Atuagagdliutit - 18.08.1960, Blaðsíða 26

MÉMSTOTTI
tingmiåraK piarailo
(OKalugtualiaK Jeremias Poulsen-imit)
tingmiårarpagssuit nunamit ukivfi-
gissamingnit upernalermat nunamut
aussarsiortarfigissamingnut taméssa
kajumissårtunguéngorput, tåssame
Kalåtdlit-nunåne nuname alianaitsor-
ssuarme perpalugtorssuaKångitsumilo
ernivigissartagkatik ungasigsorssuar-
mingånit omingnialeramikik. tingmi-
åråinåungitdlatdle åmåko tingmiar-
pagssuit avdlat ama tamåssa Grøn-
landip tungånut ingerdlaortunguput.
tamåko imånut mitartut ilå, usornå-
ssusé, Kasulerunik nererusulerunigdlo
imånut minararaut, Kasuerserérunik
STJERNEN5
ANANAS squash
- m -éæikecOdJk ucu/k&Hte
niorKutigssanik
IRMA " nik
nalunaeKutalingnik
Kalåtdlit-nunåne
pisiniartartut
amerdligalugtuinarput
uvanga
Irmafon
Ravnsborggade 8 - København N.
agdlagtitsivigssanik
piniartoKarsinauvoK.
nerinialeraraut. måkule tingmiårå-
nguit ingerdlaoKatigit ila, imåinar-
ssup Kulåtigut ingerdlatitdlutik Kasu-
suitdluinartåssusé, sorunalo mivfigisi-
naussamingnik takussaicarunik erni-
naK orningniartarpåt.
„tåssa tamåssa Grønlandime uper-
nartorssuångulerpoK"; tingmiårKat i-
ngerdlaoKatigit itunguat OKarpoK.
tamåssa Davidsstrædep Kulågut
tingmiårarpålugssuit Amerikamit a-
vangnardlermit kingorKissut nunavta
tungåinånut KasusuinåKalutik inger-
dlaorput. tåssame ornigartik Kaning-
nlngorérsimavåt. årit nunarssuaK ka-
jungerfigissartik ersseriatdlaråt ta-
matigut tamauna KernemersserårpoK
tåssale aputeuangårame. soKutåungi-
laK, Kangale taimåitoK sungiusimavåt,
sujunerfigtik avdléngortinago i-
ngerdlåinaramik, igdloKarfingåtsiaru-
jugssuaK uvdlåp seKernata nuerugto-
rå merariigeratånguarpåt. å, Kanga
tåssa erKigsiatdlak. „taméssa nuna pi-
arKivigssarput, piarånguavtlnigdlo i-
lauardluta nunamut ukivfigssavtinut
kingumut autdlamigssavta tungånut
erKigsisimaorfigssarput." ilånguat o-
KarpoK.
uvdlut sujugdlit nuna tujorminar-
tåinarpoK, issikaseKalunilo apissåi-
narpoK, anordlilitdlarångatdlo perser-
taKalune. taimåitumigdlo ilåne neri-
ssagssarsiniartarnerat ilungersuanar-
tarpoK nuna nerivfigisinaussåt aputip
matortåinarmago. inuitdle Kavsinik
KujåssutigssaKarfigissåinarpait, igfi-
aK-KaKortunik igfianigdlo aserortig-
kanik igdlumik silatåine nerissagssa-
Kartitåinarmatik. måruat ilångue pit-
saugaluaKissut, nukagpiaruatdle ilait
erKigsinaringivigpait neriniarniardlu-
tik ujancanik toKussutigisinaussa-
mingnik mitdlortåinarmatik. å, KaKU-
gume-una aputaemiésava? tåssame u-
jancat Kupåine erKigsivdlutik månili-
orniåsagamik. uvdlut ingerdlalertor-
put måjimilo Kupalorarssuit arnaviaK
angutiviardlo pitsauvdluinartumik i-
nigssamingnik navssåramik uvdluliu-
lerput. igdloKarfiup ungasingisåne. iv-
nårssugtångfip Kaersuinanga j aussup
Kuparsomerssuane masaup tujormi-
narsisinåungisåne. orpingånguit artu-
ngisatik sujugdliuteriardlugit ivigå-
nguanik tugdlilerpait tauvalo merKu-
nguanik uagdlerdlugit. tåssa inigssar-
tik ineråtdlo årit arnavianguau méni-
liulerpoK. atauseK, mardluk, tugdle-
riårdlutik nåkålerput arfinilingnig-
dlo måneKalerpoK, ivfarigsålerdlunilo.
iningua erKigsisimanaKaoK, anordle-
raluatdlarångat suna suverfigsså. siag-
dlertalerdlune sila tujorminarsigalu-
atdlarångat panerdluinartume ivfa-
rigsåleraraoK. ila, najugkap nuåner-
dlunilo erKigsisimanåssusia. erininar-
sinane angutiviå tåkutaraoK ivasso-
Kunilo nerissagssånguaKartitardlugo.
uvdlut ilåne arnaviånguau ivaniar-
dlune najugke encigsisimanangårmat
sinilersimavoK. tåssane siningniardlu-
ne tamardluinarme aulavoK silatingu-
amine nipe erKigsiungnaerutine tupa-
tigalugo.
