Atuagagdliutit - 01.12.1960, Blaðsíða 25

JOHN H. MARSH:
sineriak saunikulik
nugt.: Hans Hansen
(nangitaK)
umiarssup Kåne Kanorme pissoKar-
pa? umiarssup nålagå R. B. Lee inimi-
ne atuartitdlune aporpatdlangneK su-
jugdleK tusarpå. KanoK pissoKarnera
ernlnaK erKoriarpå. arpåinaK nålag-
kersuissarfiliarpoK, aKUgtut pingajuat
tåssanitOK nåpitdlugo ernlnaK nålag-
kerasuarpå umiarssuaK sangutipilor-
Kuvdlugo sineriak tunutdlugo kimor-
dluinålersitdlugo. angnertat umiarssu-
armiutdlo umiarssup ilainut tamanut
umiarssup KanoK ineranik påsiniaisit-
dlugit autdlakåtitigalugit umiarssuane
tamaviat autdlarsartipå.
nalunaerutit ernlnaK tutsiuput. u-
miarssup maskinaKarfiata nalåne u-
miarssup niutåva tamarme kångarsi-
masorineKarpoK, imerdlo kuginalivig-
simavoK. sarpeKarfia ama imagtalersi-
mavoK. usilersortarfé mardluk pinga-
sutdltinit imagtalerivigsimåput. åmå-
taoK imagtalernermik nalunaerut ma-
skinaKarfianit tutsiupoK.
usilersortarfit pingajuat imagtaler-
tornerpaujunguatsiarpoK, taimåitumik
umiarssup nålagåta nålagkiutigå i-
maersautit téssungåineKåsassut av-
dlatdlo maskinaKarfiane imagtarnera
uningatiniarssuåsagåt. kisiåne minutit
mardluk Kångiutinartut påsinarsivoii
maskinairarfingme imaersautit imag-
tarpatdlålernermut atusavdlugit nå-
mångitdluinartussut. maskinaKarfia
umiarssup mianernarnerssarå, taimåi-
tumik nålagkiutigineKarpoK avdlane
tamane imaersainerit tamarmik unig-
tineKåsassut imaersautitdlo tamaisa
atordlugit maskinaKarfiane imagtar-
nera unigtisimaniarneKåsassoK. téssu-
guinaK imaersåussuit ingnåtdlagissa-
mik ingerdlatigdlit sékortOKissut i-
maersailerput. taimåikaluartordlo nå-
månginaKaut. narKe ilårdlugit imeK
KagfagkiartuårsinarpoK. sarpisa tu-
nganut suvdluata maskinaKarfiatalo
ingmingnut avigsårutåt mato imermit
pitarnavérsagaK Kupagssertarsimang-
mat imeK isåvoK. ervngup naKitsine-
rata matut agsorugterululerpai.
umiarssuaK aputdlarmat maskina-
lerissuneK inangavoK. ernlnardluinaK
masldnaKarfiliarasuarpoK. nalungilå
minutit Kulit ingerdlanerinåine umiar-
ssuaK pujortulik ajunasassOK. umiar-
ssup imaersautigisinaussai tamaviår-
dlutik imaersåiput, imerdle Kagfagkiar-
tuårsinarpoK. nautsorssuipatdlangne-
rup påsinarsitipå umiarssuaK pugtasi-
nåusagune sivisunerpåmik nal. akune-
re pingasut sisamatdlunit pugtåsassoK.
nukingersinaunine tamékerdlugo
nangminérdlune umiarssup nålagå tu-
sardlerumatdlerdlugo nålagkersuissar-
filiarpoK.
maskinalerissup nalunaerutå tusa-
rériaramiuk umiarssup nålagå aulaja-
ngerpoK. aporKårnermit minutit Kulit
Kångiutut umiarssup pujortugdlip su-
junerfine avdlångorterKigpå tamaviat-
dlo kangimuinaK autdlarsardlune —
sinerissavdlo tungåinavianut. umiar-
ssup nålagå aulajangerpoK umiarssua-
ne kivisinago ikardlisiniarniardlugo.
ilaussume inugtamilo navialinginig-
ssåt kisiat erKarsautiginartugssåungi-
lå, amåtaordle umiarssuane akisoKi-
ssok usinilo akisoKissut akissugssauv-
figai. umiarssuane sigssamut ikardli-
sisinauguniuk imasa iléinik ånåussa-
KarsinåusaoK.
