Atuagagdliutit - 17.12.1959, Síða 8

Kaj Munkimit
unissuterpagssuit kussanartut uki-
toK måna jutdlime tunissutisiari-
ssama kussanarnerssåt avdlåungi-
laK Gutimit ajungitsumit jutdliar-
Kap uvdlåkuinarå tunissutisiarisimassa-
ra. Vedersøp sogniata kujåmut isorpiå-
ne, kujasingårame sognimut tåssunga
atångitsungajavigsume, Vedersøp Hus-
byvdlo kigdleKarfiata igdlumik avKU-
sårivfiane MålatoKaK najugaKarpoK
aussaungmat pikunartumik 90-lisima-
ssok. jutdliarKap unukue tamardlui-
naisa ornigdlugo pivdluarKujartortu-
artarsimavara, ukiumånale orningit-
sungajagdluinarpara; bilera orssug-
ssaileKissupara avKuserngitdlo Kuasa-
ngåramik støvlinik cykilitdlo agssa-
kåssuinik agtuåsavdlugit navianar-
dluinarput, arnatdlunit isumainit na-
lorninarneruvdlutik. tamåkorpagssuit
utorKatsissutiginiarneKarsmaugaluar-
put tungavigssaKarKigsåratigdle, ka-
migpangmale Kaisigut alersileriaka-
sigkama tauvauna MålatorKap sinig-
fiata sanianérérsunga.
„palasip pulårpåtit, Målat, palasip
pulårpåtit."
„tupingnakasigkalugtuaK!"
Målap atissalersornerane unaivik
klssarssutip Kåne Kitserartuinångorér-
poK. agssårKat arfineK pingasut anåna
ikiulerpåt nerriviussap Kåva atdlar-
terdlugo, kavfisorfiup aKajarua error-
tordlugo, mamartorpagssuitdlo: sukut
imugdlo, sigtit igfiatdlo, puneK imug-
ssuardlo, tingussaK pølsitdlo (nangmi-
neK sanåK, iluamik torratdlataK),
kringlit kunissårKatdlo, sarKumerar-
dluglt. igavfik Kangame Brasiliarsung-
nissånguarsse, uvfa Danmarkimiunia-
tårdlune (ilumut, OKalugtuåinaunane
taimaiverKigsårpoK), sut tamarmik
Jyllandip kitåmiutorpiaK mamarssau-
tigineKarput kavfisorfiup aniatitånit
sukulugssånguamut.
„KujanarssuaK" å, „ivdlitdlo", måna
Målat pulårtiminut piarérpoK.
oKauserpagssuit atomeK ajornaKaut
MålatorKame
jutdlisiorneK
ukioK måna avdlanit pingårnerutitdlugo atuagkiorton taigdliortordlo Kaj
Munk erKainiarneKarpoic — tåssa taigdliortup inungorneranit ukiut 60-ingorsi-
mangmata, kinalunitdle Kaj Munkip atuagkiai amerdlaKissut tamaisa atuarér-
simavdlugit isumaKalersimagaluartOK inugtå narKa tikitdlugo ilisarisimalersi-
mavdlugo, ingminut sagdloKttåsaoK, tåssame angut tåuna atuagagssiåinartigut
avisitigutdlo amerdlasorpagssuarnik agdlagaKarsimangmat ilåtigut mdnamut
nalenardluarsimassunik.
taimatut ilångussånguaK 1940-mit pisson atenartoK „MålatorKame jutdlisior-
neK“ pisimassuvingmik autdlarKauteKariardlune Munkip pissarneratut takor-
dluiningordlune inerpoK, sordlume ukiorpagssuarne Vedersøme taigdliortup så-
navianit nutåliat tåkussortuartarsimassut.
manåkut, agdlangneKarneranit ukiut 20 Kångiusimagaluartut, erKarsardluar-
tunut sule suniuteKarsinaussorujugssåvoK. jutdlip ulapinarserugtorfiane er-
KigsisaivoK. agdlagånguaK tåuna atuaråine taigdliortup OKausé erKarsautig-
ssarsivfigingitsorneK ajornaKaut, taimalo misigisimagåine nagdliutut angner-
ssåt, jåtdle, piarérsardluarsimavdlune nagdliussissariaKarpoK.
ukiut amerdliartortitdlugit siutikasit „sule silagssorigsorssuvunga," pavå-
ajorsigalugtuinarsimangmata. arnator- nga pivdluarKussutitut malungnartit-
Kavdle tatdlimik påtalårissorujugssup dlugo taima OKarpoK kinguningualo
kinå angmalortOK eKisaloKissordle tai- sikissarKeriardlune OKautsine Kag-
ma KujamasugpalugtigissoK issigalugo dlerKigdlugit. sordlume pivfigssaK u-
kivdlingnalångitsungilaK. arnaK tåuna nigkatdlartOK arnaK inunertorssuaK u-
angutit suliagssåinik sapigaKånguara- torKalinermine nåmagigtardlune inu-
ne suliuartarsimassoK mana sajugtu- nerisimassaminik issoriniagaKångit-
ngorsimagame nuerssainerinardluinar- sok, perKigsimingitsoK Andersip, kiu-
mik suliaKalersimavoK. nunaKarfiup nerputdlunit, piumassane pissarsi-
erKånit tusagagssat ardlalinguit er- mangmago, såvnitoK issigileravko.
