Atuagagdliutit - 24.11.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agd lagait
x tamanitdlo
tiguldgkat
Kano« ilivdlune puissiniarneK
Kagfagsartariaxarpa?
ukiune kingugdlerne nipisiagssaic
tusartuagaulersoK tåssa KanoK-una i-
livdlugo puissiniarneK Kagfagsagau-
niartoK? kisiåne uvdloK måna tikit-
dlugo Kagfariautausinaussumik nav-
ssårtoKångilaK. sule puisserpagssua-
KarpoK (Kajartortunut) iluanårfig-
ssauvdluartunik.
iluaKutaussugssatutdle erKartornia-
gara ImaKa amerdlasut akerdleralu-
gulo soKutigisånglkaluarpåt, kisiåne
iluaKutaussugssatut takordlordlugulo
erKarsautigigavko ilånguneKåsagpat
mauna agdlauserilårniarpara.
pingårtumik erKartorniarpara Vaj-
gatime Diskobugtimilo puissiniamer-
mut ajoKUtaussutut issigissåka unigti-
tariaKalersututdlo isumaKarfigissåka
nalunaerutiginiardlugit.
uvanga piniartuinavit akornåne ag-
dlisarsimavunga, pisinångoramalo å-
ma KajaK inutigssarsiutigisimavdlugo.
kisiåne atorfeKalernera pissutigalugo
Kajaerukaluarama, uvdloK måna tikit-
dlugo umiaussårKamik puissiniarneK
pivfigssaKartitdlunga ingerdlåtuarpa-
ra pissaKartåinardlungalume. månå-
kutdle pingårtumik ukiut kingugdlit
mardluk 1959—69 puissit Vajgatime
agsut ajoriarput nauk sujornatigut
taimåitarane. månékut Vajgatime Dis-
kobugtimilo aussåkut, pingårtumik
juli, august septemberilo sila Katsu-
ngatitdlugo pujortulérKat malerssor-
tualeramik uvdloK unuardlo soKutigi-
nagit, tåK anorilo kisisa akornutigi-
ssardlugit Kåinat piniagagssait puissit
ungortuaramikik takussagssaK pissag-
ssardlo ajornarsigalugtuinarput, a-
merdlanertigume puissinguaK pugta-
ssok takugåine takoncingneK ajorna-
vigtarpoK kalerrisimajuarame.
kialunit pujortuléraK Kinutigigånga-
miuk sujunertarissarunångilå Kåina-
mik puissiniartut akornusersordlugit
piniagagssait ungordlugit akornuser-
sorumavdlugit. pujortulérarme puissi-
nik malerssutiginardlugo ingminut a-
kilersinåungilaK. Kéinamik puissiniar-
tut pujortulérårKanik akornusersorne-
KartåriaKångitdlat! pingårtumingme
Diskobugtime puissit avangnamukar-
fisa nalerpiåne ungortuåsagåine Vaj-
gatimut isertartut ikiligalugtuinåså-
put. Diskobugtimilo pujortulérårKat i-
lisimaniardlissugtoK nangmingneK er-
Kartik aulisagarpagssuaKarmat pujor-
tulérKamingnik piniagagssamingnik,
Kajartortunguit piniagait akornuser-
sorungnaertariaKaramikik tåukua pu-
issåungitsumik inutigssarsiorfigssaKå-
ngingmata, avdlamigdlo inutigssarsiu-
tigssånik taortigssaKånginamik.
kisalo pujortulérårKat kisimik ma-
lerssortångitdlat, kisiåne åma angat-
dlatit avdlat nålagarssuit pé umiar-
ssuårKanut agdlåt malerssomeK iler-
Kuliupåt. angatdlatit tamåkua angat-
dlateKatimingnik OKalussissut radio-
kut tusåvdlugit nanertiatdlangnaKaoK,
uvagut ima amerdlatigissunik angu-
vugut ilivsime Kavserårpise?
pingårtumik aussaK måna 1960 Vaj-
gatime puissit takuneK ajornarugtor-
tut tusartarpavut kujalivut avangnar-
dlivutdlo angorpalugtorssuit. kujatå-
tungåne pujortulérårKamik maler-
ssordlutik KUlit sivnertarpalugkait A-
vangnåne umiaussat avangmukaut-
dlugit puissinik imerpalugtarpait.
