Atuagagdliutit - 18.08.1960, Side 14

landshøvdingip aut-
dlalernermine OKausé
taimaitinigssara pissarianartisimavara — suliavtut itumik su-
liaKardlune sivisuvatdlåmik atorfik ingerdlåkåine igdluinåsior-
tumik ingerdlatsineKalernigssaK ånilånganauteKalersmaungmat
Landshøvding P. H. Lundsteen
landshøvdingiunermine kingugdlerpå-
mik landsrådip atautsiminera ,ang-
mardlugo onalugpoK, onalungnermilo
naggatåtungåne imåitunik oKausenar-
dlune.
uvdlut ikigtut ingerdlanerine ukioK
måna Kalåtdlit-nunåta ilarujugssua
angatdlavigisimavara, encarsautigi-
lersimavaralo Kalåtdlit-nunåta må-
nåkut issikua åmalo Kalåtdlit-nunåt
ukiut Kulit matuma sujomatigut må-
ne sulilerama KanoK ItOK. nalendussi-
nerup taimåitup ersserKigdluinartu-
mik takutipå Kalåtdlit-nunåne suti-
gut tamatigungajak KanoK angnertu-
tigissumik pissoKarsimassoK. amigau-
taussut issiginiarpatdlårajugtarpavut,
påsinartarporme puto imersorniale-
råine emlnaK puto nutåK mingnerpå-
mik atauseK malungnarsissarmat. su-
junigssaK pivdlugo erKarsauteicardlu-
talo isumakuluteKaraluardluta tai-
måitoK ineriartorneK uvdloK måna ti-
kitdlugo ingerdlarérsimassoK issigitui-
nariaKarparput. tamatumale soruna
akomusersinåungilå ajornartorsiutit
sujunivtinitut amerdlasorujugssung-
mata aj omakusortorujugssuvdlutigdlo
— Kavsitigume ajomakusungårmata
manåkorpiaK KanoK-iliornikut Kå-
ngemeKarnigssåt takusinåungilarput.
mingnerungitsumik eerKarsautigåra
inutigssarsiorneK. måssa inutigssarsi-
omermut atortorissat, taimåtaoK auli-
sariutit, sulinerat angnertusigalugtui-
naraluartoK miserratigineKarsinåu-
ngilaK sule iluamik ingerdlavdlualer-
simångtnavta. tunissagssiorneK miki-
vatdlåKaoK. uvanga nangmineK isu-
maKalersarpunga isårissap sujorånt-
tugut aitsåtdlo agpakarsinåusavdlugo
nuldt tamarmik atorneKarpata. grøn-
landsudvalgip ukiunilo tugdliutune
penatigigdlune ilungersuanerit ajor-
nartorsiutit téuko Kångertiniagagssa-
rait.
uvanga nangmineK Kalåtdlit-nunå-
ne avKutausinaussut isumavdluarnar-
tutut issigåka.
akigssautitdlunit pivdlugit ajornar-
torsiut ajomakusortoK nåmaginartu-
mik inemeKarsimassutut sule oKauti-
gineKarsinåungilaK. isumaKångilanga
kialunit imaisinardlune tamåna na-
magsisinaugå, neriugpungale kikut
tamat aperKutip ajomakusussusia på-
siumåråt ajornartorsiutdlo Kångerti-
niardlugo suliniarnerit isumavdluar-
figalugit.
ineriartomerup Kalåtdlit-nunåne
uvdlumikut sulineK ingerdlåneKartoK
avdlångortikumårpå.
aulisariutit sut Kalåtdlit-nunåne au-
lisautigisavdlugit piukunarnerunersut
navsuiautigineråne direktør Hans C.
Christiansenip landsrådime taissaisa
ilagåt ningitagarssut nutåK Savaling-
miune atomeKartOK. aulisariut tai-
måitoK Kalåtdlit-nunåne atusavdlugo
piukunarunarpoK. angatdlat danskit
aulisariutaisut sisagtut angneroKalu-
tigdle, 250—300 tonseKardlutik 28-nig-
dlo inugtaKardlutik. belgiamiut umi-
arssualiorfiåne aulisariutit taimåitut
sanaortomeKarput 1,5 miil. kr. mig-
ssiliordlugit akeKardlutik. angatdlatit
erhvervsstøtteudvalge ukiordle ki-
ngugdleK aulisariutinut sujornatigor-
nit angnerussunut sapingisamik taor-
sigagssarsisitsissalersimavoK.
