Atuagagdliutit - 04.06.1960, Qupperneq 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo
tigulågkat
x
taorsigagssarsiat legatitdlo
nunavtine KanoK ingerdlaneKarpat?
.tatdlimångornerme aprilip arfineK-
pingajuåne Nup katerssortarfiane a-
nguniagagssat pivdlugit OKatdlinerup
angnersså inusugtut ilinfartitaussarne-
rånut tungavoK. oKatdlineK inusugtuv-
dlune soKutiginartuvoK, inusugtutdlo
iliniartitaussarnerisa angnertusisine-
Karnigssåt tamanit kigsautigineKartoK
piårtumik sulissutigineKalisassoK kig-
sautiginardlune.
taimanikut OKatdlinerme iliniarfiu-
ssugssat susinaunere sumisinaunerilo
angnertunerussumik erKartorneKar-
put. sujunersutit iluagtisinåusagunik
ajungeKaut, inusugtutdle iliniarusugtut
iliniartariaKartutdlo taima amerdlati-
gititdlugit nåmangnaviaratik. soruna-
me iliniarusugtut tamarmik iliniarfigi-
sinaussamingnik pigssarsinaviångika-
luarput; isumanarpungale taimanikut
nålagauvfik kisime eritarsautigineKar-
patdlårsoralugo. nunavta „ilåne“ tåssa
Danmarkime privatinik iliniarfiusi-
naussunik peKånginerpoK? — nalungi-
lara måna nalivtine iliniarfigssarsior-
neK ajornakusortorujugssussoK; ardlå-
tigutdle iluagteriatårtoKartarpoK. inu-
sugtoK kinalunit iliniagaKarusugtoK a-
ngussaKarniardlune ilungersortugssau-
vok. taima angussaKarniardlune ilu-
ngersuanerme sutdlunit avKutigine-
tamavta peicataussaria-
Karpugut
A/G-me nr. 6-ime Avgo Lynge piv-
dlugo katerssuisitsiniarneK pingårte-
Kalugo atuarpara. inungmut tåssunga
ilisarisimangnigtut ilagisimangmånga
pissutiginarnago, katerssuiniarneK pi-
ngårtitdlugo pissariaicartitdlugulo ta-
persersordluinarumavara.
katerssuinerme tåssane anguniagkat
kussanardluinåssusé Avgup nangmi-
neK åssinga kisalo aningaussauteKar-
fik kingornamut inusugtut ilåinut ilu-
aKUtigssaK. aitsåme tåssa angisumik
tapersersortarialik kinguligssat eritar-
sautigisagåine.
sujornatigut takussaKartarérsimavu-
gut kalåtdlinut tungavatdlångikaluar-
tumik KanoK amerdlatigissunik ani-
ngaussanik katerssuineKartartoK. uv-
dlunilume måkunane aningaussaute-
Karfik pilersiniagaulersoK mingneru-
ssumik katerssuiniartariaKångilaK.
uvdlune måkunane aningaussat ang-
nertunerussumik iliniagaKarusugkalu-
artut ilåinit akingmivfiulerérput sulilo
sujunigssame amigautigineKartuåsav-
dlutik, amigautigineKarnerulisavdlu-
tigdlo. aningaussauteKarfingmik tai-
måitumik Kangale katerssuisitsineKa-
lerérsimassariaKaraluarpoK. aitsåtdle
ukiune måkunane pissariaKalersima-
gunarmat autdlarnerniarneKalerpoK.
taimåitumik tamaviårutdlugo taper-
sersorniartigo.
Avgup aningaussauteKarfigsså Ka-
noK sivisutigissumik katerssuneKåsa-
va? imåitariaKéngilaK ukiOK atauseK
(sivikitsumik). åridgssuneKarsmåungi-
la ukiut Kavsit ingerdlassugssångor-
dlugo? taimatut isumaliutaorérsimå-
ngigpat? ukiut ingerdlaneråne uvdlut
sapåtip akuneralunit Kalåtdlit-nunåt
tamåkerdlugo katerssuisitsineKartarsi-
nåungila Avgup åssinga ineréraluar-
patdlunit? angutip atarKinartup suju-
nertåta kussanartup kalåleiratainut a-
merdlanerussunut kingornamut suniu-
simarnga kinguneKardluarKUvdlugo.
avdlat KanoK isumaKarpat? kater-
ssuiniarnei-me pissortat KanoK oicaru-
måpat?
Tuma.
