Atuagagdliutit - 25.03.1959, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
Cirkusime
issigingnårtitsissartut
Danmarkime Cirkus tusamassaK (Cirkus Schumann).
JEREMIAS POULSENIMIT, Nuk
(normumit sujugdl. nangitaK)
titorfit tatdlimat atdlé — soru-
name Kalertagdlit — niarKume Kånut
Kaleriårpai. majuartarfit narnup Ker-
Kanut nåpåinagkat, inuk titorfitdlo
niarKup Kåne tatdlimat uiguleriårtut
issigalugit, inugtåta napaniatdlarKi-
ssusia tupigingitsdgagssåungilaK. so-
runauna KaleK kingugdlerpåK niumi-
nik-åsit nalutå igdlusilåraluaKile! téu-
kule nåmagilersimaneramigit arrissu-
nago majuartarfigtigut inugtakavså a-
terterpoK kiagssuarmik iputdluinar-
dlugo.
tåuna tunuarérmat savssagåt erKU-
mériåinarpoK, tumerparpåj ussarssuaK;
porssuardlo agsut kussanartoK savssa-
Kingmatigik. tupigusugtitsiniarsimaKi-
neramik-åsit issigingnårtunut tamanut
sinersititdlugit KimerdlortineKarput,
pingårtumik tåuna porssuaK. taima Ki-
merdlorteréramikik narnup KerKanut
inigssipait. kinguningualo tåuna arnaK
anguternap igdluinarssumik igssutdlu-
go atissaigå savssarpoK. savssarérmat
kurbadime uningaKativta ilåt angut u-
torKagssångulersoK KaerKuvåt. tauva
arnaK tåuna, ilarputdlo, avdlalo angut
cirkusimioK pingasuvdlutik narKup
KerKanilerput. ilånguåkulugputdlo pi-
ssusigssaerutdlufnarpoK. imailiorput-
dlo:
arnaK tåuna porssuarmut ikitineKar-
tinago, angutip ilavtinut porssuaK Ki-
merdlortipa, tåssångåinaK aneriatår-
figssaKarsinaunersoK misiligdluancuv-
dlugo. åipåta misigssorteréramiuk ar-
naviame pavfisigut kalungnernik par-
naersautilingnik agssai aulajangerpai,
asulume tunuanut pisitdlugit. tamav-
tinutdlo sinersiteréramiuk porssuar-
mut ikeriardlugo porssuaK påvatigut
agdlunaussamik iluamik Kajangnaer-
ssordlugo KilerssoKalugo. taima porto-
réramiuk tåssunga tumerparpåjussar-
ssuarmut åma tåssa ikiteriardlugo tåu-
narssuaK Kåvatigut agdlunaussamik
napertulerpå KilerssuisinauneK tamåt
atorunardlugo. taima Kilerssorérdlu-
gulo minute nåmagtikunångitsoK åno-
råmineK tigoriardlugo issigingnårtut
tungåtigut avsseriardlugo talerminik
Kumut ussertordlo aitsångungmat ta-
maviårdlune portOKisså pavfisigutdlo
parnaeruserdlugo aulajangerssugå ni-
kueratånguarpoK, suna punguagsså,
suna suna akornutinguagsså — unalu-
na Kungujulaorivdlune! tåssalo tåuna
porissarssua sumik KilerussaiarneKå-
ngivigdlune. sågoK tåuna Kutdlarne-
KarKigtordlo angut tåuna taimak ine-
KaraluångilaK. tarriniariartoK sågua
périaKå, nauk? tåssa peKångerérpoK.
aitsångungmat arnånguaK tåuna
parnaerussaoKissoK ulapituatsiångor-
poK tumerparpåjussarssuarmik tåss’-
tauva ingminik parnaerussiviussumik
Kilerussaiaivdlune. tumerparpåj ussar-
ssuaK angmariatdlarå, porssuaK Kiler-
ssornerigsåkasigpoK. porssuardlo Kile-
russaeriatdlarå aitsångungmat amap
iliorfigineKardluinarneratut angut au-
la jangerssorneKarsimassoK. ila tuping-
nåssusia! tauva parnaeruterKeriardlu-
go poK Kilerssordlugo tumerparpåj u-
ssarssuaK matuvå. aitsåt matusoriniar-
dlugo angmariarmago angut tåuna ni-
kueratånguarpoK, unaluna sikarititua-
tårivdlune, suna Kilerutinguagsså.
