Atuagagdliutit - 09.03.1961, Síða 6

piniariarneK umiarnermik naggaserneKartoK
umiarssuårKap puisslniutip „Miki“p nalagåta, Niels L. Under-
bjerg-ip matumuna OKalugtuarå Mikip angalanera kingugdleK
naggaserneKartoK umiarssuarKap tåssångåinaK umiuneranik
inuisalo taima tuaviortigissumik Kimåvdlutik ånangniarnerat
sikumut nunamit 300 kilometerisut ungasigtigissumut. OKalug-
tuarineKåinångilaK angutit sikume sapitsuliåt, amale OKalugtua-
rineKarput Tunume uvdluinarne alianåissuseK amalo Johnsen
Kulusungme atorfinigtineKarsimassoK kinguågssiutinik nalingi-
naringninginigssaK nåkutigisavdlugo
uvdlut ardlagdlit Kångiuterérsimå-
put umiarssualivingmit anitdlåukav-
tale ukiumut sujugdlerpåmik piniari-
ardluta. sikut ajornartorsiortitarsima-
våtigut ilungersortitardluta nåmagig-
tartariaKalersitardlutalo unisanata si-
neriak sinerdlugo avangnamut kujå-
mutdlo ingerdlassarsimavdluta sikor-
ssuit eKimassut avativtinitut Kåuma-
terpagssuarnilo silarssuarmit avativti-
nitumit atåssuteKarfigineKamigssav-
tinut akornusissut anitdlagfigssarsior-
figigaluardlugit.
KåKat åssigingitsut Kåvinit uvdlok
unuardlo åssigigsitdlugit nasigtarsi-
mavugut sikorssuit eKimassut Kupa-
Kalersimésasoralugit sikorssuime av-
KUtigerKårtugssaugavtigik piniarfig-
ssarput milinik hundredenik ardla-
lingnik avangnavtine ungasissusilik
tikiniåsaguvtigo tamatuma nalåne
natserssuit tusintiligpagssuit sikuiut-
sup ilainit tamanit katerssuvfigissar-
måssuk.
avangnånit kangianitdlo aggiassar-
put ungasigsorssuarnit Jan Mayen-i-
mit Svalbard-imitdlo imalunit kitånit
New Foundland-imit måne aussap
Kåumataine naitsune imap aulisagå-
rarpagssue perKuitdlo neriartordlugit
taimalo uvdluta tamaisa orssuat iv-
ssugtikiartortardlune aussap KerKane
merKorKingnigssamik tungånut.
merKorKerérdlutigdlo tikiussomer-
migtut erKumitsigissumik Kimaguteri-
atårtarput kimitdlunit ilisimaneKara-
tik tamatuma nalåne sumltarnersut.
nalunginavtigo tamatuma nalåne a-
vangnavtine katerssuterugtulersut a-
nitdlangniardluta ilungersualerpugut.
igpagssaK iluagtitsingaj avigsimavu-
gut. Kap Dan-ip migssåtigut milit
Kavsit avåmukarsimavugut ajorssita-
riaKarsimavdlutale sikut anigorneK a-
jornartut nåpikavtigik sikutdlo sarfa-
mit kujåmut ingerdlaortuarneråne så-
kortussuserssuat issigisinardlugo.
pissorpalugtorssuvdlutik pugtårssuit
meteritut ivssutigissut ilulissanut 1-
kardlisimassunut sinerissap avatåne
ikånernut nikisinaujungnaerdlutik u-
ningassunut avgortarput; ungasigsu-
mitdle issigalugit avdlamut åsseKé-
ngitdlat sordlo iluliarssuit avangna-
mukartut.
kisiåniliuna uvagut sikorssuit av-
dlat peKatigalugit malungnångitsumik
kujåmukartugut, tåssame sinerissame
KåKat avdlå'ngorarmata itissusersiu-
tivtalo imap narKa ugtortåsavdlugo a-
jornartorsiortarmat tamatuma nalåne
tåssångåinaK uvinganerssaKariartoK.
sikorssuit tamåne ingerdlaortut pi-
ngårtumigdlo ikånerit kujåmut sule
Kångingikatdlartitdlugit umiarssuar-
mut sumutdlunit ulorianardluinarKig-
sårsinåuput umiarssuaK KanoK Ka-
jangnaitsigigaluarpat angitigigaluar-
patdlo. taimaingmatdlo pitsauneruti-
lerparput kingumut KunoriarKinaruv-
ta periarsinaunivtinilo nunap tungå-
nut ingerdlajumavdluta.