inungnik nugtertitsinermut udval-
gime boligstøtteudvalgimilo påsineKa-
riartuinarpoK inussutigssarsiomikut
pissutsit KanoK issusé najoncutaralu-
git inuit eKiternerunigssåta pissaria-
Kåssusia, tåunåinåingitsordle åma nu-
naKarfingne angnerussune igdlulior-
titernerup eKitemerussariaKarnera.
mingnerungitsumik tåuko tungåtigut
aj omartorsiutit angnertoruj ugssuput.
suliagssap sujunertarå navssåriniå-
savdlugo rækkehuset ilusilersornig-
ssåt imaKalo igdlut ardlalingnik ku-
leriånik initagdlit inuit eKitemeruv-
dlutik najugaKarnigssånut piumassa-
rissanut nalerKutuvdlutigdlo sujuner-
tarigsåmerussut, åmalo ima akikitsi-
gissut aningaussat igdloKarnermut a-
kilersutigssat inungnit akilemeKarsi-
nåusavdlutik.
Kalåtdlit-nunåta piorsaivigineKar-
nerane ingmikortut ilåt tainiarpara.
tåssa Kåumarsainikut sulineK iliniar-
nigssamutdlo pissutsit. isumaKarpu-
nga tåuko ingmikortunit tamanit pi-
ngåmerpaussut, KåumarsagauneK i-
liniarnikutdlo pikorigsameK, autdlar-
titdlutik atuarfingme iliniarnerup pit-
sångoriartuinameranik, inusugtutdlo
iliniartitaunerata iliniarKingneruvdlo
angnertusiartuinarneranik. tåukunati-
gut sule kingusigpatdlåKaugut, tama-
tumalo kingunerå sulinikut ingerdlat-
sineK Kavsérpagssuarne ilungersua-
nermut nalerKiutdlugit sule mikivat-
dlånik kinguneKartarmat, åmalo sule
angnertuvatdlårtumik sulissut nunap
avatånit aggersineKartut atorneKar-
mata. anguniagaussariaKarpoK Kalåt-
dlit-nunåne uvdluiname inunerme su-
liagssat sapingisamik amerdlasut nu-
nap nangmineK inuinit isumagineKa-
lisassut tamånale pissutigalugo suli-
sinåussuseK pikorissuserdlo migdlisi-
neKaratik.
pissusigssamisusaoK, mingnerungit-
sumik uvavnut, grønlandskommissio-
nip isumaliutigssissutåta kingomagut
ukiut Kulit sujugdlit Kångiunerisigut
angussarineKartut erKartusåvdlugit å-
malo ajornartorsiutit pingåmerit su-
le KångemeKarsimångitsut ukiune
tugdliutune landsrådip OKaluserissag-
ssaine avdlanilo ikumårtut. taimaisi-
omigssardle angnertuvatdlåsangmat
tamåko pivdlugit OKausererérsimasså-
ka nåmaginåsavåka.
måna inunerma avdlångoriarfianut
pi9imavunga uvdlumimit Kalåtdlit-
takissuseKarput isigkatut 118-isut 126-
sutdlo
direktør Christiansenip sulissuti-
gingningneratigut aulisariut taiméitoK
„Grimur Kamban" Nungmukartug-
ssångorsimavoK landsrådimut ilau-
ssortanit takuneKarsinauniåsangmat.
aulisariut Kalåtdlit-nunåta imåne au-
lisarpoK, umiarssuautigdlitdlo akuer-
ssisisimavdlugit aulisarutip aulisarni-
ne kipinardlugo Nuk avKusåsagå
landsrådimut ilaussortat takusinau-
niåsangmåssuk.
nunåta landsrådiane sulinermit tu-
nuåsagama.
aulajangemeK tamåna uvavnut ar-
tornarsimavoK — artomarpoK Kalåt-
dlit-nunåne suliara nuénarisimagavko
inuitdlo sulivfigissåka asasimagavkit.
