Atuagagdliutit - 18.08.1960, Blaðsíða 9

danskit aningaussalingigpata
nunarput eskimut kulturia-
nut soraerneruvfiusaoK
mingnerungitsumik Kalatdlit-nunane perningnigssåkut ajornartorsi-
utit tamarmik politikimut agtumassutenarput, nakorsauneK Preben
Smiht onarpoK, „Kalatdlit-nunane nerissanut aningaussanutdlo tii-
ngassut pivdlugit“ agdlagkaminut tapiliussamine
nerissaKamikut misigssuissup uva-
ngalo agdlagarput „Kalatdlit-nunane
inussutigssaKarneK aningaussaKar-
nerdlo“ A/G-me issuarneKatdlagtår-
dlune agdlautigineKarsimassoK Kav-
dlunåt avisine OKatdlisigineKarsima-
KaoK avisit nutårsiagssalerinerujug-
ssuat tamatumunga pissutausimaner-
sok imalunit uitsåtdlautigssat agdlag-
tut ilimagissånit angnerussut agdlau-
tigissamisimanersut OKauseKarfigiså-
ngilåka. Kavsitdle ilimanarsisipåt nå-
lagkersuinerme sulissut ilaisa agdlag-
kap sarKumernera oKatdlisigineKar-
neralo isumakulutigilersimagåt. ag-
dlagkap pilersimaneranut tungavigi-
neKartut iluamik påsineKarsimagunå-
ngingmata navsuiauteKartariaKarpoK.
ingmivtinut narKigssorniarata
avisit ilaisa agdlagaK ima påsissa-
Karfigisimavåt kalåtdlit tamanga-
jangmik nerissardliornermit sångit-
dlisimassut. ingmivtinut narKigssorni-
arata oKautiginarsinauvarput taima
agdlagsimångitsugut. agdlagardlume
taimåitoK tungavigalugo taima isuma-
KalerneK ajornarpoK. pineKartut tå-
ssåuput kalåtdlit akigssarsiaKartut i-
lait. åmalume agdlagkame OKautigi-
neKångilaK kalåtdlit inuit kågtartut
nerissardliornermitdlunit sångitdlisi-
massut. QKautigineKarpordle pissutsit
manåkutut itut atutitdlugit kukussu-
mik nerissaKameK pivdlugo ajoKute-
Kalersinaunigssamut navianaut angi-
sorujugssussoK, Kavsitdlo ilimanarsi-
sipåt kukussumik nerissaKameK atu-
gaungåtsiaKissoK. tamåna Kalåtdlit-
nunane nakorsat amerdlanerit nakor-
satdlo ingmikut iliniarsimassut måne
angalassartut ilarpagssuisa ugpernar-
sarsinaugunarpåt. nerissardlornikut
sångitdlisimaneK kångnertut påsissag-
ssåungilaK kukussumigdlo ' nerissa-
Karnermit avdlauneruvdlune.
isumakulugtitsilersut
erKortugpat agdlagarissarput isuma-
kulugtitsilersimassoK suna tamatu-
munga pissutaunerpa? — årdlerigine-
KartoK unausinauvoK kukussumik ne-
rissaKarnermik isuma sarKumersoK
erKartusorinarmat åmalo akigssarsi-
ssartut ilaisa atordluainiaraluardlutik
akigssarsiamingnik nåmagtitsisinåu-
nginerat, tåssa imåipoK kalåtdlit ma-
na pigssarigsårnerénut KularuteKaler-
neK. taima isumaKarneK tungavigssa-
Kardluardlunilo ilalerusungnåsaoK,
agdlagtutdlume tamåna sujunertaråt.