nal. akunerpagssue ajornartorsio-
rérdluta nunap kigdlingata imartånut
pivugut Angmagssagdlip kangerdlua-
tigut talerpingmut sanguvdluta Iké-
tip ikerasåtigut Angmagssagdlip er-
Kåne nunaKarférKat avangnardlersåt
SermiligåK tåussuma avatåne Erik
Augpalugtup KeKertå avatimigut ku-
tårdlugssuvdlune KåKarssuartut ima-
mit nuisassoK sanerKutdlugo.
tamåne sigssamut tulagdluta majua-
lerpugut. majuarnerput ilungei’suna-
KaoK kiagkiutdlugo puavut tupamit
perssarineKarsimaKissut agsororteKa-
lugit sordluvutdlo tarpartardlugit. u-
miarssuårKap inugtai angumaneK sa-
pingajagpåka sordlume tåssa niue
naitsut aulagsarigsut niviugkap niui-
sut Kumut igdluaKétåginartut.
kingugdlersauvdlunga anertikaKalu-
ngalo Kåvanut KaKigama isumaKarpu-
nga iléka Kangale tåssanisimassut ki-
akululersimavdlutigdlo, tikiukamalo
ileKimisårtuinarput ima isumalingmik
mångånit åma periusigssaKångitsugut.
erngerdlungalume påsivara tamatu-
ma nalåtigut anitdlangniarneK ajor-
nésassoK. taimåitoK majuarnivtine i-
lungersuanivut akilerneKardluinarput
tamångånit issikiviup alianaitdluinar-
ssuserssuanit.
tåssame uvanga uvdluinarne nukig-
ssaKarnangalo pivfigssaKarsimångila-
nga uvdluinait ajornartorsiutålugpag-
ssue Kimatdlugit taima Kutsigtigissu-
mut pinigssamut avdlornerime tamai-
sa KeKertamit issikivik agdliartortar-
mat uvdlåkut narrujumisimavdlune
taserKamut Kiserdlune maliaruångua-
tut avasigdliartortutut, Kisemerme
Kalåtdlit-nunåne uvdlormut nutåmut
åma autdlarKautausinaungmat.
pivfigssamik kigdlilersuineKå-
ngitsume
mångånit issikiviup isumavut nag-
dliutorsiorpalugtilerpai, silarssuardlo
takordlornarsivoK kussanartorujug-
ssuartut pivfigssamigdlo kigdlilersu-
ivfiungitsutut uvfalo KarasaK ilunger-
suaniartOK taigdlaK puiungajagsima-
ssaK issuarniaraluardlugo: „måne u-
kiup akornusernigssaKarane inger-
dlaorfine naussutdlo tamarmik piu-
ssamigtut agdliartorfiåne uvdlut ta-
marmik erKumlput."
Kilangme atdlårKigsorssuarme ku-
livtine itsaK kuisimångitsut gutinut i-
nigssaerusimassume tulugkat mardluk
kiserdliortut kagdlerup gutiata tuvi-
nit siligtunit tingentårnersutut inger-
dlaorput, uvfalo kagdlerup gutiata
nangmineK kåutane aulatitdlugo iner-
tik igdlersorniarå akencamingnut tar-
Kamane Knud Rasmussen-ip sermiata
atåne pissorpalugdlutigdlo seKinermut
Kivdlåtdlagtartunut.
ajoraluartumik Hugin imalunit
Hunnin ikiortigisinåungilavut, Kingu-
titdle igdlugtorissat tagpigsut atordlu-
git issigisinaussaK tamåt Kimerdlugi-
nartariaKardlugo påsivdlugulo issigi-
ssaK tamarme sikuinarssussoK unga-
sigsorujugssuarme taimågdlåt imami-
ninguaKardlune.
tamåne seKernup gutia Tyr Kimug-
serpoK agssakåssue seKinermit Kiv-
dlåtdlagtardlutik ilulissatdlo inger-
dlaortut kultitalersordlugitdlusoK iv-
nartait ujarKatut mångertigissut imaK
tungujortoK tugdluaralugo mardlori-
åumik KaumaneKalersutut itdlutik.
kigdleKångitsutut nuna imardlo sar-
Kumiput silarssuarme alianaitsume i-
maKa uvdlut ikigtunguit Kångiugpata
aussarigsinerme ikumatitat ikigpata
ilisitsut nerissangnåtik, hestip ti-
ngue OKångitsut, Kitatigilerumårait
Bloksbjergime, Heklame imalunit
Tromsfjeldime, sumilunime, imaKame
åma mån& Erik Augpalugtup KeKer-
tåne.
