Atuagagdliutit - 18.08.1960, Síða 17

agssortuneK — avKutigssaK pitsau-
neK aj omartorsiutit
nåmagsiniameKameråne
landsrådimut ilaussortaK Jakob Nielsen, Agdluitsup-på, OKau-
seKartoK nutåmik åntigssussinerup kingorna nålagkersuinikut
ineriartornermik, inutigssarsiutit piorsaivfigineKarnerånik ani-
ngaussarsiornikutdlo avKutigssausinaussunik
landsrådimut ilaussortaK, handels-
forvalter Jakob Nielsen, Agdluitsup-
på, nutåmik piorsainerup autdlartine-
ranit månamut kipunago landsrådime
ilaussortausimavoK, amale kommune-
rådime sysselrådimilo ilaussortausi-
mavdlune. inutigssarsiornermut tu-
ngassut pingårtitdlugit Jakob Niel-
senip ukatarisimavai, landsrådimilo
ukiut ardlerdlugit ilungersutiging-
ningnermigut Augpilagton inuiarne-
KartugssångoraluartoK piorsaivfigine-
Kartisinangorsimavdlugo.
— nutåmik ingerdlatsilernerup ki-
ngorna landsrådip sulinera angnerto-
KaoK nåmagsissailo amerdlaKalutik,
Jakob Nielsen oKarpoK, nuénårutigi-
ssarparalo inuiaKatigit årKigssugaune-
råne suliaK taima agtigissoK inger-
dlavdluarsinaungmat.
— tamatumane suna pingårnerpau-
titdlugo sujorniusinauviuk?
— landsrådip suliå atautsimut issi-
galugo pingårnerpåtut OKautigisinau-
vara Kalåtdlit-nunåta Danmarkimut
ilaulivingnera, taimailivdlune pisinau-
titauneK angnerussoK Kalåtdlit-nunå-
ne anguneKarmat, tamatumalo kingu-
nerissånik folketingime ilaussortaKa-
leravta.
erxordluagaussumik xinigkat
— månåkut landsrådime ilaussortat
sujornagornit avdlåupat?
— 1951-ime Kinigkat utoruassågina-
ngajåuput, tåukulo uvanga er nar t or-
tuåinarpåka eruordluagaussumik nu-
tåmik årnigssussinerme Kinigaussutut
OKautigissariaKarmata. taimane inat-
sisigssarparujugssuit Kalåtdlit-nuna-
nut tungassut piarérsarneualerput, å-
malo Kåumarsainerup tungåtigut su-
liagssat sarKumiunenartut, pingårtu-
mik atuarfit tungaisigut, atortugsså-
ngortiniarneKartutdlo pingårtorujug-
ssuvdlutik. tugdlerissait tåssa inusug-
tut nutårdluinarmik åma avdlaussu-
mik piumassagdlit. tåuko nålagkersui-
ssorpalånginerugaluarput autdlarter-
Kåramik, kisiåne ama inernera, tåssa
1955-mit 1958-mut, pitsaouaoK, pi-
ngårtumik tunissagssiornerup tungå
erKarsautigigåine suliniarnerat ner-
s ualangitsugagssåungilaK.
Agdluitsup-på aulisarnerdlo
— tunissagssiornermut tungassut
erKaivatit. sordlo igpagssåninaK OKa-
luserigigse, tunissagssiornermut tu-
ngassut måna nunavtine suliagssat pi-
ssariaKalersimassut angnerssarigunar-
pait?
tåssame taimåipoK aningaussarsior-
nikut pitsångorsåisaguvta, tunissag-
ssiornerit pitsångorsarKångitsugag-
ssåungitdlat. åma erKortuvoK Nup er-
Kå taima periarfigigsårtigissoK pimo-
rutdlugo piorsaivfiginiameKalermat,
tåssame Kalåtdlit-nunåne avatåne
aulisarnigssamik agdliartuinartitdlu-
git piukunarnerpåtut issigissariaKar-
mat.
taimåikaluartordle Kavane Kujatåne
uvanga Kinigauvfigissama iluane tu-
nissagssiornerup tungåtigut nutåliau-
ssumik åncigssussamik pingortoKarsi-
mångilaK, måssa aulisagarpagssuaKa-
raluartoK, aitsåtdle erKarsautigineKa-
lerdlune imasa Nanortalik tamatu-
muna piorsaivfigineKarsinauj umårtoK.
kisiåne uvanga méraunivnit nugtar-
tuvdlunga åma niuvertorutsitut påsi-
ssåka nautsorssutigisaguvkit Agdluit-
sup kangerdlua aulisagkatigut pisu-
ssuteKardluartutut issigissarpara, isu-
maKarpungalo tamåne fabrikimik a-
ngisorssungikaluartumik sanassoKar-
tariaKartoK. tamåna sårugdlilerujug-
ssuvok, saniatigut åma Kaleragdlit pi-
ssarineKarsinåuput. Kérxat sapernå-
ngexaut, sulugpågaKarpoK Narssavdlo
fabrikiata ukiume tarxavna rejerni-
arfigissarpå.
tuluit kilisaufaisa aigdlertarfiat
— aulisariutit angnerulernigssåt a-
ma pingårtipat?