åmale imåisinauvoK isumakululernex
pissuteKartOK inuit nerissaKamikut i-
lemue kukussut erssersineKarsimang-
mata. isumat tamåko iluaKutaussumik
suliaKamigssamut avKutigssamik
angmåussisinaujumårput, taimaisior-
nigssamutdlume agdlagkap imåta a-
tautsimut eKiternera pissutigssaKaler-
sitsivoK erKortumik issuardlugo i-
maingmat: „inussutigssaKarnerup tu-
ngåtigut issigalugo isumaliorKutigi-
savdlugo pissutigssaKarpoK kalåtdlit
akigssautaisa KagfagtineKarnigssåt. a-
kigssautit KagfagtineKarnigssåt peKa-
tigalugo Kularnångitsumik angnertu-
mik påsisitsiniaissariaKarpoK ani-
ngaussat silatumik inunermut pissa-
riaKarnerussunut atorneKarnigssånik.“
avisit nautsorssutiginagit
månale erssei-KigsartariaKarpoK ag-
dlagtut soruname aulajangivfigisinåu-
ngingmåssuk issigingningnerit avdlat
inussutigssaKarnermut tungassungit-
sut atordlugit KagfainigssaK inåssuti-
giumångigpåssuk. måkule påsivavut,
Kalåtdlit-nunåne angnertuvatdlå-
KaoK, taima perKitdliomermut neri-
ssaKarnerit perKutaunerpaugunarput,
tamatuma pitsaunerulernigssånut ani-
ngaussat pissariaKartut Kavsérpagssu-
artigut amigautåuput, inuit nerissa-
Karnikut ilerKorissait angnertumik a-
joKuteKarput. — ajoraluartumik åma
OKautigissariaKarpoK agdlagaK politi-
kimut tungångingmat. soruname po-
litikimut suniuteKarsinaunigsså aper-
Kut avdlauvoK perKingnigssamut tu-
ngassut sussagssaringisåt. perKingnig-
ssamut tungassunik sulinerup suliag-
ssariuarpå inuit perKingnigssånut a-
joKutausinaussut inuiaKatigingne a-
torneKartut uparuartusavdlugit, soku-
tiginago avisit Kanordlunit tamåko
agdlautigisagaluarpatigik agdlautigi-
saluarpatigigdlunit, åma soKutiginago
ajoKUtip Kångemiarnigssånut iliusig-
ssanik nakorsaKarfik tikuaisinåungig-
pat.
tamatuma årKingniarnigssånut iliu-
sigssat nakorsaKarnermut tungassu-
ngitdlat taimaingmatdlo sujunersuti-
nut Kulåne taineKartunut ilaunatik, i-
maKale avdlanik sujunersutigssaKarsi-
nauvoK.
agdlagkap isumakulugtitsilersima-
nera åma avdlamik pissuteKarsinau-
vok. imaKa årdlerigineKalersinauvoK
kalåtdlit akigssautaisa mikivatdlårne-
rånik erssersitsinerup angnerussumik
akigssarsiaKalerumavdlune norKaine-
rit kinguneriumårai. årdlerigineKar-
poK akuerssårneKaraluarpata tamatu-
ma kingunerisinaugai tunissagssior-
nerme aningaussartutit agdlinerat, i-
luanårutit migdlinerat, niorKutigssat
akitsornerat, akigssautinik piumassat
nutåt il. il. tåssa imåipoK kinguneri-
sagåt aningaussatigut ajornartomeK.
kisalo årdlerigineKarunarpoK akig-
ssautit Kagfagtikåine nangminerssor-
dlune inutigssarsiornermik taineKar-
tartoK inugssaileKilisassoK pingårtu-
mik pikorigsunik. — sulissartuneK i-
luanårnarpatdlålerpat aulisarumassu-
erutisaoK.
aningaussatigut påsingningneK
tamatumunga ima oKartariaKarpoK,
kialunit akigssarsiat Kagfangnigssåt
ilalersornaviångilå tamatumunga pe-
Katigititdlugo aningaussat pitsauneru-
ssumik atorneKarsinaunigssåt ilima-
nauteKéngigpat. agdlagkame angner-
tumik ersserKigsarneKarsimavoK inu-
ssutigssanik atuineK kukussoK ani-
ngaussardliomertut agtigissumik a-
jornartorsiutaussoK. kalåtdlitdlunit
sulissartunut peKatigigfisa, agdlagka-
me nalunaiautit tungavigalugit, akig-
ssautinik KagfagtitsinarnigssaK piu-
massarinaviångilåt ilimanartuartit-
dlugo akigssautit Kagfautaisa amer-
dlanerssait inuvdluarniutinut imaKa-
lunit perKingnigssåkut ajoKutaussunut
atorneKarsinåusagpata. agdlagtut ta-
måna sianigivdluinarsimavåt isuma-
Kardlutigdlo atuartugssap isumalior-
sinaussup Kulåne issuarneKartut tu-
ngavigalugit tamåna påsivdluarumå-
rå. ajussårnarpoK tamåna nåmagtu-
mik erssersineKarsimångigpat.