Vajgatiuna Kangale puissit ayang-
namut kujåmutdlo avKutivigssuat, ku-
jatåtungånile pujortulérKamik maler-
ssorneKartualeramik avangnamukåt i-
sertugssaugaluit Disko avarKuåinarta-
lisavåt.
kisalo oKarumassoKarsinauvoK Ka-
norme Ilulissane fabrikigssarssuaK i-
nerpat Diskobugt rejerniarfigssuå-
ngorpat, tamåne pujortulérarpagssuit
rejerniat akornutåusånginerdlutik?
uvanga ima OKarumavunga: tamåko
puissinik malerssortarniångitdlat, so-
runalume nipait tipaitdlo puissinut a-
jusagaluartut kisiåne puissit maler-
ssordlugit ungortarniångilait. tamåku-
lo pivdlugit angnertunerussumik o-
KauseKarumångilanga piniagagssait
tåssaungmata aulisagkat.
landsrådit atandnartut nersorna-
Kaut erKarsatdlarKeKigamik kisiåne
Kåinékut inutigssarsiortunik ilaKångi-
patdlåKigamik puissiniarnerup tungå
sukut ikiorsisavdlugo naluvåt. suli-
neK, savat aulisagkatdlo kisimik inu-
tigssarsiutåungitdlat, sineriagssuavta-
le agfåne sule puissiniarneK inutig-
ssarsiutauvoK pingårtoK imåinaK nu-
ngutigssåungitsoK, nungusananilo av-
dlamik tåssunga taortigssamik nav-
ssårtOKartinago. tamåna pivdlugo
landsråde atarKinartOK Kinuvigiuma-
vara 1961-ime atautsimmerme OKalu-
serissagssanut ilénguterKUvdlugo:
„sumilunit pujortulérKat puissinik
malerssortarnerat unigterKUvdlugo.“
pujortulérKåme aulisarneK suliagssa-
ringmåssuk puissiniartunut akornu-
sersuissariaKångitdlat. Kularnångivig-
porme malerssornerssuaK unigtitauga-
luarpat kingumut ukiorpagssuarne
puissit avKutitOKartik akornusersor-
neKångineruvdlutik avKutigerKilisa-
galuaråt. tamåssauvordlume puissini-
nerup ikiorserneKarnigssånut Kagfag-
sarneKarnigssånutdlo ikiutigssat ilag-
ssarigaluat.
K’utdligssane septemberime 1960
Cideon L. Jensen.
• . ■,

amerdlasorssuå- ngordlugit pigalugitdlo
nagsiussortarpai
En gros og leverance:
P. E. Hansen & Co. A/8
yA/ffl| ( St. Kongensgade 40
V V COPENHAGEN V København K.

dansktillægeKarneK — tillægeKånginerdlo
åssiglngingmata KanoK isumaKarfigåvut?
kukussut narKingneKartarmata isu-
maga nalunailårniarpara neriutigalu-
go kukusimaguma erKortumik nar-
KingneKåsavdlunga.
nalungilarput sut tamardluinarmik
pingårtumik atorfigdlit tungåtigut sa-
niagumininguit akeKalersut. dansktil-
lægeKarneK — tillægeKånginerdlo å-
ssiglngingmata. KanoK issigineKarpa
ajoKerpagssuit asimioKarfingnitut
dansktillægeKarnatik dansk atuartit-
sissutigingmåssuk. sap. akuneranut 5
timit inornagit, måssalo niuvertoKar-
fingne dansktillægiligpagssuit månå-
kut uvdluvtine dansktimérutut.