tåssa tamatuma nalåne tårnerinar-
me umiarssuaK tamaviat sinerissap
tungåinånut autdlarsartitdlugo ajunå-
lernerme nalunaerut „SOS“ tusardliu-
neKarpoir. nalunaerasuartauserissuneic
tusardliussivoK. Walwis Bayip radioa-
ningånit akissut „QSL“ (ikiorKUvdlu-
tit nalunaernerit tusåvara) tutsiung-
mat Kangame iluåtdlak. ikiusinaussut
suliagssartik påsivåt. tamåna erninar-
dluinaK nålagkersuissarfingmut nalu-
naerutigå.
ilaussut erKigsivdlutik singussartit-
dlugit umiarssup pujortugdlip pisinau-
nine tamåkerdlugo autdlarsimavdlune
ajunårnigssane Kanigdliartorpå. nå-
lagkersuissarfingmitut umiarssuvdlo
iluane maskinaKarfianitut ånilångate-
Kaut. anguterpåluvdlutik nalungilåt
tOKO igdluanik ajaperdlugo tamaviår-
dlutik, ilungersuanertigdlo tåssauginå-
ngitsoK nangmingninaK inuniarner-
mingnut tungassoK, amåtaordle angu-
tit, arnat mérKatdlo untritigdlit inu-
nerat tamatumanipoK. KanoK pissoKar-
nigssånut akissugssåussuseK angume
atausInarmipoK, tåssalo umiarssup nå-
lagåne. aulajangerniarnere ajornait-
dlingitdlat, måssame aitsåt sujugdler-
påmik umiarssup nålagåtut umiartor-
dlunilo tamåna avKUt atuatdlarKår-
mago. angatdlåmut taima angitigissu-
mut kussanartigissumutdlo nålagåu-
savdlune inusugpatdlåraluarpoK. umi-
arssuarmik ingerdlatsisinaussutut uki-
une 15-ine agdlagartaKarérpoK suliv-
dluarérsimavdlunilo. matuma sujor-
nagut Kåumatit pingasut Kångiutut u-
miarssuarmik nålagauvfigerKågagsså-
nik tunisimavåt. uvdlut tåukua inger-
dlaneråne sumik perdlasisimångilaK.
umiarssup nålagå erKatsagsimaKi-
ssok ilungersuanartorsioKaoK. taggari-
narssuåkorpoK, anersåvalo tårsiorpor-
taoK. umiarssuane Kåumarsarsinåu-
ngilå akerKat arKartartuinik Kanigtu-
mitoKarnera pivdlugo. Kulisimangmat
linuaK taggarlnavigssuvOK, uvdloria-
KångilaK KåumateKaranilo. umiarssu-
aK tårmit Kångigagssåungiussartumit
ungusimassutut ipoK. tåssuguinaK i-
magtorujugssorérpoK, ånåuneKåsagu-
nilo ernlnaK sinerissamut pissutaria-
Kardlune. kisiåne nuna KanoK unga-
sigtiginersoK åmalo sineriak KanoK i-
toK nåmagtugagsséusanersoK nalor-
niungnaersinåungilå. ingerdlanera
migdlisisinéungilå, taimåikaluarpat i-
maKa sineriak angusinåusånginami-
uk. åipåtigut umiarssup ingerdlanine
ingerdlanerlnarpago ikardluit ingige-
Kissut umiarssup itsernga aligsinau-
våt, imalunit ivnårssungnut nunamut-
dlo aporsinauvoK sulilo angnerungår-
tumik ajunårneKarsinauvdlune inup
inuneranik erdlingnartumik ånaissa-
Karfiusinaussumik. ajornartorsiorneK
sule ajornerulersiniardlugo imap iti-
neranut ugtortaut umiarssup KanoK i-
titigissumineranik nangminérdlune ta-
kutitsiuartoK atorsinaujungnaersima-
vok, Kularnångitsumik apornerane su-
jugdlerme aserorsimagunardlune.
kisalo umiarssup nålagå iluagtitsi-
gatdlarujoK, sivikitsuinarmigdle. mag-
dlit avKUtigalugit minutit 40-ngajait
ingerdlarssorérdlutigdlo sigssap Kår-
tarnera takusinaulerpåt. imaK aula-
ngångilaii, kisiåne imap Kagfiussårne-
re Afrikap kitåta sineriånut Kårtarpu-
me-åsit. sigssamut KårtarneK takune-
Karniariarmat umiarssup ingerdlar-
nga agfåinångorKUvdlugo nålagkiuti-
gineKarpoK. minutit pingasut Kångiu-
tut umiarssuarujugssuaK ikardlipoK.