tamatuma aperKUtaulersipå pivfig-
ssaK sivisuvatdlångitsoK atordlugo i-
nussutigssaKarnikut ilerKUt pitsaune-
rulersineKarsinaunersut. pitsauneru-
sagaluarpoK — åmalo ajornakusorne-
ruvdlune — påsisitsiniaineK perorsai-
nerdlo ajornakusoraluartut avKutigi-
niåsagåine. perKingnigssap tungåtigut
tamatumunga iliuseKartoKaraluarpoK
angnikipatdlårunartunigdle. Køben-
havnime inussutigssaKarneK pivdlugo
sujunersuissartut ukiune kingugdlerne
sulivdluarsimåput Kavsinigdlo iluar-
sagaKarsimavdlutik. sujunersuissartut
påsisitsiniutinik atorneKartunik naKi-
tertitaKartarsimåput. taimåitordle på-
sisitsiniaineK pingåmerussoK Kalåt-
dlit-nunåne ingerdlåneKartariaKar-
poK, månile sulissugssat atortugssat-
dlo amigautigåvut. inuit sulissugssau-
galuit tamarmik avdlarpagssuarnik
ulåputeKarput påsisitsiniainigssamut-
dlo angnertumut ingerdlåneKartuar-
tugssamutdlo ukiune ardlalingne ata-
ssugssamut pisinaunatik. taimåtaoK
takussaKartitsivdlune atortugssat ta-
kussaKartitsinikutdlo påsiniutigssat a-
migautåuput. —
ilisimatitsei’Kårane unigtineKar-
tOK
atortugssat amigautigineKarnerånut
pissutauneruvoK siaruarniai-nerisa a-
jornartorsiuteKartarnerat. nunaKarfit
aviséraisa, nunaKarfingme erKånilo
ajornartorsiutaunerussunik imaKarne-
russartut, saniatigut aviseKarpugut
uvdlut 14-igssåne aitsåt naKineKartar-
tumik ukiutitdlugulo nunap agfåinå-
nut éngut-artumik OKautsit mardluk
atorneKartarnerat ingminutdlo akiler-
sinauniarnigssane pivdlugit ilångu-
tagssanik angnertungitsuinamik ima-
Karsinaussumik. — Kalåtdlit-nunåta
radioa autdlakåtitsissarfeKarpoK Kav-
dlunåt nunåne autdlakåtitsissarfing-
mit sivikinerungåtsiartumik. oKalug-
dlune autdlakåtitsinerit. tamangajang-
mik OKautsit mardluit, ajoraluartu-
mik ingmingnut nalerKutugajungitsut,
atordlugit ingerdlåneKartarput. Ka-
låtdlit-nunåta avangnarpiåne kuja-
terpiånilo åmalo Tunume autdlakåti-
tat tusåneK ajornardluinangajagput.
tamånale årKingneKarsinåusagaluar-
poK. kisalo erKumiginarpoK påsisitsi-
niutauvdlutik perorsautauvdlutigdlo
autdlakåtitat ikiginarpatdlårmata —
skoleradio tåisångikåine. tamåna iler-
KuinaunersoK, imalunit pivfigssaileKi-
neK sanassugssanigdlunit ajorssaute-
KarneK pissutaunersut nalunarpoK. a-
tånime atsiortoK ikiuterKuvdlugo ki-
nuvigineKångisåinarsimavoK kultur-
rådinit, OKalugiartarnermut udvalgi-
mit radiostyrelsemitdlunit. agdlåme
nerissaKameK pivdlugo autdlakåtine-
Kartartut issertuardlune ilånguneKar-
tartut kalerritdlånguarnane unigtine-
Karsimåput.
filmeriartartut påsisitsiniutinik ta-
kussagssaKarsinaunigssaraluat ator-
neKarsimångilaK.
iliniartitsissut, kigutit nakorsait,
nakorsat avdlatdlo påsisitsiniaivdlutik
suliuartarput. tamåna tamanut ang-
massumik OKalugiamertigut ingerdlå-
neKarnerusimavoK, pivfigssardle ang-
nikitsuinaussarsimavoK, påsisitsiniai-
neruvdlo tungånit issigisagåine ilua-
Kutauvatdlåratik. tamåko pissutsit a-
tutitdlugit piårtumik angnertumigdlo
angussaKarnigssaK ilimanångilaK, tai-
maingmatdlo tupigusutigissariaKångi-
laK ajornartorsiorneK pivdlugo nior-
Kutigssanik atortoKarnerme ikilisitsi-
gatdlarsinauneK uparuésagaluaråine.
taima iliuseKartarnerit inuiaKatiging-
ne „pissusigssamisor“nerugaluartuni-
lunit takornartåungitdlat.
danskit aningaussalingigpata
Kavsit OKarumajungnarsiput ag-
(Kup. 21-me nangisaoK)
En rigtig arbejds-
støvle mel imi-
teret lammeskind
og formstøbt sål.
Sort og brun.
Størrelse 40 til 48
kamigpalt sutdll-
slt merKulersug-
kamik savårKap
amlssåvanlk llu-
paKutigdlit nr.
40-^18 anglssu-
slgdllt. — scrner-
tut kajortutdlo.
CODAN
KVALITET
Det skal være godt —
det skal være GULD-SEGL
kamigpait skutdlo pitsauvdluartu-
sagunik — tåssalo GULD-SEGL
nalunaeKutaringitsusanago.
— når De dyrker atletik ..
BRUG ENBRITGOODS STARTKLODS
— den har kokusmåtte, er reguler-
bar i 4 højder og sammenklappelig.
Let at transportere.
— timerssusagångavit .. .
arpalerdlune tukerfit BRITGOODS atugkit
En gros: BTR Industries A/S, Toldbodgade 30-32, København K.
9