Atuagagdliutit - 03.12.1959, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit
atuartartunut
imai tunik
arfine K-mardlungnik
ap e r ku te ku rs imavon:
1 . 1959-ime pisimassoK
suna Kalåtdlit-nunånut pi-
ngåruteKarnerpausoraiuk?
Ltm landsrådertåp atautsi-
mérKårnera KanoK OKause-
seKarfigisinauviuk?
3b iliniartitsissut aften-
skolime atuartitsiumångine-
rat KanoK isumaKarfigaiuk?
4b uvdlup KerKane radi-
oavise, uvdlut kingugdler-
nilo taissariaKarnerussut u-
nigtineKarångata maKaissi-
neKartarpat, amalo kigsau-
tigaiuk unungnerussukut
radioaviseKalernigssaK, tå-
ssa uvdlormut pingasunik
radioaviseKalerdlune?
3 a arnat angutitdlo mar-
dlugsuit tåikit, ukioK måna
ingmikut Kalåtdlit-nunånut
pingåruteKarsorissatit, nav-
suiardlugulo sok?
6 b igdloKarfigsine suli-
agssanit suna sagdliutaria-
Karsoraiuk?
7 b åipågumut Danmark-
imit kikut maunga tikerår-
nigssåt kigsautigaiuk?
boligstøttemit igdluliat kiagsau-
serneKartarnigssat
1. 57 mili. kr-nit. isumaxarpunga
nangminerssordlutik inussutigssarsiu-
tilingnut kajumigsautauvdlutigdlo su-
niuteKarumårtut.
2. sukasimårdlutik oxausexartarne-
rat nåmagisimårpara, oKauserissatdle
ila.it xagdlerxigsarnexarpatdlårtarput.
3. akigssarsiat pissarioKissumik år-
xigssuniamexartut nåmagsiniarnexar-
tutdlo nalunginavkit ingminuinax issi-
gisoråka, Kåumarsaivdlutik sulivfigi-
ssagssatik pinagit.
4. maxaississarpåka. pingasoriardlu-
nile avisexartarnigssax kigsautigingi-
lara.
5. Elisabeth Johansen, arnat nålag-
kersuinerup tungåtigut soxutigissaxa-
lernigssånut malungniutugssausori-
gavko.
6. KierititsiveKalernigssax, boligstøt-
temit igdluliat kiagsausernexartaler-
6. KerititsiveKalernigssaK. inutig-
ssarsiutit tunitsivigssaileKiungnaer-
nigssåt sordlo neKinik åma inusugtut
inutigssarsiornermut sungiusagaunig-
ssåt
7. avisinit éssigingitsunit avisilior-
tut, téukualo nålagkersuissunut ilau-
ssortat kisisa pinagit inuinåitaoK a-
perssortåsagait. nålagkersuissut tåku-
tartut inuinarsiungipatdlåKaut!
agdlagfingme pissortax
Frederik Lennert, Sisimiut.
Savalingmiunik isumaKatigissut
— sujunigssamut avKutigssait —
1. savalingmiormiut autdlartitaisa
landsrådimik oxaloxatexarnerat, ta-
matuma kingunera uvagut aulisartut
sujunigssame angussaxariartornig-
ssavtinut avxutaussugssatut issigavko.
3. agssuarnartusoringilara aulaja-
ngersimassumik pissugssauvfigingig-
påssuk.
massoK. isumaKarpungame tåuna si-
aruaraluarpat uvagut kalåtdlit su-
jungnåisagaluartugut.
2. nuånareKåra nunavtinut pingåru-
titalingnik ardlalingnik isumavdlu-
arnartoKalermat. taimåitordle ajo-
raluartumik måne Avangnåne suni-
uteKarnigsså ilimagisinåungilara.
3. uggoreKåra, tåssame kujalivtinut
sujumukarsimassunut malingnauni-
arfigssat pingårneriit ilagingmåssuk.
4. isumaKarpunga tusarnårtut amer-
dlanerit maKaississaKissut, kisiéne
unukut aviseKarKigtarnigsså pissa-
riaKartingilara.