KangarssuaK Mosesip Sinaip KåKå-
nineratut mångånit Kilaup kigdlingiu-
ssåta kigdlingane nunap neriorssutigi-
ssap ilaminingua takusinauvarput i-
maminingua sikutaKångitsoK Dan-
marksstrædip ilå tamåne ilulissat
puivkarnere kigdlormut sågdlutik nu-
iatarssuartut ilersarmata avKUtigssar-
Kigsussårdlutik kaj ungernardlutigdlo.
kisiénile israelikutut ukiut 40-t t.i-
kiniartariaKåsångilarput piniarfigssaK
uvdlut ikigtunguit Kångiugpata Kå-
ngiutugssaungmat, kisiåne agdlagtar-
fit ujaraussut Kalåtdlit-nunanilunit
sinerssornerme nunap åssinge misig-
ssortigigaluaråine malingniagagssamik
navssårfiungilaK kisiåne sikut kujé-
mut kugssuartut ingerdlaortuartut ku-
piatdlangnigssånik utarKigdlune.
puissiniarneK inussutigssarsiutig-
ssåungilaK Kilaup tingmiai narssavdlo
naussue isumakuluteKaratik erKavtine
Kulivtinilo itut Kimerdluginardlugit;
atertitdlutalo nikavdluinalerpugut ni-
kanerput sarKumeriatårtardlune ujar-
Kamut masagtumut tutivdluta imalu-
nit ivssuatsiåmut Korsussumut Kuait-
dluta ordlonrajarångavta.
erninardlo kamagsimaomerup ilua-
Kutåungissusia silagtunartarpoK silar-
ssuarme uvagut sungissuserput påsi-
leravtigo, nunatat portusut Kilaup tu-
ngånut tikuarsimatitdlugit ivnarssuit-
dlo augpalujårtut Kernalugtutdlunit
manisimatitdlugit tamåne sialup ujar-
Kat Kernalugtunik agdlalersorsima-
ssarmagit aussap uvdluata alianait-
sorssup seKinarigsuvdlo kingornagut.
tamåne ivigamininguit ivssuatsiami-
ninguitdlunit naKinerne Ktiparnilo si-
alup inussutigssamininguamik unig-
titsiviane inigssarsiortarsimåput, inu-
ssutigssaminerdle nåmagsimavoK inu-
sinaunertik tupingnartumik ugperalu-
go sordlatik Kaersut sOKångitsut avKU-
tigalugit siårniartarsimangmatigik ni-
kanarnerussutut misiginerit ajorssine-
ritdlunit sianigigunamagit.
tauva kångutsingnartarpoK narssav-
dlo naussue pivdlugit OKautigissat ilu-
mornerat påsinarsivdlune, sordlume
åma Kap Danip KåKai mångånit issi-
gissavut åma kångutisimassut tå-
ssame seKernup tarrilerdlune Kali-
pautiminik kussanartumik augpitdler-
sisimangmagit.
imalunit kångusutiginerpåtigut uva-
gut inukulungussugut nåmagigtaitdli-
oravta pingortitarssuaK tåuna kussa-
naitdlisarneKångitsoK uliasungnitsu-
mik avKuteKardluta ingerdlavigisinåu-
nginavtigo imalunit perKUsileKinermit
itsarujugssuaK nunarssup Kalipå Kag-
falerame ikiorniardluta sømilinik ar-
dlalialungnik avasingnerulersimå-
ngingmat sordleic ilumortusanersoK
nalunaKaOK.
Kimugtuitsune nålagauvfiup pigi-
ssaine
ateravta maskine autdlartendgpar-
put, avKuterputdlo atuardlugo unut-
dlartoK Kulusungmut pivugut ameri-
kamiutdlo mitarfiata avatånut kisar-
dluta aKaguane tamångånit misigssu-
erKingniaravta.
nal. arfininguinartOK lastbilimut su-
jugdlermut ikerérpugut radareKar-
fingmut suliarineKartumut sulissartu-
nik avKUt sivisoK sangujorårtordlo a-
tordlugo angatdlåssissumut. tamåne
uvingåjoKétårutigaluta KUlissap atåne
tupap pujua ivssungårmat avguinari-
ssatut itume oKatdlituarpugut.