„Ålipak, takuk KupalorarssunguaK
ivassoK." nukagpiararssuaK puatdla-
rigdluinartumik kinalik Kupap silati-
nguane ilungmut issigitigalune ouar-
toK tupagupå. tåssalume aneriameK
9aperdlune anivfigssamine avssiusi-
mangmat. méneKaleramile aitsåt nu-
kagpiancamit KaningorneKarame å-
nilångassorujugssuångorpoK nalungi-
namiuk nukapiarKat ilaisa ukiup ma-
tuma sujuline taimatut ivatitdlune a-
kornusersortåinarmåne.
„JuntåK-å, atåtap anånavdlo OKar-
figissarpanga tingmiårånguit inigdlit
ilisimalerångavkit uvdlungue måni-
nguilo pinguariniartåsångikika, tåssa
akornusernago måssåkut Kimangniar-
tigo.“ Alipak sukavigpoK.
„Alipak-å, uvanga Kupalorarssup
måningue tiguniarpåka, najårKap pu-
tussautigisangmagit. takussarpåkame
tingmiårKat méné sapangåmanik a-
kunilersordlugit nuisimassut KanoK
kussanartartigissut.“ Juntåu malarti-
tagssåungilaK.
„taimailiusaguvit iliniartitsissuvti-
nut OKautigiartusavavkit, iliniartitsi-
ssuvtame atuarfingme oKarfigissångi-
nerpåtigut tingmiårKat piarailo pini-
artåsångikivut. tamåkume nunavta a-
lianaeKutingue nerissagssaunatigdlo
piniagagssåungitdlat,“ Alipak malar-
titagssåungilaK.
„KunutukaseKautit! Kå, månåkut Ki-
miniartigik.“ JuntfiK kussåkissåra-
ne OKarpoK tingmiårKavdlo iningua
arrinane Kimagtilerdlugo.
sapåtip akunera atauseK sivnilårå
Ålipak nukagpiarKamik avdlamik iki-
ngutigivdluagkaminik åipaKardlune
tingmiårKap iningua tåuna takuniar-
på måningue pinguarineKarsimångi-
nersut takuniardlugit. ininguaK tiki-
leramiko nipitumik kalerrisåriput.
kisiåne tingmiårKamik anissoKångilaK.
agssatik påtagdlugit kalerrisårKigka-
luarpåt, tékutoKångilardle. tauva
mardluvdlutik tuavinaK ininguaK på-
ngerpåt, ila, tupingnéssusia, nauk
uvdlunguit? tåssa tamardluinarmik
peKångitdlat. aserortersimavoK. „ig-
dloraK-å uvanerpiaK ineKaraluarpoK.“
Alipak tikuartutigalune, ajumisimar-
palugtumik nipeKardlune OKalugpoic.
uvdloK sule nåriångitsoK påsilera-
tarpåt sunauvfa-una taimane Juntåp
uvdloK tåuna Ålipak Kimangniariara-
miuk ininguaK tåuna orneriardlugo
måninguit arfinigdlit tigoriardlugit
aserortersimagå.
uvdloK tåuna KupalorarssunguaK
måningminik piaivfiginenardlune uv-
dlunguaminigdlo aserorterivfigine-
Karnermine aliasoKalune inine Kiméi-
nartariaKardlugo autdlarfingmine a-
ngutiviånguane OKarfigå: „nukagpiar-
Kat uvavtinit encigsisimatitsineK sa-
persut Kimatdlugit nunamut inungnit
angatdlaviungitsumut iniliorKigkiar-
torniarta. nukagpiarKåme sorKusait-
sut påsineK Saperpåt uvagut tingmi-
årKat åma ingminermigsutdle aliasu-
teKartaravta.“
inuilåme uvdluliorKigput kingumut-
dlo arfinilinguanik måneKalerdlutik.
tamatumuna tukertitsivdluarput, ting-
miårarssuitdlo agdliartordluaKaut a-
ngajorKåmingnit nerisitdluarneKartu-
aramik. kisa inimingnit anissalerput
tingminiartalerdlutigdlo. inuilåmika-
mik sumik navianartorsiortitaunatik
uvdlut silamilerfitik atorpait.
uvdlut ilåne arnåta OKalugfigiler-
pai: „måne nukagpiancanik maler-
ssorneKarfigisinåungisavsine aker-
Kavta navianamerssaråt tingmiaKa-
terput kigssaviarssungmik taissagåt.
tåussuma tingmissat sutdlunit pissa-
risinaussane piniartarpai neriumav-
dlugit. tåuna tåkukångat torKortertå-
sause toKuneKardluse nerineKarumå-
ngikuvse téuname uvagut akiorneK
saperparput uvavtinit angneroKing-
mat nukigtuneroKalunilo.“
„å, sunauvfa tingmiaKativut åma u-
vavtinut akeråuput, tåuna KanoK i-
tuva?“ piarxat ilånguat aperKarigså-
lerpoK.