5. ukiOK måna ajoraluartumik angu-
tit mardluk pingåruteKaKissut ånai-
simavavut tåssa Avgo Lynge åma
Carl Egede, suliåime suniuteKarsi-
maKaut. arnatdle mardluk pingåru-
teKartutut taisinausoråka: landsråd-
imut ilaussortaK kisalo Danmarki-
mit NungmukartoK nerissagssanik
ilitsersuissartOK. landsrådimut dlau-
ingmikortitauvatdlårneK ]
1. kommunalbestyrelsigssanik lands-
rådigssanigdlo nutånik xinersinex,
tåukununga KinerneKartut amerdla-
nerssait nutåjungmata, isumaxarama
tamåna nålagkersuinerup tungåtigut
exiatdlautåungitsorsinåungitsox.
2. nutåjussusia erxarsautigalugo nå-
maginartutut taisinauvara.
3. isumaKatigisinåungilara, isuma-
Karama kialunit kalåtdlinik asangnig-
tup Kdumarsainerme suleKataunine
perKigsimissutigingisåinåsagå, nauk
nalungikaluardlugo sulissup akigssar-
siagssane puigungisåinarå.
4. maxaissinartaxaut, pingårtumik
avangnåmiussune, ukiume Avangnå-
nut avxutaerunerane avatånit tusa-
gagssat piuminartaxingmata, tamåna-
lo pivdlugo åma kigsautiginardluina-
raluarpoK unungnerussukut radioavi-
sexartalernigsså.
5. landsrådertåt arnartatuarssuat,
ssumik najugaKartut pisinaussut ta-
marmik isumangnaitsumik sulivfig-
ssaKartitaussariaKarput. K’utdligssat
sulivfiuvoK piniamikut aulisamikut-
dlo napaniarfigssåungitsoK. måna su-
livfeKångitsut amerdlavatdlålerput,
kommunimutdlo artorssautauginar-
dlutik. taimatutaoK inutigssat kalåli-
memgit tungaisigut pigssaKartitaunig-
ssaK piårnerpåmik angussarianarpoK,
sulissartut artornaKissumik navianar-
tumigdlo sulivfeKartut kimigtunigtaoK
nerissagssaKartariaKarmata. tamatu-
mane nålagkersuissut pissugssaussu-
tut isigåvut, tamatumungalo tungatit-
dlugo isumaliutigissagssatut måne ila-
ne imatut oKarsinaussarneK ilångut-
dlara: kimigtumik nerissagssaKångila-
gut iminaKisa kaersautigalugo.
7. nålagauvfiup aningaussanik aku-
erssissartue. udvalge tåuna, nunavti-
ne aningaussat tungaisigut ingerdlat-
sinerme eKiteruvfiussoK tikerårniar-
dle, niuvertoKarfit kisisa pinagit niu-
5. landsrådimut amamik iluassorta-
Kalermat pingårtuvoK, taimailivdlune
arnat suleKatigineKarsinaunerulisang-
mata. åmåtaoK taissariaKartipara sine-
riagssuarput isorartoKissoK Kavånga
avangnamut tamåkiussardlugo provst-
imit angatdlavigineKarmat.
6. kalåleKatlivtut avdlatut noncåi-
ssutigigaluarpara igdloKarsinaugpat
katerssuvfiusinaussumik.
7. kungikut.
fru Kristiansen,
Tasiussax.
iliniartitsissut saniatigut akig-
ssarsissariaKarput!
1. umiarssuartårssugalup „Hans
Hedtoft“ip umiarnera. pisimassup ta-
matuma nunavtine ingerdlatsinerme
OKilisautausinaussugaluit maungåinar-
tipai, tamånå'inåungitsumigdle tamav-
tine alianaKissumik nagsataKardlune.
57. mili. kr-nit nålagkersuissunit nu-
igdluliortitemigssaK, inuit sulivfigssåi-
nik isumangnaitsumik pilersitsinig-
ssaK.
