålangneKardluinamigssåt pissa-
riaKartlneKardlunilo kalåtdlit sava-
atautsimut aulisarnigssaK ajorna-
rungnåisassoK
tamatumunga tugdliutdlugo isuma-
KatigissutigineKarpoK månamitdle sa-
valingmiormiut kalåtdlit aulisartuisut
atugagssaKartitauvdlutik åmalo kalåt-
dlit tunitsivigissartagåinut tunississar-
dlutik aulisartitaulersugpata tamåna
pissusigssamisordlunilo erKortusassoK.
uvdlunile måkunane tamatuma tungå-
tigut angnertunerussumik årKigssussi-
niarnigssaK ajomaratdlarpoK, sordlo
kalåtdlit aulisagkerivisa ajoraluartu-
mik mikivatdlårnerat pissutauvdlune.
nuname aulisagkerivit tungaisigut
pilerssårutit ilisimarigkat tungaviga-
lugit åmalo ineriartornigssamut tu-
ngassutigut suliariniagaussut tungavi-
galugit sujunigssame kalåtdlit aulisag-
kerivinut peKatigigdlune tuniniaissar-
nigssaK ajornaranilo iluaKutigssåu-
saoK.
måne aulisagkerivingnut tunissi-
nigssaK
måssa 1959-ime angnikingnerussui-
narmik kalåtdlit aulisagkerivinut sa-
valingmiormiut tuniniaissarsinaussug-
ssaugaluartut landsrådip pingårtipå
taima periarfigssaKarsinauneK ator-
dluarniarneKardlunilo avdlatigut sa-
valingmiormiunut akuerssissuteKar-
nigssamut tungaviginiartariaKartoK.
ilimagineKarpoK månamit savalingmi-
ormiut umiatsiait mingnerpåmik 25-t
imatut nunaKarfingnut assigingitsunut
avguåineKardlutik tuniniaisitausinåu-
sassut:
Nanortalik 2
Agdluitsup-påta erKå 2
NarssaK 10
Sisimiut 11
taimatut tuniniaisinautitaunigssa-
mut pissutigssautiniagauvoK umiatsi-
ait tåukua peKatigalugit savalingmi-
ormiut ardlalialungnik tissassugssisa-1
ssut tamatuma tungåtigut ilisimassa-
mingnik kalåtdlinut takutitsinermlkut
iliniartitsisinaussugssanik kalåtdlinikl
namagtunik tissassugssaicarfiungitsu-
ne. aperKuterujugssuvoK pingåKalune
savalingmiormiut tåukua Kanon ilior-
dlune inigssaKartiniarneKarsinåusa-
ssut landsrådip ministerie kigsaute-
Karfigiumavå savalingmiormiut peKa-
tigalugit tamåna årKigssuniarKuvdlu-
go. savalingmiormiut ardlaKangåtsia-
Kissut Narssame aulisartugssaunerå-
nut tungatitdlugo Tunugdliarfiup på-
vane Simiutame igdlut atomeKarsi-
naujungnaernerat tikuarneKarpoK.
lingmiormiutdlo påseKatigingnigsså-
nut ajoKutausinaussumik atausiåkåt
nålagseritdliortamigssåt ingalangniar-
dlugo årKigssussiniamigssaK ajoma-
kusoKingmat landsråde avdlatut ajor-
nartumik aulajangissariaKarsimavoK
savalingmiormiut aulisartue eKalung-
nut Kagssutinik autdlaisinigdlunit Ka-
låtdlit-nunånut nagsataKåsångitsut.
taimåikaluartOK savalingmiormiut
kigsautigissait ilåtigut akuerssåneKar-
simåput, aitsåtdle erKigsisimatitsinig-
ssamik maligtarissagssanik maleruaiv-
dluinarumavdlutigdlo puissit, kapisig-
dlit, eKaluit tingmissatdlo måne ini-
migivdluinarumavdlugit neriorssuisi-
naugpata. tamatuma saniatigut puissit
erniorfine savalingmiormiut aulisar-
sinaunigssåt ilåtigut kigdlilersomia-
gauvoK.
landsrådip påsisimavå savalingmi-
ormiut tungånisaoK aulajangersagkat
tåukua maleruarneKarnigssåt pissari-
aKartutut issigineKartoK.