magdlit Kårtarnere tårnerinarme tå-
kungmata mianerssorKUSSingmatalo i-
luagtitsinerinåungilaK, amåtaordle i-
kardlivfik ujarålugtunane manigsua-
jauginauvdlune sioråinarssungmat i-
luagtitsineruvoK. umiarssup ikardli-
nerata nalåne imangnera ingagteri-
vigsimavoK uvertorujugssuvordlo, i-
merdlo maskinaKarfiane agdloraussa-
tigut kuginalivigpoit. maskinalerissut
singernitik tikivigdlugit sutdliput.
umiarssup nålagåta umiarssuane pi-
koreKalune aicugpå. sagdlaitsuajåmik
siorKat agtorpai kujåmutdlo sujuner-
dlune magdlit Kårtarnere sénerfigalu-
git. uvernerorKigpoK, kigaitsorssuar-
migdlo kisiåne ulorianéngitsumik nar-
Kånigkame avåmut uvingalerdlune.
umiarssup nålagåta pendgsåKalune
maskine ingerdlatitdlugo umiarssua-
ne inigssitdlugo ikutdluartiterpå. mag-
dlit sujugdlermik sagdlaitsumik Kår-
tarfigåt, tauva umiarssup sanerånut
Kårtarnerat sorraitdliartuinalerpoK. i-
kutdluarneroriardlune avåmut uver-
neroriarmat magdlit umiarssup Kule-
ruå Karssutalerpåt, imerdlo umiarssup
Kågut uteKåtajålerpoic.
umiarssuaK ikardlitdlune åipagsså-
nik pissorpatdlak tutsiungmat ilaussut
magsserarikatagput. pugtaKUtsersut-
dlutik umiarssup Kåvanukågasuarput.
umiarssuarmiut angnertat ilaussut er-
KigsisimaniarKuvdlugit Kinuvigait.
månåkut navianartugssaKånginerar-
pait Kåumartinagulo soriarfigssåungi-
nerardlugo.
kingumut radiokut nalunaerasuar-
neKarKigpOK pujortuligdlo nangmi-
nérdlune ikardlisimassoK nalunaeruti-
gineKardlune.
maskinaKarfiane imagtarnera asu-
lerssuaK akiorniarneKarpoK. nantane
putorujugssuåkut isigkanik 200-nik
angnertussusilikut isåvoK kigaitsumig-
dlo imaersautit atorfigssaerutitikiar-
tordlugit. umiarssup ikardlineranit
nal. akunera atauseK KångiutoK — u-
nuap KerKa Kångerdlugo atautsimut
KiterKutilerdlune tangnera sisamå-
ngortoic — maskinalerissut maskina-
Karfik KimåtariaKarpåt. umiarssuaK
aulagsangniariartoK maskinaKarfiane
imangnera tamaviat aulagsagtarpoK.
inåtdlagissap avKUtai ervngup a-
ngungmagit sut tamarmik Kameraler-
put. maskinaKarfiane sulissut maski-
naKarfingmik Kimatsinerat sujorKutit-
siardlugo inåtdlagissamik KéumarKU-
tit Kamerarput. umiarssuaK tamarme
taggarinarssuångorpoK. umåssuseKa-
rane Kårtarnerit akornånilerpoK, sor-
dlume imåinarssuarme pinguånguaK,
taimailissoK inuit untritigdlit sivne-
Kartut umiarssup Kåvane imalunit u-
miarssup initaine atautsimorråput,
ånilårsimaKalutik — årdleKutigalugo
inigissamik KanoK ilissukutdlunit ase-
roriartulernigsså. tårnerinarmut uki-
ssivdlutik Kaumanimininguamik ånåi-
ssisinaussumik Kinåssigaluarput.
kigaitsumik nuiaerukiartulerpoK.
uvdlorissat sarKumerput, kisalo Kåu-
mat pivdluarnartumik KaumaneKar-
dlune nuiartanit anitdlåupoK. Kårsi-
mårneK KapugtuinaK umiarssup sinå-
nit autdlarnerdlune nunap tungånui-
naK ingerdlaortOK tagdlipå. issit alia-
nåissusermik takungnilersut tuping-
nartumik kussanarssuseK kiserdluinåt
sangmilerpåt. magdlit ikardluk pukit-
sukujoK takisordlo umiarssup takissu-
sia atauseK mardlugdlunit ungasigtigi-
ssumitoK Kårtarfigåt, serparnerilo ku-
ssanatdlåraut. igdluatungånipoK imar-
nerssaK siligtoK KatsungassoK sumo-
rujugssuaK atassoK KeKertårarpångu-
alik. Kilaup nunavdlo kigdlingane tår-
nerssat KåKausorinarput.