7. tikerågssamårtunik tusaréraluar-
pugut. grønlandsudvalgip tamarmiuv-
dlune tikerårnigsså pingåruteKarsori-
galuarpara.
Kommunalbestyrelsime ilaussortax
G. Rosing, Nåk.
sordluna landsråde ilane — soku-
tåungitsunut pulassortartoK
1. afunårnerssuax „Hans Hedtoft“ip
umiuneratigut pisimassox, angutinik
isumavdluarfigingågkavtinik ånaissa-
xartitsissox. tainexarsinauvortaox 57
miil. kr-nik Kalåtdlit-nunåne piorsai-
nerme akuerssisimanex, suniutexar-
dluartugssax.
2. landsråde savalingmiunik isuma-
xatigissutexarnermigut silatumik ili-
orsimavox akuerssåginarsimånginame.
kisidne sordluna landsrådit ilait ilåni-
aperKutit arfineK-marduk Atuagagdliutit atuartuinut
nlgssåt, inusugtut tarfinangajagtut tu-
nissagssiornermut pexatautinexartari-
axarnerat kisalo erngup suvdluliata
tamåkissumik nåmagsinexardlune u-
kiumilo atugaunigsså.
7. avisiliortut, nålagkersuinermut a-
tåssutexångitsut.
pisiniarfingme pissortax
Knud Olsen, Sisimiut
nangminigssarsiorneK
1. 57 mili. kr. niorKutigssiomerup
KagfagsarneKarnigssånut akuerssissu-
tigineKamerat.
2. angussaKarfiuvdluarpoK, oKaluse-
rissatdle ilarpagssue pingitsomeKarsi-
nåugaluarput, igdloKarfingnut atausi-
åkåginamut soKutiginauteKartaramik.
3. nangminigssarsiornerusoråra, ajo-
KutaussoK pingitsorneKarsinaugaluar-
tordlo.
4. pingitsorneKarsinåungitsutut issi-
gåka, pingasoriardlunile radioavise-
KarnigssaK pissariaKångilan sulissug-
ssaKångigpat.
5. nåmik.
6. niorKutigssiomerup Kagfarsarne-
Karnigsså, inusugtut Kåumarsainerup
tungåtigut sulivfigineKarnigssåt.
7. statsministere, finansministere §-
ma folketingip Grønlandsudvalgia.
politibetjent Vilhelm Olsen,
Sisimiut.
akigssautit åririgssunigssat
1. niorKutigssiomerup Kagfagsarne-
Kamigssånut 57. miil. kr. folketing-
ime akuerssissutigineKarnerat.
3. tamåkunatigut påsivarput, Kalåt-
dlit-nunåne akigssautinut tungassut
åi-KigssussivfigineKarnigssåt pissari-
aKartoK.
4. åp.
5. Elisabeth Johansen ama Avgo Ly-
nge.
palase Kristian Lauritsen,
Sisimiut
nålagkersuissut tåkutut inuinar-
siungipatdlåKaut
1. kommunalbestyrelsi mut landsråd-
imutdlo ilaussortagssanik KinersineK
åma kalåtdlit savalingmiormiutdlo au-
lisaKatigigsinaulemerat, nunavtinitdlo
tamarmit autdlartitat landsrådime a-
tautsiméKataunerat.
2 Kangatut InangajagpoK. — nunar-
put Danmarkip ilagå angnerungitsu-
mik mingnerungitsumigdlunit naligiti-
taussoK, inuile KaKugulunit naligigsi-
taulersinåungitsut!
3. nålagauvfingme atorfeKartunut i-
liniarfigssauvoK, akilugtorfigissauner-
ssuaK nåmaginarungnaermat, éipåti-
gutdle unigtitaunera uggomautileru-
jUgSSUVOK.
4. åp, pingasuniik aviseKartalemig-
ssaK kigsautiginartisinauvara, tusa-
gagssiarineKarsimångitsunik pigssa-
Karpat, nipilerssugkanut kalåtdlit nu-
ånaringisåinut nailisautigalugo.
5. någga.