taimåikaluartordle maligtarissagssat
nålagdluinameKarnigssåt pissariaKar-
dluinartutut issigineKarmat tamatu-
malo tungåtigut ingmikut årKigssussi-
nigssaK ajomakusortungmat landsrå-
de avdlatut ajomartumik aulajangi-
ssariaKarsimavoK savalingmiormiut
aulisartue eKalungnut Kagssutinik aut-
dlaisinigdlunit Kalåtdlit-nunånut nag-
sataKåsångitsut.
amåtaoK kalåtdlit påsisimavåt per-
dlukut aulisagkanut ajoKutaussartut.
taimaingmat neriorssuissariaKåsaoK
savalingmiormiut tungåinit aitsåt au-
lisagkerivilingne perdlukortoKartåsa-
ssok tamåna nunaKarfingme kommu-
nalbestyrelsemit ingmikut aulajanger-
saivigineKarsimångigpat.
sume aulisagkanut nunigussissarfi-
liortOKarsinaunera pivdlugo landsråde
ima aulajangersaisimavoK:
a. Kangerdlugssuatsiap (Lindenow-
f jorden) påvane aulisagkeriviliorto-
Karnigsså ilalersorneKångivigpoK ka-
ngerdluk tåuna puissinut emiorfig-
ssungmat puisseKarneranut pingårute-
Kåinerane åmale Nanortagdlup kom-
muneane Augpilagtormiunut pingåru-
teKartorujugssuvdlune augpilagtor-
miutdlukua sule puissiniarnermik nå-
pateKaratdlartut. landsrådip nalungi-
kaluarpå savalingmiormiut aulisartu-
inut avdlanutdlo angmarérsoK, isu-
maKardlunile tamåne aulisameK nu-
nitarfigssiornikut angnertusartaria-
KångitsoK.
Tunume Tingmiarmiut saniatigut
nunitarfigtårnigssaK kigsautiginarti-
neKåsagpat landsråde sujunersuiuma-
vok kangerdlungme avdlame Kanger-
dlugssuatsiatut puissinut emiorfiu-
ngitsume taimailiortoKåsassoK. nu-
nitarfigssaK tåuna Kitånut Tunu-
mutdlo akungnaitsume inigssaKartine-
KarsinåusajungnarsivoK. måssa Tunu-
me pissusiussut angnertxmerussumik
påsisimångikaluardlugit landsråde su-
junersuiumasinauvoK Kap Cort Ade-
lerip erKåne nunitarfiliortoKarsinau-
SSOK.
ilimagineKarpoK Tunume umiatsiat
15-it aulisarfigssaKartineKarsinåusa-
ssut. '
b. landsrådip tungånit nunap isuata
erKåne Kangerdlungme Eggertsøp ki-
tå’tungåne Ikerasaup erKånguanitume
nunitarfiliorsinaunigssaK inersutigi-
neKarpoK. tamåna aulisagaKardluartu-
tut issigineKarpoK, taima isumaKar-
nermut nuname avdlamiut tamåne au-
lisarusugdluinartarnerat tungavigine-
Kardlune. pingasunik avémut anitdla-
giaKarpoK, åmalo Kangerdlugssuatsi-
aup erKånit siku tigut aj ornar torsiorfig-
ssåungineruvdlune. landsrådip tungå-
nit akuerssissutigineKarusugsinauvoK
savalingmiormiut månamut matussau-
simagaluartup ilåne kujatånit Utor-
Karmiut erKåne Nua tikitdlugo (avdl.
åm. 44,20 — avdl. an. 59,54).
landsråde isumaKarpoK pissusigssa-
misusassoK tamåne kujasinarme må-
namut danskit aulisartuinit aulisarf igi-
neKarane avdlamiuinarnit aulisarfigi-
neKartarsimassume danskit pigissånik
nunitarfiliortoKamigsså.
c. akuerssissutigineKarpoK Aléngor-
ssup ilåne, sordlo Josvamineme sava-
lingmiormiut nunitarfiliorsinaussut
umiatsianut Kulinut nalerKutumik a-
ngissuseKartumik. pissutigssautine-
Karpordle Alångorssuarme titarnerup
Josvaminemit Borgshavimukartup i-
luane puissiniarneK erKaimavdlugo
aulisarsinautitåunginigssaK.