ukua issigingnågkavut pikordlung-
nertaKaratilc issigingnårtitsiuatålerma-
ta Kardluatdlåsanata piguvta, piguvta
kigdlinguatigut nipe! nivdlerångavta.
alikutagssaileKissugut alikutarigsåle-
ravta nåme narrusupalåkasigput. ig-
dlåutut, nersuissut erssårtårissutdlo.
asulume issigingnårtitsisitdlugit nipi-
lerssortuisa sagdlaitsunguamik nipi-
lerssorussårdlutik ingiortaramikik nu-
ånerneruvatdlårtitaramikik.
tåuko inerput. sunalime tugdliutisa-
våt.
savssariaKaoK hestiarånguaK ineKU-
navigsoK — tåssagoK inersimassungå-
galuarpoK. Kanordle tåuna iliortiniar-
nerpåt?
tåssa angutip pitdlagunavigsup asu-
na pinguaKatigilerå. nålagkerånilo he-
stiancap nålarérarå. ilumut sungiusar-
dluagaK. nipilerssortut nipikisårung-
naerdlutik agpiniariarmata angutip
pinguaKatigissåta Kumut usserarfigi-
niariaråne sujugdlinguane kivikami-
git kingugdligmarminik nikorfarika-
tagpoK, uperKajångivigdlune, nipiler-
ssfititdlo atugåta akugtoKatigigsårnera
ilårdluinardlugo marchertuånguardlu-
ne.
taimak nålagtigissoK takorérdlugo
autdlalerdlutik businut ikitinialermå-
ne nålångileraluarmat takunarpoK ni-
pine såginardlugåo pinaisertuatålera-
luarmat. ilame nerssut taimak Kimati-
gissoK nangminérdlune angerdlarti-
nartariaKaraluarpoK.
åjukulo nipilerssortut, tupingnartu-
nik issigingnårtitsingikaluardlutik a-
j ornikutut taissariaKéngitdluinardlutik
nipilerssortuartarput. asulume nipiler-
ssutaisa nipait akulerigdlualerånga-
mik tusarnerdluinartarivdlutik. måkua
nipilerssutigait: påtagiaK noKartilik,
agiarssuaK, agiaK, Kardlortautit åssigi-
ngitsut pingasut, tumerparpåt mar-
dluk angissusé åssigingitsut anaulerta-
riånguardlo imerngålaortitagaK. ilame
tugdlériårdlutik atulerångatigik nuå-
nernere tusarnernerilo naleKartångit-
dlat.
hestiararssuaK tunuarérmat sunau-
na tugdlingutisaKå? madrasiussarssuaK
masaup pitarneK sapigå naterssup Ker-
Kanut avalåinaKåt. årit, avalariaKaoK
angut mikivatdlångitsoK, kisiåne sia-
mnguatsiardluinartOK. tåssauvordlo
KUiasårissartoK (klovn). Kuiasårissar-
tut-ukua issigingnårdlugit agsut nuå-
nerdluinartartut. tåssame avalåinavig-
sok igdlarneK autdlarterérparput. una-
me KUiasårissartoK KanoK tivsinartu-
liornigssaminik nalorningitdluinarmat.
asulume åiparissåta åma taimåitup or-
neriardlugo niairuatigut slangerssuar-
mik tigssalugtitsivigissaramiuk Kor-
dlulårtuinångortitdlugo. asulume se-
Kerteriardlune uliatertfissinartarame
ingagdlune tivsinarsautigissaramiuk.
iloKissiornigssane sut tamaisa atordlu-
git tivsisårilersarame. ilumut nipe, ig-
dlarnerssuarmit issivut maKissulnait
uluavut Kasussivdlugit — tåssame ku-
ngujulanerssuarmit. å, Kangalime tai-
mak plkunartigissumik igdlakasing-
narmat.
erKå tarralikisåleralugtuinarpoK tå-
ssale seKersartikaluarnermit. masag-
dlualeriånguardlune nåmik aulagsa-
rigsigalugtuinarpoK. pulamitdlarune
igsiatdlatdlarune suame igdlariatsiå-
saoK. ilånilo pikunavigsorssuarmik ig-
dlapilutdlarune kigdlinguatigut ånule-
riatåsaoK. saninguanitoK-una åma er-
rorsivigssuaK imermik ulivkångajag-
dlune imalik. Kiteravigdlugo autdla-
ratsipilugtorssuvdlune tutigångamiuk
imarssua tivfugtitdlugo Kanga Kordlu-
lårtånguarsse! igdlariatsiåsaOK. kisa
atissai tamarmik mitdlugtiput. igdlar-
niaraluaravta nåvut ånernarsingmata
kisa perpiarungnaerpugut. ila, suna-
me-una issigissaK taimånak nuånerti-
gissoK!