4. maxaissinartarput åma unungne-
russukut avisexartarnigsså pitsaorxa-
jaraluaxaox, sordlo 22,30 erxåne.
6. aulisartunera piniar tuner alo tu-
ngavigalugit oxarumavunga xerititsi-
vik sagdliutitariaxartox, sineriavta i-
magssaxartitdluarmago.
7. kungikut ministeritdlo.
aulisartut sujuligtaissuat kombet-
mut ilaussortax David Broberg,
K’exertarssuax.
landsråde nikagerpalugpoK
1. Hedtoftip umiarnera erKåisångi-
kåine, marts Kåumat landsrådip ing-
mikut itumik atautsimmermine suli-
ssutigissai, kalåtdlit avatåne aulisar-
talernigssamut sungiusarneKamigssåt
åma 57 mili. atordlugit sulivfigssuali-
ornigssaK pingåruteKardluinartutut i-
ssigåka piviussungortinigssåtdlo nuki-
ngiutariaKartitdlugo.
2. aperKuterpagssuit erKartorneKar-
tut isumavdluamartoKartipéka. ataut-
siminerup sivisunerssua erKumiginar-
poK. påsisoråra ilåtigut ingminut ni-
kagerpalungneK erssitsoK, tamånalo
pissutaussoK K'inersissut tusarKårtina-
git ilåne aulajangigaKarumångitarner-
mut, isumaKarpungalo tamåna aki-
ssugssåussutsimik påsingnerKarner-
mik pissuteKarsinaussoK.
3. isumaKarpunga iliniartitsissut pe-
riausiat pissusigssamisortoK, fiinans-
udvalgime akuerissagssanik kinguar-
titerissameK taimailiomikut pilertor-
nerussumik namagsineKartarmat.
4. agsut maKaississarpavut. isuma-
Karpunga nutårsiagssaKartitsineK
angnerussariaKartoK pingasunik ra-
dioaviseKalernigssamut isumaKatau-
vunga.
5. landshøvding Lundsteen åma di-
rektør Hans Christiansen landshøv-
dingep Kalåtdlit-nunåta pissariaKar-
tuinik ilisimangnigdluamera, lands-
rådip atautsimmerine mardlungne su-
julerssuivdluartarnera isumaisalo ku-
ssanartut ilaussortanit iluarineKardlu-
inarnerisa erssersipåt, uvdlume sule
taortigssaKartingikatdlarigput. påsiso-
råra Hans Christiansen Kalåtdlit-nu-
nåta tunissagssiomeranik soKutigissa-
KaKissoK, Kavsérpagssuartigutdlo pi-
ssutsinik nutångorsaissarnera pivdlu-
go lisumaKarfigåra ukioK måna angi-
sumik suliaKarsimassoK.
6. KerititsiveKalernigssaK, téssunå-
kut nangminerssortut tunissagssiorne-
rat mikingitsumik ikiorsemeKaratdlé-
sangmat.
7. kungikut, Kalåtdlit-nunåta minis-
teria nålagauvliuvdlo aningaussanut
atortitagssanut akuerssissartue.
radiolerissunex Frederik Lohmann
K’exertarssuax
nåssatigut nåpautit migdlisineKa-
sanerput?
1. syfilisip nunavtinut erKuneKara-
luarnera amilårnartoK, Kujanartu-
migdle piårnerpåmik unigtineKarsi-
ssortångortup uvagut arnat Kimåt-
dlagtipåtigut, nunavtine nålagker-
suinerme atorfigssaKartugut påsitit-
dluta. nerissagssanik sujunersuissar-
tup sineriak tamåkerdlugo angalaor-
tamigsså kigsautigeKåra. imaKa ta-
matumunåkut nåssatigut nåpautit
migdlisineKammårput,, sulime anå-
narpagssuit nerissagssat sut per-
Kingnarnemssut mérKamingnut ne-
risisavdlugit malussarmatigik.
6. katerssortarfigssaK.