ersissutigisimavara sumilunit isu-
maKartoKåsassoK ajornartorsiutit må-
na atutut sujunigssamilo sulissutigi-
niagagssat Kimarratigilerika. neriug-
punga sulivfingmut avdlamut nung-
nera taima påsineKåsångitsoK. isuma-
Karsimavunga pivfigssaK sunalunit a-
tordlugo taimaitinigssaK pissariaKar-
toK — pissariaKartoK uvanga nangmi-
neK årdlerKutigigavko atauslnarmut
sangmivatdlålernigssara, årdlerKuti-
galugulo inuit åma taimatut misigi-
ssaKarfigilisagånga. uvanga suliavtut
itutut suliaKardlune sivisuvatdlåmik
sulisimagåine sukutdlunit årdlerigi-
ssariaKarpoK matuneKartutut inigssaK
unigtordlunilo, taimaisinigssardlo isu-
maKarfigisimavara Kalåtdlit-nunånut
uvavnutdlo nangminermut erKortuså-
ngitsoK.
ukiut sulivfigissåka nuånersusimå-
put. mingnerungitsumik nuånårdlu-
nga Kujaniardlungalo takordlortåsa-
vara kommunalbestyrelset sume ta-
månitut landsrådimutdlo ilaussortat
atautsimitarnerne åssigingitsune su-
leKatigissarsimanerat.
måne landsrådime sulekatigingner-
put malugisimavara Kagdlikut pissug-
sséussusinarmik erssiuteKarsimångit-
sok inugtutdle ataKatigingnermik iki-
ngutigingnermigdlo.
Kalåtdlit-nunåta sujunigssåne ine-
riartornerujugssuaKartugssauvoK. u-
kiut Kulit Kångiugpata kingumut o-
KartariaKalisaoK Kalåtdlit-nunåt av-
dlauvdluinartoK Kalåtdlit-nunånit
uvdlume inuvfigissavtinit, uvagutdlo
piorsainerme peKatausimassugut er-
Kortumik malugiumårpugut inugtut
umiarssualiviup u j arKersorneKarKå-
lernerane imamilunit sukartuinerme
ilausimassugut. ujarKat peKatauvdlu-
ta inigssisimassavut kingorna takug-
ssauj ungnåisåput erKarsautiginérut-
dlutigdlo. nuånårutigisavara ujancat
ilait ikigtunguitdlunit inigssinerinut
peKatauvfigissåka pilersitseKatausi-
måsagpata Kalåtdlit-nunånut najoru-
minartumut pivdluamartumutdlo tu-
ngavigssarsisitsivdlutik åmalo Kalåt-
dlit-nunåta Danmarkivdlo akornåne
peKatigigdluinarnermik misigisima-
nermut.
måne Kalåtdlit-nunåne atåssute-
Karfigisimassåka tamaisa Kutsavigå-
ka.; amerdlaKaut. rådit inuit Kinigait,
atorfeKarfit, kåtuvfit peKatigigfitdlo,
atorfeKarfingme suleKatigissåka Ka-
ningnerussut åmalo inuit atausiåkåt
amerdlasorujugssuit tatigingnigdlutik
uvavnut sågfigingnigtarsimassut ing-
minermingnut tungassunik ikiorKuv-
dlutik. misigisimavunga tatigineKar-
dlunga neriugfigineKardlungalo ilåni-
le ersissutigissardlugo taima pineKar-
nigssamut nalerkutingitsusoralunga.
Kalåtdlit-nunåt inuilo månitut er-
Kaimajuåsavåka, neriusaungalo sule
sivikikaluamik Kalåtdlit-nunåne ine-
riartomermut ikiutausinaujumårdlu-
nga grønlandsudvalgime nutåme sule-
Kataunera avKutigalugo.
Kalåtdlit-nunånltunut tamanut ta-
maisa pivdlugit Kujavunga!
pingångmerussut
pinagit
landsrådip uvdlormut oKaluseri-
ssagssat pivdlugit udvalgiata ardlale-
riardlutik atautsimitamermingne
landsrådime uvdlormut oKaluserissag-
ssat 50-inik ilångarsimavait, 120-uga-
luartut 70-nångordlugit.
måne landsrådime ikingutivnut ku-
janaK!