Karsinåuput. sordlo danskit inusugtor-
tåinut måko atorneKarajugput: iliniar-
neK nangmineK akilerniardlugo ani-
ngaussartutigssanik taorsigagssarsini-
arneK legateKarfingnitdlo aningaussa-
nik pigssarsiorneK. aningaussanik ili-
niarnermut atugagssanik nangmineK
pigssarsiornerme pigssarsineK isuma-
Karpunga piumåssutsimut suniuteKar-
dluarsinaussoK kalåtdlitdlo inusugtor-
tåinut atortileråine iluaKutåusagaluar-
tOK. — imana taimåitOKarérsimagalu-
arpoK tusarsimånginagkavtinik, tai-
måitoKarsimagpatdle isumaKarpunga
inusugtut tamåko tungånut navsuiåu-
nerussariaKartut.
ivsåinånguaK radiokut erKartorne-
icartut ilagåt inusugtut iliniartitau-
ssarnerånut aningaussat atortineKar-
tartut folketingip amerdlisisimagai.
måname 18 millionit migssiliorunar-
pait, ilarpålugssuilo taorsigagssarsiari-
neKarsinauvdlutik. åma uvagut tåuku-
ninga taorsigagssarsisinautitaunerpu-
gut legateKarfingnitdlo pigssarsiorsi-
nautitauvdluta?
Seminarieelev Hans Kleist.
landsrådip atautsiminigssånut
Elisabeth Johansen
tapersersortariaKarpoK
latndsrådimut ilaussortap tåussuma
sulissutiginiagaisa pingårnerit ilagåt
igdlume imiortamerup soraersineKar-
nigsså. tåssalo tamåna pivdlugo A/G-
kut agdlagaKålåmiarpunga.
sineriagssuavtine uvanga kisima
landsrådimut ilaussortaK isumaicati-
ginaviångilara igdlume imiortamerup
soraersineKarnigsså oKatdldsigingma-
go. ilumorpoK! igdlume imiortameK
soraersitariaKardluinarpoK. imalunit
imiagssat niorKutaujungnaersitaria_
Karput.
imiagssat aulakomtaussamerat —
pingårtumigdlo aj oKutaussamerssue
tamaisa ingmikut taigorusungilåka i-
nup silaKalerérsup tamåna nalunging.
mago.
KuleKutardlo uterfigilara. Kujanar-
tumik landsrådimut ilaussortaussup
imiapalåliortamerup soraersineKar-
nigsså OKatdlisigå. påsisoråra atautsi-
minerup tugdligssånut sule sukatår-
neruvdlune imiagssat soraersineKar-
nigssåt OKaluseriumårå.
nunarput angeKaoK, inugpagssugu-
naiTsugut landsrådime amartaussup
OKausinut isumaKataugunartugut. ta-
maviårtariaKarpugut tapersersomig-
ssånut, imiagssat ajoKutaunerssue uv-
dluvtine nåmaleKingmata.
månale erKarsautigissarpara: imi-
agssat niorKutaunerat handelip sule
soraersikumångilå, imiagssat avKuti-
galugit toKUssut sule ikigigamigit. Kå,
soraerniardlit! inuit perKigsorssuit i-
miapalåp toKoråinaleKai!!
nunavtine blå korseKarfiussut, kisa-
lo blå korsimut ilaussortaungitsut o-
Karfigiumavavse: sapingisavtinik ig-
dlume imiortamerup soraersineKar-
nigsså tapersersortigo, aulakomeruv-
me pigssarsiorneK tamåt kinguarsar-
tarmago. handelip imiagssat niorKu-
tauirmgnaersitdlugit, imiagssanit ilu-
aKutaunerusisunik taortigssaKångine-
rame?
kisalo naggatåtigut KuleKutsiussara
uterfigilara: landsrådip atautsdminig-
ssånut Elisabeth Johansen taperser-
sortariaKarpoK.
Karl Eugenius, Neria.
tusarpara —
atuardlugulo
Umåname blå korsit sujulerssuissui-
sa atautsimmermingne isumaKatigi-
ssutåt radioavisikut nalunaerutigine-
KartoK tusarpara: tåssa aussamut
landsrådit atautsiminigssånut imiag-
ssat niorKutaunerat soraersiniarKUv-
dlugo.
uvanga nuånarissaringilara Katsuna-
rissardlugo agdlåt, suna perKdssut
landsrådit aulajangersimassåt ministe-
riamitdlo atortugssångordlugo akuer-
ssissutigineKarérsoK ukiut ikigtunguit
Kångiutinartut avdlångortiniarneKar-
tarångat, imalunit akuerssissutigine-
KaréraluaK ukiut tamaisa landsrådime
OKalusererussårtuartitdlugo imåikune
imåikunilunit pitsaunerusassoK. sordlo
piniagkat piniai'KUssaujungnaerneråne,
mitit måne, teriangniat, tugtut avgor-
nisissarnerdlo. månalo ukiune måku-
nane landsrådip pivfigssangåtsiarssuaK
imigagssat OKaluserinerénut atortuar-
påt, sule åmalo suliagsserKingniardlu-
git piumavfigineKagssamårput.