„sunuko åma tåuko nukagpiarKat
0Kautigissatit?“ avdla aperivoK. ta-
marmigdlo uningavdluardlutik arnar-
tik kisiat issikutilerpåt.
„piarånguåka,“ amåt agpipoK, „tu-
såniaritse! uvagut utorKait misiligtag-
kavut iliniarfigeKåvut. silarssuaK
måna umåssuseKartunut sunutdlunit
navianartorpagssuaKarpoK. uvagutdle
tingmiårKat akerKavta navianarner-
ssåt aitsånguaK oKautigåra. kigssavi-
arssuk tingmiauvoK sukaKissoK au-
lagsareKissordlo. téussumalo tingmi-
ssat toKusinaussane piniartarpai ne-
riumavdlugit. Kavsériardlungame issi-
gingnårtarsimavunga kigssaviarssung-
mik piniarssåringnigtumik. tingmia-
Kativut tingmissut Katingminik a-
portarpai, angalausiatdlo nukigdlårå-
ngat isigagssuarminik tigussarpai aki-
uneK sapilersitdlugit. tauva tingmiaK
toKUSsaraoK nerineKardlunilo.“ piar-
Kane sule oKartoKångitsut arnåt na-
ngigpoK: „tåukule nukagpiarKat o-
Kautigissåka tåukuninga avdlaune-
ruvdluinartumik uvagut tungivtinut
pissuseKarput. atagule tusarnåriåsa-
ssuse! upernåK maunga Kalåtdlit-nu-
nånut tikinivta kingornatigut uvdlut
måneKalerfigssavut nagdliutilermata
igdloKarfiup tikerKågkavta ungasingi-
såtigut iniliorsimavugut piarKivig-
ssavtinik. angutiviånguaralo suliara-
lugo ineravtigo tåssa måniliulerpunga,
ilivsitutdle amerdlatigissunik måne-
Kalerpunga, erKigsinartumigdlo uv-
dlut atulerpåka måninguåka tuker-
tiniardlugit. sumik uvavnut erKig-
sivitdliutaussunik malungnartungua-
KångilaK. uvdlut åssigiginarmik i-
ngerdlåput. erKanardle, uvdlut ilåne
åsit erKigsivigdlunga ivaniardlunga i-
ninguara pångemeKarpoK, nukagpiar-
Kanit påsissaKarnermikut åssigingit-
dluinartunit. takungnerKårtup måni-
nguåka tigujumavai naluvdluinardlu-
go KanoK uvavnut anånaussumut er-
dlingnardluinartigissusé. tauva erKig-
silerpunga åipånguata inertilermago.
inerterissordlo ajugauvOK inardleme-
Karnangalo KimåneKarpunga. tåuna
uvavnik måninguavnigdlo assagtussi-
ssok Ålipangmik ateKarnerarpå. Ki-
magungmata erKigsiatdlangnera sivi-
sungilaK. tåuna nukagpiararssuaK
uvavnik måninguavnigdlo takungner-
KårtOK kisimitdlune uterpoK tauvalo
måninguåka tiguvai ininguaralo ase-
rorterdlugo. uvavnut artornaKaoK na-
jugardlo tåuna najorKigsinåunginavko
angutiviånguara ilagalugo maunga
erKigsinarnerussumut autdlarpunga
tåssanilo måniliorKigdlunga, tåssalo
ilivsinguit tukerpuse, avdlat angajug-
ssaraluase KanoK pineKarnersut tuså-
ngisåinarpåka. åma avdlamik ilisima-
ssaKarpunga, tingmiårKat ilivsitut i-
tut nukagpiarKanit misigigtaitsunit
malerssomeKartarput mitdlorneKar-
dlutigdlo, ilåne Kasussunguit igdlar-
tukasiuvdlutik Kunussiariuartarpait,
sapilerångatalo nåkigtaitsumik toKu-
neKartardlutik. tåssa tamåko mianer-
ssorfigssase månamit påserértariaKar-
pase. atagule nunamut ukivfigssavti-
nut autdlamialeruvta atautsimut ka-
terssutileruvta takujumårpase. mia-
nerssoruvsile ingmivsinut navianar-
torsiortiséngilase. “
nukagpiarKat, erKarsautiginiarsiuk
tingmiårKat piaraitdlo erKigsisimati-
tåsagavsigik!
Jeremias Poulsen, Nuk.
FERD’NAND
Gasangreb
pd landevejen
9)
månlnaK
gasérdluerujoK
26