7. avdlamik kigsauteKarsinaugaluar-
dlunga, kungigssarput maunga U-
pernavingmut aputerKugaluaKåra.
jumdjusimassox
fru Karen Thomassen,
Upernavik.
Upernavik Kitåne igdloKarfigtut
nautsorssussaulerumårnerdlune?
1. Kalåtdlit-nunåta OKalugtuarissau-
nerane aitsåt arnamik landsrådimut i-
laussorténgortoKarmat. tamåna inuié-
ngussugut tugdlusimåmtigalugulo pi-
ngårtiparput, sujunigssamilo arnar-
tavta angutinut nagdlersukiartornig-
ssånut avKutaussugssauvoK.
2. atautsimineK eKingassumik inger-
dlasimavoK. ilaussortatorKat ilikausi-
marpalugput, ilaussortångorKåtdle ili-
niartutut taisinåungilåka. inuk suliag-
ssaminut sapersoralune sumutdlunit
akuerssissångingmat.
3. sumilunit aningaussaK piuminar-
tarpoK, téunalume pigitinago inuneK
saperpugut, kisiåne iliniartitsissup ka-
låtdlit inusugtortainut suliniardluar-
tup, akissarsiagssame angissusigsså
pivatdlåmago kalåtdlit Kaumarsagau-
nemnigssåt isumagissariaKarpå.
4. uvdlup KerKane radioavise agsut
maKaissineKartarpoK, tåssame inug-
pagssuit akuneK tåuna uningaorfigi-
nerussarmåssuk. uvdlune kingugdler-
ne taissariaKarnerussut taimatut tuså-
savdlugit pissariaKartuåinarput, u-
nungnerussukut radioavise åma pissa-
riaKartipara, tåssa inuit amerdlaneru-
ssut tamatumane peKataunerusinaung-
mata.
5. Dronning Ingrid, tåussuma suli-
ssutigingningneratigut sakiagdlutip
nungusarneKarnera iluagtikiartuler-
mat. angutine landshøvding Lund-
steen, ukiup ingerdlanerane nunavti-
nut pingåruteKangårtumik suliaKarsi-
mavoK, taissariaKarportaoK nunavti-
nut pingåruteKaKissumik suliaKartar-
simassup folketingsmand Avgo Lyngep
toKunera uggornaKissoK.
6. iliveKarfiup pitsaussungornigsså.
måna iliveKarfigput ungaloKångilar-
dlunit, iliveKarfingme iliverKivigtut
issikoKartariaKångilaK.
7. åipågumut kungikut tikerårKuna-
raluaicaut, sule upernavingmiunit ta-
kuneKarsimångingmata, åmalo kungi-
kut Upernavingmut tikerårériai*pata
Upernavik Kitåne igdloKarfit ilåtut
nautsorssuneKalersinaungmat.
GTO’p sagfiorfiane pissortax
Karl Jørgensen, Upernavik.'
aitsåme nunavtine sujugdlerpåmik ar-
namik landsrådime ilaussortaxaler-
mat, taimalo Kalåtdlit-nunavta inger-
dlatitaunerane angnertoxissumik suli-
ssugssaulerdlune.
6. kigsautigigaluarpara katerssortar-
figssax sagdliutinexdsassox, tåssa su-
mutdlunit atorsinaussumik måne ka-
terssortarfexarnigssax piuminarsili-
vigkaluarmat, måndkume katerssor-
tarfigtut atornexartox pitsaussutut o-
xautiginexarsinåungitdluinarmat.
7. atarxinartorssuit kungikut kig-
sautiginaraluaxaut, taimatutdle pisso-
xarsindungigpat nålagauvfingme ator-
filingnik xutdlernik tikerårtoxarnig-
ssax, månime tamåkuninga tikeråxa-
juitsuvtine ingmikortitauvatdlårtutut
misigisimarxajånartaxingmat.
Butiksmedhjælper
Jørgen Mathæussen, Upernavik
issit nangmingneK takussait —
tungavigssaK pitsaunerpåK!