— tamåna pissariaKartorujugssu-
vok, nalunginavtigo avdlamiut auli-
sartue ukiutitdlugo KaneKissume au-
lisartartut. Nanortagdlip bankianik
taissarpåt, ikåneK, Nanortagdlip ava-
tåningånit avunga Agdluitsup-påva
Kångerdlugo angnertussusilik. aulisar-
figineKartorujugssuvoK sårugdligpag-
ssuaKartordlo oKautigineKartarpoK.
tåssa tuluit kilisautaisa ukiume ilua-
nårdluartartut aigdlertarfiat. avang-
namut igdlualåruvta K’aKortup ka-
ngerdliumarnganik taineKartartoK su-
lugpågarpagssuamik ulivkårpoK.
måna Narssame fabrikeKarérpugut.
kisiåne tåuna kangerdlup iluanipoK,
åmame tarxavane angatdlatit sule mi-
kissuinaungmata ingerdlanera amig-
kisåruteKaratdlarpoK. K’aKortuvdle
erKå Narssamit KaneKingmat sulug-
pågarparujugssue tigorKarneKarsinau-
galuarput, fabrikime téssane nåmag-
dluinartunik suliagssaicaraluardlune,
nerpiliornerme aulisagkanigdlo Ka.ju-
ssausiornerme. fimale sulugpågaK
nangmineK orssoKaKissoK uliamik
angnertumik pivfigineKångitsorsinåu-
ngilaK.
savalingmiormiut igdloKarfingne
— savalingmiunik suleKateKarnig-
ssaK landsrådime akuerssordlugo er-
Kartortarsimavat?
— åp, isumaKarpungalo pitsauneru-
ssok igdloKarfingmititaralugit, ingmi-
kut avatåne stationilersornagit. tåssa
una pivdlugo: Kavsitigut påsineKar-
tarmat erKigsisimatitsinex-mik malig-
tarissagssanik uniuigajugtussut ing-
mikut nåkutigineKaratik stationeKa-
rångamik. savalingmiormiut uvagut
måna nunarKatigissavut pitsaussutut
åma exiasuitsutut issigåka, kisiåne
pissutsit sungiusimarpiånginamikik
sule nukangakujugkaluarput.
savautexameK angnerulersinauvoK
— savauteKarnikut tai'Kavane suju-
mukarneKardluarpa?
— uvanga savauteKarfivingne itu-
ngilanga. taiméitordle OKautigisinau-
vara kangerdlungne savautigdlit Ag-
dluitsup kangerdluane åma Onartu-
me pitsaussumik ingerdlassut nersua-
långitsugagssåungitsumik. savautig-
nalunaeKutåiKat
Kularnavérusigkat
angutit nalunaeKUtårait 18,50,
25,00 ...................... 30,00 kr.
uvdlorsiutitalik ........... 33,00 kr.
arnat nalunaeKUtårait 20,00,
33,00 åma 15-inik ujaragtaling-
mlk ingerdlatilik kussanartoK 43,00 kr.
ukiup xerxanut xularnavérusigaK
17-inik ujaragtalik uvdlorsiuti-
talik ...................... 65,00 kr.
gftltimik KagdiigaK ........ 70,00 kr.
30-nik ujaragtalik, ingminik a-
mflrtartoK, uvdlorsiutitalik aki-
kitdlissoK ................. 97,50 kr.
nalunaeKutaK eKérsautitalik
20,00 fima ................. 30,00 kr.
JUNGHANS ................... 33,50 kr.
ukiumul atautsimut xularnavé-
rusigax
agdlagfigitigut — sutdlitagssaråvtigit —
perKigsfirdluta sullssarpugut åmalo uter-
titsisinautitauvutit.
kigsautigissat x-mik nalunaeKutserulc.