Kartorpavut Gutivdlo uvavtinut aju- arnatoKaK puatdlårigdlune saimar-
nginerssua ilangutdlugo taivdlugo. palugdlunilo 90-inik ukioKalerame ig-
Målat sikissarpoK, imerdlårsivdlune. siavigtåmine ukamartume igsiavoK, —
Kungujugdlunile. igdlumime ajorssau- ila sordlulunime någssåungitsup Kau-
teKångilaK, uvdlåkut sinigfingmine mama tarninganut ångusimassoK, Må-
kavfisortarpoK, inusugtortaisa aju- lat, jutdlime pivdluarit! måna Kinuti-
ngitsumik pivåt mératsiarssuitdlo si- geriartigo pavssuma måna tikitdlugo
samat arnatorKamut sulisinaujung- tasiortigiuarsimassavta uvdlugssavti-
naersumut allkutauvdluavigput. ne aggersune åmalo nunamikungnae-
(34-me nangisaon)
ruvta Kilangmut pinigssarput ilångut-
dlugo tasiorumåråtigut. kinaK utor-
KarssuaK perKigpalugtordle Kåumar-
nerussutut IpoK, issai Kivdlåtdlagtar-
dlutik, — ilumut, MålatorKap nalu-
ngitdluarpå inuvigsiorame igsiavigtå-
me saniatigut igsiavigssaminik avdla-
mik åma piarérsimassoKarmat. „Må-
lat inuvdluarit." „KujanarssuaK, Kuja-
narujugssuaK." — takuvat, tamana pa-
lasimut pissagtiatdlautaussutut taiu-
rrtavara.
silatånile siorarssuit Ujuåt ilissaung-
matdle sordlo aitsåt kingumut taima
kussanartigissut. Kassertujuåinaralu-
arput uvdlumikutdle KaKutigut ta-
mauna apumit Kaugdloringmit piner-
sagausimåput asulo Kulåt Kéumarsi-
mariarame issigissaK nunamiorpasig-
kungnaersimavdlune. silåinaK OKi-
ngårmat sordlume puerKorsarnångup
Katgåtautinarå.
imartagssarigaluale sungiusimassav-
titut ingilaK, nukigdlårtitsiniartorssu-
nane, taimåitordle téunauvdlune. pu-
joKariarmat imaK pingasutigut takug-
ssaussoK kigdlilerneKartutut migdli-
neKartututdlo ilisimavoK issigingnig-
timinut mersernarungnaersimavdlune.
taimaikaluartoK uvavnut nalunartuju-
arpoK, inuk tåussumunga sungitdlui-
nardlune. malérånguit tungivnut i-
ngerdlaortipai Kanigdlimissardlune u-
ngasigdlerKigtardlunilo sordlume
KaerKugånga, — naligssaKångitsumik
nuånissusia.
KulivtinipoK Kilak tungujortoK-tår-
tunik nikerångitsunik nuissersimav-
dlune — apisava? silardlusava? suni-
artormitauvauna? imavdle Kulinguane
pujoK KaKutigut tamaunålersimassoK
ingerdlaorujorpoK. sulile åma avdla-
nik nuiaKarpoK erKumivigsunik tu-
ngu jortunik, issigivdluaråinile påsi-
nartunik sordluko nuiåungitsut, — i-
lumut nuiåungitdlat, téssauvdlutigdle
sujorasårutit angmame, Kilagpiaup av-
ssåta angmarnge. tungujulårnerat
augpalorujugtumik a-
kuneKarsimariarame
Kilangmiorpalåvig-
poK.
tamaisa tåssångåi-
naK påsivéka.Kauma-
neK tåssauvoic uvdlo-
rissap ilisimatut pa-
vångarnitsat takusså-
ta Kaumarna. Kingor-
nerit tåuko avdlåu-
ngitdlat Kutsingne-
ruvsårtumuna igsiavi-
ssårssuarmine kultiu-
ssume igsiassup aki-
sungnere. pivdluåu-
mineii malugåra på-
sivdlugulo KåKat nå-
langnarsivfiussut k3-
nltdlunga, Gutip pi-
ngortitsinerme uv-
dluisa sujugdlersåta
uvdlåvane silarssuag-
ssatut pilerssårutigisi-
masså, inunerme a-
nguniagan, pivdluåu-
mineic Kilangmiorpa-
lugtoK, erKigsineK a-
kuitsoK siorarssuarnit
ilumorsårtunit, ima-
mit asangnigtumit ici-
langmitdlo kultitut
Kaumåvagtitaussut pi-