taimatut perKussutingorérsunik inig-
ssåinutdlusoK ilineKarérsunik avdlå-
ngortiteriniarussårtuarneK landsrådiv-
dlo atautsimfirKilernerane perKussuti-
ngorérsunik upititsiniarussårtutut itu-
nik tusartuarneK avdlamut åssersuna-
rungnaertarpoK sordlume „mérKat ig-
dlerussårtut“ (tåuna unga nériardlugo
unalo imailivdlugo).
sujorna landsråde atautsimititdlugo
imiagssat asortiniagaunerat OKatdli-
saulermat landshøvdinge silatunik o-
KauseKarpoK. pissutigå niuvertoruse-
Karfit avingarusimassumitut niorKU-
tigssanik pilersugaunerisa ajornakusu-
ssusiat; imiagssat niorKutaujungnaer-
pata sule imiårKanik pajungneKartar-
nigssåt ajornardluinangajåsangmat,
pingårtumik ukiume issigtorssuarme
Kerisinåungivfingmingne inigssaKå-
ngingmata.
kisalo Karl Hansen, Ausiait erKåne
nunaKartoK agdlagkat pivdlugo OKar-
sinåungilanga tamåt ajorigiga.
Kanga aperssortingajalerdluta Ma-
nitsume ajoKivta ilåt Thomas Petersen
kangermioK, Atuagagdliutinut ilångu-
ssaKarnikuvoK ima KuleKutalingmik:
„nåmångitsut nåmautigssåt". taimatut
KuleKutsivdlune agdlangnerminut pi-
ssutigå Sisimiut erKåne piniartoK sar-
KamioK Karl Davidsen Atuagagdliuti-
nut imalunit Avangnåmiumut agdlag-
simangmat nunavtine ajoKérånguåku-
luit såssusimavdlugit sutingitdluinar-
dlugitdlo atorfigssaKångitsutut issiga-
lugit.
taimane Tumap Kåle akigamiuk i-
ternerdlugsimasorå, tåssame nuna-
mingne ajoKérånguartik kinåusanersoK
sinerissame ajoKerpagssuarnut avdla-
nut åssersusiungmago, taimalo iterner-
dlungnermine avatiminitut pinagit u-
ngåinaK issiginera påsitiniardlugo.
uvanga Tumatut Karl Hansen u-
ngåinaK issiginerarusungikaluarpara,
kisiåne ajoKerpagssuit ilame ajoKit a-
merdlanerpåt ivdlit erKartugkavtut i-
ngivigput amårdlutik atuartitsissartut,
nålagiartitsissartut, imalunit kukutår-
tut? taimatut ajoKinik tamanik ilerKO-
Kartitsinikut ajoKerpagssuit ilumor-
dlutik sulissut narrujumisigunarpatit,
atamåna ajoKit ajornarsissut. ajoKime
ilaisa kukunere ajoKit tamarmik pi-
ssuserissåtut agdlauserineKartugssåu-
ngitdlat.
sujunersusavavkitdlo ajoKimik Atu-
agagdliutine erKartugkagtut itumik
takuvdlutitdlo tusåssoKaruvit erninaK
kommunefogedimut nalunaerutiger-
Kuvdlugo — ajoirit kikutdlunit taima-
tut ilerKOKarneråtut atuagagssiatigut
Kåputiginago.
ukiorpagssuit ingerdlaneråne niu-
vertoruseKarfingne asimioKarfingnilo
ajoKit niuvertorutsitdlo sulivdluarsi-
massorssuput Kavsérpagssuartigutdlo
ku j åssutigssissar sima vdlutik, pingår-
tumik suleKatigigkångamik.
(Kup. 20-me nangisaoK)
Kinguartartikiartardlune
inigssaileKissarneK
ilaginagagssåungilaK Nungmut mi-
sigssortikiartortar-tugut isumagineKar-
dluartångissuserput; tåssame nunav-
tinit autdlartarpugut naluvdlugo
Nungmut piguvta sume ineKåsanersu-
gut, sumilo nerissaKåsanersugut. Kav-
sériaruju^ssuardlungame igdlumik i-
noKångitsumik iserfigssaKånginerssu-
aK pivdlugo nakorsaKarfik isumav-
dlutigissarsimagaluarpara, månale ti-
kitdlugo uingiarpatdlånguamigdlunit
malugssarfigigaluångilarput. avdla-
tutdle ajornartumik aningaussångua-
mik kaussarfingmioKaråine tåuko nå-
maginiåinartariaKartarput.