tåssa Kåumatigingnerane issigissat.
kigaitsumik uvdlulerneK nuilermat
Kåumarmatdlo Kåumatip takussagssiai
nakigtaeKissumik igdlikartineKarput.
umiarnikumitut ikardlup tigfungne-
ritdlo unuaungmat issigissatik taku-
lerpait sigssap tungåinånut atassumik
Kårtarnerujugssuarmit taorserneKarsi-
massut. imarnerssausorissåt KeKertå-
rarpångualik sunauvfauna inoKajuit-
sorssussoK KåKoringmik sioråinaK Ka-
Kutigut tamauna inugsiarnitsunik si-
oråinaussunik Kagtunerssalik. Kilaup
nunavdlo kigdlingane KåKausorissåt
sioråinåuput ujarålugtuvdlutik nunap
timåinarssuanut åungariartuårtut a-
kugtoKalutik avångunaKalutigdlo.
sinerissame kaj ungernaitsoKissume
sumik aulariåtdlagsinaussunguamik
takussagssaKéngilaK. issigissaK tamar-
me umassujungnartunguamik tåkuvi-
ungilaK. orpeKångilaK, orpigånguaica-
rane ivigartamininguaKaranilunit.
issit énilångarpaloKissut sangmi-
ssartik nunap tungånit imap tungånut
Kivssatdlagkiartorpåt. ikiorKUvdlutik
suaomerånut akissutitut umiarssuar-
siagssaraluat tåkukaluångilaK. kisi-
miput — saunikut sineriåne umiarni-
kut.
umiarssup radiolerivfiane nalunae-
rasuartauserissut iluagtitsivdlutik a-
jornartornerme såkugssamautitik a-
torsinaulersipait. Kåumartartulerdlu-
tik radiop atortue inigssitsiterpait iki-
ukiatdlo autdlarérsimanerånik tusa-
gagssat nutåt sujugdlit ånilångavdlu-
tik nålaordlugit. nalungilåt batterit a-
torsinaunerat sivikitsuinaussoK.
uvdlåkut nal. tatdlimat KerKata
migssåne tusardluarput. Walvis Bayip
pujortulik ikardlisimassoK nalunaerfi-
gå kilisaut angatdlatdlo kaligtaut u-
miarssualivingmingninerardlugit de-
cemberivdlo åipåne uvdlulernerane å-
ngusinåunerardlugit. uvdlut mardluk
sule utarKissariaKarput. utarKiså u-
miarnikume Kanorme iliorniåsåpat?
Walvis Bayip radioKarfiata apernu-
tigå pujortugdlip KanoK isivdlune i-
kiorneKarnigssane kigsautiginerå. aki-
put sigssamut ikårniarnigssaK pissa-
riaKartussoK. umiarssup nålagåta na-
lunaerune umiarssup KanoK ineranik
ilavdlugo naggaserpå.
uvdlågssångoriartornera ilårdlugo
Kilak Kåumardlualermat aKugtunerup
uvdlorissat ikiorsiutdlugit umiarssup
summera påsiniarsinångorpå. Kau-
mardluarniariarmat nåparut portusoK
sigssamitOK tuluit milinik pingasunik
kujasingnerussumitoK takulerpåt. nå-
parut tåuna såkutunut KutdlersaKar-
fiup nunap åssiutåningmat umiarssup
summera erKortumik oKautigineK a-
jornångilaK. taimaingmat uvdlåkut
nal. arfineK pingasut Kångilårneragut
pujortugdlip Walvis Bay nalunaerfigå
sumissutsimingnik nalunaerune ug-
pernarsineKarsimanerardlugo iluagtit-
dlugo aperKutigalugo ikiukiat KaKUgo
ångukumårnigssåt.
taimåinerane umiarssup ikiorKUV-
dlune nalunaernera Walvit Bayime
nalunaerasuartauserissut Cape Towni-
me iligit KUtdlersaKarfiånut ingerdla-
tipå.
(nangikumårpoK).
Macs
- man ser det straks
Macs aitsdt tåssa kigutinut
KaKortingnartoK
Vælg den bedste tandpasta De kan
få — vælg MACS. Den renser effek-
tivt, desinficerer, beskytter mod
dårlig ånde og smager vidunderligt.
kigutinut KaKorsåumik pit-
saunerussumik pigssasångi-
latlt, Macs pisiarissarniaruk,
sallvdluarsinaoK, tunitdlang-
nartuialssartoE, tipigigsoa,
suna aamgup, tlpigsså.
UEECUAM-
DENMAHK A/S
25