Sermiligårssup sujoråne nunitarfi-
liomigsså akuerssissutigineKarpoK. sa-
valingmiormiut tungånit kigsautigine-
KarsimavoK kangerdlup påvane KeKer-
taK tJmånaK atorumavdlugo. landsrå-
dip tungånit kigsautigissaK tamåna a-
kerdlilersomeKångilaK, KeKertardle
tåuna nalerKutdluångitsutut issigine-
Karmat sujunersutigineKarpoK nuni-
tarfigssaK kangerdlup påvane nunga-
j ungme Kangårssungme inigssineKå-
sassoK. nunitarfigssaK tåuna umiatsi-
anut 15-nut nalerKutisangatineKar-
poK.
aitsåtdle tamåna akuerssissutigiu-
maneKarpoK avdlorniussap åmukartup
49-p kangiane kangerdlungme angala-
ssaranilo aulisartånginigssaK nerior-
ssutigineKarsinaugpat.
taimatutaoK angalaneK aulisarner-
dlo Sermiligårssup avangnå’tungåne
K’asigialingme inerterKutigineKarpoK.
e. Kangerdluarssugssuarme nuni-
tarfiliortoKarsinaunigsså akuerssissu-
tigineKarpoK, månale tamåna sava-
lingmiormiut usingiaivigissartagåinit
umiarssuarnit najomeKarérmat taine-
KarpoK umiatsiait tatdlimat sivnerdlu-
git tuniniaiviusinaussumik nunitarfi-
liortarnigsså pissariaKångikaluartoK.
tamatumunga tungatitdlugo taiuma-
neKarpoK Nup kommunea savaling-
miunit aulisarfigineKartorujugssorér-
sok, sordlo KangerdluarssoruseK Taki-
ssup KeKertarssualo.
aitsåt akuerssiumaneKarpoK Sermi-
lik åmalo Marraup ikera aulisarfigiu-
managit angatdlavigiumanagitdlo sa-
valingmiormiut neriorssuisinaugpata.
tamatuma saniatigut Kangerdluar-
ssugssuarme avdlorniussap åmukartup
51,03-p iluatrmgåne ikerasangmilo Av-
KutérKame aulisartoKaranilo umiar-
tortoKåsångilaK. kisalo Ikerasagssup
avangnamut anitdlagiå matuneKarpoK.
f. TovKussame nunitarfiup atatine-
Kåinamigsså akuerineKarpoK aitsåtdle
umiatsiait Kulit sivniséngigpatigik. i-
långutdlugo ersserKigsameKarpoK tai-
ma akuerssissuteKamigssaK nangåssu-
tigineKarsimagaluartoK, åmalo aitsåt
akuerssineKartariaKartoK Manitsup
pigissåne aulisarfiusinaussup avang-
nåtungåta kigdlinga MerKorigsorssuit
tungånut kujåmut ilungmutdlo rnrna-
vingme Kangerup tungånut kujavar-
neKarsinaugpat.
Napassume Atangmingmilo kalåtdlit
aulisagkerivé kalåtdlinut mikeringu-
atsiarmata landsrådip tungånit pi-
ngårtineKarpoK KGH-p tamåne tunit-
siviusinaussumik sapingisamik pitså-
ngorsainiarnigsså.
tamatuma akerdlianik landsråde i-
sumaKarpoK TovKussap avangnåne
nunitarfilorumassoKarneranut aku-
erssisinaimane, taimåitumik savaling-
miormiut Kangerdluarssunguame nu-
nitarfigssamingnik kigsautigissma-
luat itigartineKarpoK.
taimåikaluartOK savalingmiormiut
avangnarpasingnerussune aulisarta-
lemigssamingnik feigsautigissåt Sisi-
miune handelimut tuniniaisinautitau-
lerneratigut ilalerneKartugssauvoK.
umiatsianut 60-init 180-nut
g. tamatuma saniatigut isumauvoK
umiatsiait Kangerdluarssorutsimitut
Takissup KeKertarssuanitutdlo katit-
dlugit 20-nik ilaniardlugit, tamatumu-
na savalingmiormiut umiatsiait 120-u-
ssut Kalåtdlit-nunåta sineriåne inigssi-
neKarsimalisåput umiatsiait 60-it Ta-
kissup KeKertarssuanérérsut Kanger-
dluarssorutsimérérsutdlo saniatigut.
tungavigssaunerussumik kalåtdlit
isumaKarmata savalingmiormiut dan-
skitdlunit aulisartue avdlat Kalåtdlit-
nunåta imartaine aulisartut aitsåt ka-
låtdlisut tunissisinautitauvdlutik auli-
(Kup. tugdl. nangisaoii)
Kitåne Tunumilo savalingmiut autdlakåvigssait
4