1. nunavtine umiartorneK imalunit
angalaortarneK pivdlugo udvalgeKa-
lersitsisimaneK. nunavtine angalaniar-
neK tamatumanilo atortorissat miser-
ratigssåungitsumik isumangnåineru-
lersitariaKarput, Atlanterhavikut ikår-
tarneK pinamago, kisiånile åma nu-
navtine sinerssortarneK atorfigdlitdlo
atorfigtik pivdlugo angalaniarner-
mingne atortorissait pitsångorsaivfigi-
ssariaKardlutik. inup inunerata akiso-
Kissup, nunavtine angatdlatit pitséu-
ngissusisigut, navianartorsiortitaunera
nåmalerpoK migdlisartariaKardlunilo.
tamatumane nålagauvfik pissugssau-
vok. udvalge tåuna nålagauvfingmit
suliagssaKartitaussutut misigalune su-
lissariaKarpoK, Københavnime agdlag-
figssuarme igsiåinarane, nunavtinile
nangminérdlune påsiniaivdlune. tauva
takusavå nunavtine angalaniamerup
tamarmiussup Ingerdlatitaunera ajui-
narane ajordluinartussoK.
2. soKutiginartutipara, landsråder-
tårdlo sujulianit isumavdluamarto-
Karnerussutut Kiviarumavara.
3. iliniartitsissut Danmarkime sorae-
rumérsimassut erKarsautigalugit ta-
matumane piumassarineKartoK angu-
niarneKartordlo agssuarnartoKartingi-
lara, nunavtine atuarfingne sulissuvut,
iliniartitaunerat maligdlugo, aningau-
ssait åssigingingmata, isumaKarnar-
portaoK aftenskolime suliaKartut a-
kigssarsiait åssigilersinåungitsut. nå-
magissariaKaratdlåsavarput akigssar-
siatigut pitsångorsaivfigineKarnigssaK,
månime pissutsit nåpertordlugit aften-
skolime atuartitsiumajungnaernerinå-
kut, akigssarsiaK tamane åssigilersi-
nåungingmat.
4. maKaissinartaKaut, radioavisivdle
uvdlormut pingasoriartarnigsså pissa-
riaKartingilara.
5. tarssaKarumasinaugaluardlunga
taimailiorniångilanga, taima inungnik
erssersiitsiniarneK kussagissångitsu-
gavko.
6. igdloKarfivtine aulajangersima-
vertoruseKarfitdle åma tikerågkane
agtupalåginartamagit. Kularingikalu-
arpara udvalge tåuna nunavtinik påsi-
simassaKardluartussoK, issitdle nang-
minérdlutik takussait — tåssa sulinig-
same tungavigssaK ajunginerpåK.
Visitatsprovst Rink Kleist
K’utdligssat
avangnåmiunut påsinardluartut
1. Hedtoftip umiarneratigut inug-
pagssuit ajunårnerat.
2. atautsimlneKarnerane sarKumiu-
neKartut sulissutigineKamigssåt so-
KutigeKåra.
3. iliniartitsissut amerdlanerit sule-
Katitik avdlat påserKåmagit unigtit-
sinerat tupigåra.
4 avise avdlångortitariaKångilaK.
5. radiop pissortå Frederik Nielsen
suleKatålo Hans Hansen soKutigi-
nartutut pingårput, påsinartunik er-
sserKigsunigdlo oKalugtamermikut,
uvavtinut avangnåmiune nuånersu-
nik tusartitarmatigut.
6. pisiniarfigssaK sagdliutitariaKar-
poK, måna pisiniarfigput uvdlunut
aggersunut nalerKukungnaerpoK.
7. kungikut.
niuvertorusex Peter Svendsen,
Tasiussax
Kjærbøl pissutingilara . .
1. umiarssup „Hans Hedtoft“ip umi-
arnera. tåuna pivdlugo ministeriusi-
massox Kjærbøl pissutitautingilara.
4. xularingilara maxaissinexartartut
tusarumassat nudnertaxingmata påsi-
uminartaxalutigdlo.