årKigssussinerit kingugdlit malig-
dlugit ajoKit kirketillægeKarput or-
ganisthonorareKardlutigdlo. imåineru-
lerpordlo tapiussut tåuko tungaviga-
lugit tåukunane pingitsailissåungitsu-
mik sulissoK sullsaoK, asimioKarfing-
mile avdlauvoK. ajOKip atuartitsiner-
me saniatigut suliagssarai.
tauvalo KanoK isumaKarfigårput a-
jOKit dansktillægeKångitsut niuverto-
ruseKarfingne asimioKarfingne dansk
atuartitsissutigingmåssuk (ilaisa).
ajiingikaluaKaOK ingmine iliniartiti-
galune atuartitsissutigigåine, isuma-
Karpungale timerisagåine akeKartari-
aKalersoK, tillægeKångitsunime atusa-
gåine saniatiguj ungmat. — inugtune-
russune ajoKit dansktillægigdlit ilar-
pagssuisa asulinavik akigssarsiutigåt.
tåssame Kavdlunåtut OKalugtarnertik
saniagorissartik atorumångitdluinar-
taramiko. taimåitumik ilåtigut pitsau-
nerusagaluånginerdlune taimåitut i-
lait asimioKarfingnut pisitdlugit ajo-
Kingortltaleråine danskinut atuartitsi-
nermut piukunarnerungmata, imaKa-
me tåssane tillægertik atornerusavåt.
måssame asimioKarfit ilåne méra-
KarpoK poKersunik agsutdlo Kavdlu-
nåtut ilikarusugtunik. taimåitumik tå-
ssane ajoKe Kavdlunåtut pisinauvdlu-
ångitsoK atuartitsisavdlune Kavdlunå-
tut pisinauvdluartumit avdlauvoK.
ukiut amerdlanerit iliniarsimassut
inugtunerussunitineKarajugput, tai-
måitariaKarsimangmåme. taménale u-
nigfiujuaraluarpat asimioKarfingmiut
kingulerukalugtuinåsåput. tåssåuså-
nginerpatdlo kalåtdlit sujumukaru-
massut kigailaKutigssait.
nalungitdluinarparalo ajoKit ilisi-
massaKarnerit inukitsunikusungitdlu-
inartartut asugoK tåssane alikutag-
ssaileKinaKingmat. åmalo Kavsit inu-
kitsuminigssartik ingmingnut nika-
narsautitut issigigajugpåt.
suliumassunutdle pingårtuvoK inu-
neK erdliginarnago, kivfartussagsså-
me atausiuput kalåtdlit nunavtine.
taimåitumik Kavdlunåtut pisinaune-
russut ilait torKortauginaratik asimi-
OKarfingnutaoK tutitsiartalerniardlit
taimailigpat nunaKarflnguame eKiat-
dlangneKångitsornaviångilaK.
imame uvagut tillægeKéngitsugut
pisinåungitsigaugut. åssersutigalugo
tailara: ukigavta 1959-ime aftenskole
atorKuneKarpoK atuagagssavutdlo å-
juko kisimik, grønlandsk, regning, tå-
ssa skoleinspektørip nålagkiutai, 50
timimut utertuagagssat. sornguna Ka-
sunareKingmatigik avdlanik akuner-
taKilavut. dansktillægeKånginerame
pisimanerdlugo dansk nerdliutingivig-
på. åligoK kalåtdlit Kavdlunåtut agsut
iliniardlit. påtsivérupugut.
takuvat, tåssuna påsineK ajornångi-
laK dansktillægigdlit — tillægeKångit-
sutdlo åssigingissusé, tillægigdlit
(dansk) aftenskolerne atorsinaungmå-
ssuk, naugdlume tamagingnut uv-
dluvtine pissariaKaraluartoK atusav-
dlugo. — taimåitumik aperKutauler-
poK åma mérKat atuarfiåne asimio-
Karfingme tillægeKångitsugut atuiné-
sanerdlugo? atuinåsagpatdlo akena-
lerniardle, akeKalisångigpatdlo dansk-
imik timivut inimigingitdluinardlugit
avdlanik taorsersuinåsanerdlugit?
naggatågut taerKilårdlara: Kå, pisi-
naunerussut Kavdlunåtut, asimiuarKé-
taoK isumagalugit inukitsutaoK alåka-
lårumaniarsigik. isumaKångitdluinar-
punga inugtunerussunitut usoralugit
taima OKalugtunga. katatauvatdlår-
neK-una erKarsautigigiga, åmalo su-
liavta nåpertutumik akeKalernigssait.