taimåitumik kigsautiginartaraluar-
poK Nup kommuneKarfiata igdluteKa-
lernigsså misigssortikiartortut — pi-
"ngårtumigdlo TB-mik nakorsarterér-
simavdlutik angerdlartut Nungminer-
mingne inigissartagagsisånik. åmame
imaKa (kasse) aningaussauteKarfik
nunavtinut tungassoK sågfigineKarsi-
nåusaoK. tamatumalo piviussungorti-
neKamigssånut inuinait sågfigissaria-
Kåsåput; pingårtumigdlo kombesty-
relse sujunigssame iluaKutauniartug-
ssåusavdlune, suliagssaisame ilagivi-
savåt!
sordluna angerdlarsimavf igisina u-
ssavta „Sanap“ entånitut baråkerpå-
lugssuit ardlåt tamatumunga atome-
Karsinaugaluångila?
ukunane oKausiminerne issomar-
torsiuiniångivigkaluardlunga —•_ Sa-
namime uningassarnivne måko puiu-
ngisåinaravkit: „pitsaussut atugkåka“.
pingårtumigdlo Sanap sulissue nakor-
satdlo KujåssutigssaKarfigeréKigavkit!
naggatåtigutdlo kigsautiga tåssa:
igdlumik iserfigssaKartarnigssarput
TB-mit ineKartinata anguneKarsinau-
jumårtoK. perKigsarsimassut ilåt.
inusugtut Kanon isumanarpugut?
åsit imigagssaK! Atuagagdliutit sar-
Kumerångata taimatut KuleKutsersi-
massoK takujualerparput, agdlåt ilå-
tigut Kasunarsinarunartut isumaKar-
figilersimavdlugo; apererKajålersi-
mavdlutalo: erKortuliorneruva imi-
gagssaK erKartortuåsavdlugo? åp. i-
nugparujugssuvugume taima isuma-
Kartugut. imigagssaK entartortuaralu-
aruvtigo nåmagsinaviångilarput (ima-
Kalo soraersinaviarnago). taimaner-
ssuardlime Jisusip inuneranitdle a-
tomeKalersimavoK. agdlåme nangmi-
nerpiaK imigagssaliorsimavoK (imeK
viningortikamiuk). imigagssaK-una
tuniussaussoK akomavtine atomeKar-
Kuvdlugo. uvagutdliuna påsinerdlug-
kigput (atornerdlugkigput), agdlåt uv_
dlumikorpiaK ima agtigissumik oKat-
dlisautilersimavdlugo. agdlåme imi-
gagssaK avicutigalugo inuneK akigine-
KartalersimavoK, inunipalåmutdlunit.
avKutaulersimavdlune.
imerniartarl'eKarneK
imerniartarfeKarneic ajungitdluina-
raluarpoK pissutigalugo angerdlarsi-
mavfingme atorneKarnigssågalua a-
kornusarneKarsimangmat. åipåtigut-
dle imemiartarfeKarneic akornutau-
vok, pingårtumik inusugtut issigalu-
git. inusugtorparujugssuime imigag-
ssamut putusarfigåt, måssa imaKa pe-
Kångikaluarpat ikingnerussut pututi-
tausimåsagaluartut.
imigagssamik matussisagåine akit-
suisagéinilunit erKortuliornerugunå-
ngilaK. uvdlumikume inugparujugssu-
put imigagssamik mamarissaxardlui-
nartut. agdlåme pingitsugagssåungit-
sutut issigineKalersimavoK. matussi-
sagaluaruvta tamåko encarsautiger-
KårtariaKarpavut, ajornerussumingme
kinguncKåinareinaungmat. sume ta-
marmik aulakornarsinaussut oKåtår-
neKåséput. uvdlumikutdlo OKatdlisao-
Kissumit imiapalåmit ulorianameru-
ngårtunik imigaKalerumårput, imi-
gagssaK matuneKåsagaluarpat.
taimatorpiardlo ipoK akitsorneKåra-
luarpat. imigagssaK akisoKaoK ani-
ngaussaiautaoKalunilo. imigagssaK pi-
ssutigalugo aningaussagssaileKissut
tusarnartariungnaerpavut. akitsoralu-
arpatdlo ajorssarneK angneruleru-
mårpok. imigagssamik atuineK mig-
dlisagaluarpoK, aningaussardle imi-
gagssamut atugaK agdlisagaluardlune.
isumaKatigiginarniaz-talo: inusugtu-
ne inusugtungordlånilo suliniarta, i-
migagssaK påserKuvdlugo erKortu-
migdlo atomeKarKuvdlugo.
Peter Semsen.
2