5. amax landsråde taisinauvara, angu-
tinile aussax angalassox palase Børge
Andarsen, inusugtune iluaxutaunigsså
neriåtigigavko.
7. kungikut.
fru Bidstrup
Tasiussax
puisseKarpalungnera
1. pingåruteKarpoK tusåmassåka nå-
pertordlugit sineriak tamåkerdlugo
puisseKarpalungnera.
6. piniagkanut torKorsivigssaK Keri-
titsivik, taimailivdlune niorKutigssior-
nigssaK avåmut angnertunerulisang-
mat.
7. kungkut åma vicedirektør Magnus
Jensen.
niuvertorusex soraernex
Hans Nielsen, Tasiussax
aningaussat pinardlugit suliaK
unigtitariaKångilaic
1. umiarssuartårssup umiarneratigut
kalåleKativut uvavtinik sulissussiv-
dluartut ånaissavut folktengimut ilau-
ssortaK landsrådimutdlo ilaussortaK
uggomartut issigåka
2. nunavta sujumukamigssånut isu-
mavdluarnarpoK.
3. suliaK autdlarnersimassaK ani-
ngaussåinait pivdlugit unigtitariaKå-
ngilaK.
navtine inutigssarsiornermut sujuar-
sainiamigssamut atortugssat akuerssi-
ssutigineKarput.
savalingmiut nunamingne ajornar-
torgiuteKalernertik pivdlugo landsråd-
imut fiskeriforeningimutdlo sågfiging-
ningnerat påsineKardlune angnertOKi-
ssumik oKatdlisigineKarpoK.
2. landsrådime oKaluserissaussut ilå-
tigut pissusivliussunik alapemaiserne-
Karsorinartunik ilaKarput. oKaluseri-
ssat soKutiginarnerussut ilagåt sava-
lingmiormiutdlo autdlartitait sujunig-
ssame eKaitsumik isumavdluarnartu-
migdlo IsumaKatigingnerat.
3. iliniartitsissut aftenskole pivdlugo
iliusiat paitsorsoringilara. iliniartitsi-
ssut uvdlormut mérarpagssuit nålag-
tuåinångitsut akomåne perorsainiar-
dlutigdlo iliniartitsiniarnermik sania-
tigut sulisagunik akissarsissariaKar-
put suliamingnut nalerKutumik.
4. (ilauna maKaissinartaKaut. ajomå-
ngigpat OKautigineKartut piviussu-
ngortinigssåt kigsautiginaraluarpoK.
sulissunut suliagssaK angnertusaKi-
ssok ilimagåra, ajomångigpatdle radio
avise unukortoK tangnerussunguinar-
Kusinaugaluardlugo.
5. arnat nunavtine sivisumSk iluaKU-
taussumigdlo sulisimassut ukioK måna
ugpernarsaivfigineKarsimassut atarKi-
nartumik sarKarmiulemeKarsimassut
taiumavåka: oversygeplejerske Doro-
thea Bentzen, Nungme børnehjemmi-
me ningiussoK, åma oversygeplejerske
Signe Vest. angutinik ingmikut tai-
ssagssaKarsoringikaluarpara.
6. inutigssarsiornermut tungassunik
pilersitsinigssaK, inuit najugagssåinik
falTLO BARRE
sukulåt silarssuarme tamarme tusåmassax
den verdensberømte chokolade
kungikunut niuvertartox
kut sussagssarivatdlångisamingnut pu-
lassortartut, åssersutigalugo erxartor-
nexarmat angatdlatit nunaxarfingmit-
dlutik motorisa uningatinexartarnig-
ssåt. pitsaunerunginerdlune angatdhi-
tit nålagaisa akissugssauvfigtik tamå-
na nangmingnex aulajangertaruniko.
3. aftenskolime atuarusugtunut uki-
umdna atuångitsornex uggornaralua-
xissox taimåitox åipåtigut iliniartitsi-
ssut piumassåt tapersersortariaxarpox.
(Klip. tugdl. nangisaox)
Karmaissuf entreprenøritdlo
suliait
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
Jespson-Købenliavn
8
9