Kristoffer Heilmann, ImerigsoK.
inusugtut angnerussumik
sulivfigineKartariaKarpugut
inusugtut uvagut iliniagakipatdlår-
pugut taimåitumigdlo angnerussumik
sulivfigineKartariaKardluta. uvdlumi-
kume sulissariaKalerpugut orKavut
agssavutdlo såkugalugit. uvdlumiku-
me mikissutineK nipangersimåinar-
nerdlo pissariaeruput.
kalåtdlit nunavta sineriåne amer-
dlasorpagssuångorérsimavugut suli-
nermik inussutigssarsiuteKardluta. sa-
påtip akuneranut ørisiarissartagkavut
angnikipatdlårput nåmarKardluinar-
tardlutigdlo, tamatumanilo suna pat-
sisaussoK ilisimångilarput påsisinau-
nagulunit. taimåitumigdlo iluarsartu-
ssivigineKartariaKarpugut påsitine-
KartariaKardlutalunit, suna pissutiga-
lugo taima åndgssussivfigineKarsima-
ssugut.
nalivtine Kavdlunårpagssuit nunav-
aperKutit:
påsineK saperpara sok imigagssaK
ivangkiliumut ilånguneKartartoK, tai-
måitugssauva?
åipagssånik: Blå Korsip ilångutag-
ssiai akineKartuésåpat agssuardliuti-
nik?
pingajugssånik: radiokut bibilimik
atuvfåssigångame, sordlo atausingor-
nikut, maligtinardlugo KitigiarssorneK.
taimåitugssauva?
tåssa uvanga påsineK sapingajagpa-
ra, uvfalo tamarmik årKigssuterérsi-
massut. Kå, påsitilårsinga.
Magnus Johansen, Claushavn.
tinut suliartortineKartarput. tåukualo
aningaussarsiarigsårnerujugssuput.
sordlo EKSTRABLADET-ime tamåna
agdlauserineKarsimassoK ersserKigsar-
neKarsimavdlunilo. itavdlunåK Kalåt-
dlit-nunånut suliartortitaK nal. aku-
neranut 5,00 kronesissartoK tåussumå-
ngalo 80 ørinaK akilerårutinut nåkar-
tlneKartardlune, uvagutdlo kalåtdlit
nal. akuneranut 2,15 kronemik akiler-
neKartardluta.
kalåtdlit nunarput nunasiåungilaK,
Danmarkivdlo nunåta ilagå ikermig-
dlo ingmikuinardlune. Danmarkip er-
falassua erfalassorårput, taimåitordle
uvdloK mana tikitdlugo inuiaKativti-
nut danskinut nagdlersuneKarsimå-
ngilagut. uvdlumikume pissariaKali-
nginerpa tamavta åssigingmik pissau-
lernigssarput, tamavtame Danmarki-
mut inugtauvugut taimåitumigdlo å-
ssigingnerussumik pissariaKalerdluta.
uvagut kalåtdlit påsissakipatdlårpu-
gut angnerussumigdlo sulivfigineKar-
tariaKardluta. kigaitsuvatdlåmik su-
livfigineKartariaKångilagut, sukane-
russumik årKigssussivigineKartaria-
Karpugut.
Peter Semsem, Julianehåb.
EM. Z. SVITZER,
Trælastforretning
Tømmergravsgade I. Kobenhavn SV.
Skibsegetræ, Fyrretræ, Lærk,
Bøg m. m.
orpit méngertut umlarssuallomer-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugsslagssat,
avdlatdlo
2