årit, tunuporssulerpoK. errorsivig-
ssuarmut tåssa nivertupalårssuvoK!
ukorsé, imarssua tivfukame, Kanga
imarpalunguarsse! tåssalo inugtarssua
aulariarane. tivsinarnera nangmineK
takordluinarniarsiuk!
taima naitsunguamik Hornbæk kur-
badime Danmarkime issigingnårtitsi-
ssartut tusåmassarssuit Cirkus Schu-
mann issigingnågkåka mérartavtinut
atuagagssiaralugit agdlauserilårpåka.
Jeremias Poulsen.
mérKat timiussiamik
(tiggaliamik) pinguartåinartut
Tønnes Olsenimit
mérånguaKarporoK mardlungnik,
aninguamigdlo ajunginerpåginarnik a-
tugaKartunik.
ajunginerpåK. taména KanoK påsi-
ssariaKarpa?
iluamérneKarneK, angajorKåt aju-
nginerpåt, mérKat silarssuarme asane-
Karnerpåt kigsautigissamingnik tama-
nik ajorssångitsut: atissat pinersut,
nerissagssat amerdlasut, pingussat ku-
ssanartut. naitsumik OKautigalugo:
mérKat silarssuarme pivdluautigisi-
naunerpaussait tamaisa. peKangåra-
mik ajorssalersinaunigssaK nautsor-
ssutigingitdluinarpåt.
ajungitsugaluarput nålagtugaluar-
dlutigdlo, atausinarmigdle ajoKute-
Karput asorusinåungisamingnik tåssa
timiussiamik (tiggaliamik) pinguartåi-
naramik. nerinermingne timiussiar-
kungikunut niorKuteKartartoK
GIJLD KARAMEL
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
tugagssartik soKutigingitdluinardlugo
seKutaussartarpåt asule erKardlugo
imalunit angmaloKisåliaralugo' agssa-
kåtitardlugo avdlatutdlunit Kalipå na-
linginaliaralugo pinguarissardlugo.
angutåta narssåumut karreKarfing-
mukåutaraluarpai issigingnårtitdlugit
KanoK karrit pingoriartomerinik, sia-
ruarterneKarnerinik, katerssomeKar-
tamerinik, aserorterneicartamerinik,
timiussiortume uneKartarnerinik;1 i-
nugparujugssuit agsut sulingårtaria-
Kartut tamuånguamik nåmagsissaKå-
sagunik.
arnåta tåkordlertaraluarpai mérKa-
nik pitsungåramik igdlumingnilunit
inussutigssaKångitsunik; tamarmigdle
iluaKutåungitdlat. sivikitsumik malu-
gitsiartaraluarpåt erKungitsuliortar-
nertik unersuissaraluardlutigdlo ilua-
mérneruierumavdlutik mérKatut av-
dlatut inussutigssamingnik angnikika-
luanik nuånårutigingnigtutut. Kår-
sitdlarångamigdle timiussiminemig-
dlo sivneKarångamik unersutertik pu-
iortåinarpåt. kingumut Kalipakunik
pingualeraraut angmaloKisåliulerdlu-
tigdlo.
uvdlut ardlåne angajorKåtik ilaga-
lugit orpigpagssuamukarput najå-
nguaK inuvigsiortoK. tamalånik nag-
sataKaKaut: kavfe KalarigaK, nautsiat
Kalarigkat sujatat nigdlorsimassut,
kågit mamangåt paormatdlo, avdlar-
pagssuitdlo ajungitsut taimågdlåt ani-
nguékut najånguardlo naussortåsåput
pinersautigssanik.
taima angalaordlutik pinernerinar-
nik naussortarugtulerdlutik takuler-
påt sigssinguaK avaleKutine pukitsu-
nguane angalaortoK. pissariniarniarta-
riaKarpåt angerdlåussagssartik. pissa-
rigaluarunikume nuånårutigerKajar-
påt. isumaliorput ajomånginåvigsu-
savdlugo, kukorujugssuarputdle. ne-
rivfigssartik Kimarujugssuarpåt tåssa-
lo påsilerdlugo imåinaK pissarissag-
ssåungitsoK. naluvdluinalerpåt sumit-
dlutik sukorKusimanerdlutigdlflnit. ki-
salume agdlåt tarrukalugtuinarpai.
(normume tugdl. nangisaoK)
22