Ministeriap agdlagaK imåitoK nag-
siusimavå:
„tungavigalugit § 6, stk. 1, inatsisi-
ne nr. 271 27. maj 1960 Kalåtdlit-nu-
nåta landsrådia kommunalbestyrel-
setdlo taimaeKataitdlo pivdlugit af-
delingschef Finn Nielsen matumuna
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata 1960-
ime atautsiminigssånut rådimut suju-
ligtaissugssatut torKarneKarpoK."
taimåitumik måna landsrådime su-
juligtaissuneK afdelingschef Finn
Nielsenimut tuniupara den 1. septem-
ber landshøvdingitut atorfinivigtug-
ssåusassoK.
ukiorpagssuame Finn Nielsen sule-
KatigivdluinarKigsårsimavara. inuvoK
piumassutsimik angisumik, takordlui-
sinaunermik asangm'ssutsimigdlo pi-
gissaKardlune suliagssamut ingminut
tuniuneKartumut ivertitugssaK. ming-
nerungitsumik ministeriame Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo suliamigut pingå-
Kissukut måne sulineK misiligtagka-
nik ilisimassaKamermigdlo uvanga
suliarisinausimångisavnik Kularné-
ngitsumik iluaKusersorumårpå.
landsråde tatigingnigdlune Finn
Nielsen suleKatigilisavå, Kinutigåralo
inugsiarnersumik, piumåssuseKardlu-
artumik tatigingnigtumigdlo ilagsine-
KarKuvdlugo sordlo uvanga uvdlormit
sujugdlermitdle Kalåtdlit-nunåt ta-
måkerdlugo månilo rådime ilagsine-
Karsimassunga.
Finn Nielsenimutdlo oKarumavunga:
„suliagssaK tigussat pivdlugo pivdlua-
rit.
suliaK artornaraluartOK ajornartor-
siutigssarpagssuaKaraluartordlo inug-
tut misigissaKartarumårputit inugtut-
dlo nåmagtitsinermik misigissaKarta-
rumårputit uvdlut tamardluinaisa
Kalåtdlit-nunåt kivfartutdlugo måne
suliningne. suliagssamut nutåmut ti-
kitdluarit.“
Der ligger et lille stykke
Grønland i hjertet —
(Fortsat fra side 13).
Landshøvdingen faldt i dybe tanker
med et vemodigt udtryk. Men så kom
ordene. Hans stemme var mild, men
fast:
— At ønske for Grønland betyder
at ønske noget for befolkningen i
Grønland. Jeg ønsker for befolknin-
gen, at den må få en god erhvervs-
mæssig og åndelig udvikling, og navn-
lig vil jeg ønske, at der vil blive har-
moni mellem den materielle ydre ud-
bygning og den menneskelige tilvæ-
relse. Jeg vil ønske for Grønland, at
folk vil forstå at glæde sig sammen
og at arbejde i fællesskab med hinan-
den. Og jeg vil ønske for Grønland og
for Danmark, at det fortsat vil være
muligt at bevare den forbindelse, der
uden tvivl er til glæde og til praktisk
nytte for begge parter.
jdlut.
Kalåtdlit-nunåt
umativtinipoic
(Kup. 1-mit nangitaK)
— 1950-me maunga perKåravit ma-
nåkomit Kalåtdlit-nunåt avdlauvdlui-
narpoK, taimane suliagssat sut pissa-
riaKamerpausimåpat?
— tamarmik! sutigut tamatigut su-
liagssat autdlartinigssåt pissariaKa-
lersimavoK. ukiut Kulit matuma su-
jornagut, sordlo tuberkulosimik toKU-
ssartut amerdlaKaut. inutigssarsiutit
kinguarsimaKaut atuartitsinermutdlo
tungassut pitséungitdlumardlutik.
tåukununa pingasutigut pilertortumik
suliniartariaKarsimavoK, taimailisso-
Kardlunilume. uvanga nangmineK isu-
maga kommissionivdlo påsingningnera
nåpertordlugo nunap årKigssugaune-
ranut pingårtoK tåssa sujornagomit
angnerussumik kommunerne nålag-
kersueKataulemeK, ukiutdlume inger-
dlaneråne inugpagssuit sungiusarne-
Karsimaput kommunerne sulinigssa-
mut.
— isumaKarputit inuit tamatumå-
nåkut peKataunerulersimassut?
— åp, isumaKarpunga inuit suliag-
ssanut tamanut tungassunut soKuti-
gingningnerulersut, månåkut tamåku-
savalingmiormiut ningitagarssutdt
landsrådimut takutineKagssamdrpoK
angatdlat taimåitoK Kalatdlit-nunane aulisautigisavdlugo ku-
larnångitsumik piukunartoK
14