AXEL
HANSEN
Vigerslev Alle 7
København Valby
dlit K’aKortup erxåne savautiligtut
nerssutauteKarnertik pinamago åma
nunautimingnik agdlileriniarnermikut
inutigssarsiutertik ingerdlåpåt nuånå-
rutigingitsugagssåungitsumik. savau-
teKameK sule angnertunerulersinau-
ssorujugssuvoK. Nanortagdlip erKåne
nunarujugssuaK, sordlo Tasermiut ka-
ngerdluat erKarsautigigåine, sule a-
torneKångitsoK taimatutdlo avangna-
mut kujåmutdlo sineriå, autdlarner-
sarneKalersut angnertorujugssuarmik
ingerdlatsivigineKarsinaujumårput.
pisigsimik tugtuniarncK
— takornariartitsineic ukiOK måna
autdlarnersoK sujunigssaKarsoraiuk?
— taimataut isumaKavigpunga. Ka-
låtdlit-nunåt aningaussarsiornikut a-
jornartorsiuteKarmat isumaKavigpu-
nga pingåruteKartussoK takornariat
soKutigissaKarnerat tapersersusavdlu-
go åssigingitsutigut. eKatdlunik Kiv-
sagtorniarneK imaKa autdlarnerneKa-
lerérpoK. åmalo imaKa ilåtigut piu-
massarissariaKarunarparput erKigsi-
simatitsinermik inatsisit avdlångorti-
savdlugit, sordlo tugtunut tungassut.
takornariat amerdlanerussut aggersi-
naunerånut tamåkomiarnigssåt pi-
ngåruteKartorujugssusaoK. kisiåne
sordlikiaK autdlaisissåsångitdlat, ko-
rortuarKamigdlunit nåmik. imaKale
pisigsimik tugtuniarsinåuput, pissa-
Karnigssåtdlo KularnaKaoK. aggerså-
rutausinåuputdle tåuko. suvdlutingme
takornariat aningaussaligssuit Afri-
kamut taimågdlåt ingerdlassåsåpat
Kalåtdlit-nunåt aningaussarsiortaria-
Karmat åma takornariat autdlarner-
nialersut iluaKutigissariaKarpavut.
— sikunik alapemaerssuinigssamik
atautsimititanut ilausimavutit, tamå-
na månamut KanoK ingerdlåneKarpa?
— kigsautigineK-artut måna nåmag-
sineKarput, åmalo SimiutaK K’aKor-
tup K’agssimiutdlo akornénitoK iluar-
saivfigineKarpoK umiarssuarnik su-
missusersiortarfigtut atorneKalisav-
dlune. åma umiarssuåncat angalaor-
nerat Kavsitigut ikiorserneKarsinau-
ssarpoK niuvertoruseKarfit radioisa
atåssuteKarfigineKarneratigut. kisiåne
tamåna pissariussorujugssuvoK, K’a-
Kortup radioa avKutigalugo aitsåt tai-
mailiortoKarsinaungmat, torKåinavig-
dlugit atåssuteKarfigineKarnigssåt i-
nerterKuta ungmat.
— nålagkersuinerme suleKataunerit
nuånaralugo ingerdlåsimavat?
— tåssame, åma ajornartorsiutit nå-
magsiniarneKameréne suna avKutig-
ssaussoK sapingisamik ujarniardlugo
nuånarissama ilagigamiko, agssortu-
nerit tåssautitaravkit ajungitsumik a-
ngussiniarnermut avKutigssat pitsau-
nerssait.
— tugdlianik Kinigagsséngortitaor-
Kisavit?
— tamåna ilimagingilara, inusugtu-
nik pikorigsunik soKutigissaKartunik
peKarmat tarKavane, ingiarsimåinar-
tariaKånginavkit.
Julut.
GOLDEN
BLEND

Den mest solgte
Mac Baren tobak
tupat Mac Baren
pisiarineKarnerpdt
mamartortorumaguvit . . .
sukulåt amitsuKujoK mamartOK RIGI OKå-
tårérpiuk — aitsåt tåssa sukulåt pitsauner-
påK kinialårtumik nougatertalik!
SDiS
noget
lækkert
-o Ai
(8 -
oS“
Ai “ TI
o J »
■gi e
<V C ^
U (U ~
M ^
0)
^ u
O ry-i
P* T3
<0 O ®
"0-0 °
tt I Jg =
g 1 o «
i O -S g*
S

. h ©
»i-g^
w m -S ja
RIGI — sukulåt Galle & Jessen’imit
pissuvoK — aitsåt tåssa inersi-
massunut mérKanutdlo
mamarssautigssaK!
og små
RIGI-stangen er
fra Galle & Jessen — det
er en rigtig lækkerbid for store
. og så smager den efter mer’!
s/s GALLE & JESSEN
Leverandør til Det kongelige danske hof — kungikormiunut niuvertartOK
17