sorpagssuit OKaluserineKarput, nu-
namilo oKautsit åssigingitsut tamalåt
atorneKarput OKatdlisigineKameruv-
dlutik akigssarsiat Kångiutomeruvdlo
akia kérmiåsit åma sut tamaisa måne
Kalåtdlit-nunåne avdlardluinartut su-
liarissariaKaraluartut.
nipaitdluta tusarnårpugut KiaKalu-
talo imaKa sinerKarsimagavta åmalo
mitarfingme amerikamiutut uvdlåkor-
siornerme nereKatausimånginavta, uv-
dlåkorsiutigissarmatigik paornarssuit
grapefrugtit, ménit, pulukimernit syl-
tetøjerpagssuitdlo, tåukua tuniussåt
nukigssaK pingårtumik orKamut ag-
dlerKutdlo nukinginut tugsimangmat.
kravevnik siutika matusimavåka, i-
måingilaK OKaloKatigigtut akornuser-
sormånga, kisiånile kissagsimaniara-
ma. ilumortumik iliusagåine tujulug-
ssuaKardlune såkutut imarsiortut ila-
gissugssaugaluamerdlugit tujulugssu-
arma OKaloKatigingnermut akuliutiti-
pånga.
åtatit Kivdlertut pissutausimagunar-
put; inorujugssuarme kiåssarigsoK kø-
benhavnimiuvigtut OKalugdlune ape-
rånga Kimugtuitsune nålagauvfiup pi-
gissaine atorfeKarsimanersunga, tamå-
nalo ilumomeråsavdlugo pitsauneruti-
para soKutigissaKarfigissavut ing-
mingnut ungasigpatdlåKingmata.
åmåtaorme uvdlune kingugdleme
ilumut misigissarsimavunga sordlo Ki-
mugtuitsut avKutånitdlunga agssakå-
ssue mardluk inigssamingnitdlutik pi-
ngajuatdle kugssiame sikut akornåne
umiarssuårKamik ingerdlaniarussårå-
ngavta.
radarip igdlutarssuanit init Kulerit
arfineK åipåta Kåvanit akisorujugssu-
gunartumit issikivigput angnertoKaoK.
uvdlumikutdlume sikume avativtine i-
lumut KupaKalersimagunarpoK.
sikut avåmut kigdlingat takuneic a-
jornarsisimagaluarpoK sikut tamat-
dlarnerat pissutauvdlune avasigdlisi-
mangmat; issigisinaussarputdle tamåt
avKUtigssaKarsorinarpoK, tåssalo tua-
vioKaluta aterpugut maskine autdlar-
tikiartordlugo.
asimioKarfingmut talipugut piniar-
tut uvdlåroKalutik piniaraluarsimav-
dlutik sussårdlutik tikitut nåmagtor-
dlugit. ugpernarsarsinauvåtdlo ilumut
sikut avdlångorsimassut, åmalume u-
vagut malugårput sikut ingujungnaer-
dlutik nipangersimassut.
sulile nautsorssuilåratdlarumavugut.
nunaliarpungalo ilencuvtut ukiorpag-
ssuarne ikingutivne erKumitsuliordlu-
ne Kalipaissume Johnsenime kavfiso-
riartordlunga. Johnsenip måmnera si-
visungårmat nunarKativigtungajak i-
ssigineKalersimavoK tamanit nuånari-
neKardlune. sulininilo pivdlugo akor-
nutigssaKånginame silarssuarme måne
påsissavut nåpertordlugit ajortuliamik
taissagkavtinik suliaKåsavdlune kissi-
ssutigssaKéngilaK.
nunaKarfingme arnanut pårssi-
SSOK
suliagsså OKitsungilaK nåkutigdli-
ssutitaugame (arnerinavérsårtitsissu-
tut atorfeKartitauvdlune) nunaKarfi-
nguame tåssane, nunaKarfingup nutå-
mik sanileKalernerata nagsataringma-
go. ilerKoringnigssåkut påsissat iliniar-
simassat europamiut kulturiata ator-
torissai inuit sujuarsameKarsimångit-
sut ilerKorissusiånut minguissusiånut-
dlo nalerKUtinglnerat.
mitarfingme sulissartut tikerdlåt 4—
500-t åipalersornatik inuniarKUSsaune-
rat sapingisamik atortiniarneKåsaoK;
tamatuma kingunerå Johnsen kalåt-
dlitdlo ikiortine mardluk silame inu-
ssorujugssuångorsimangmata, tåukua
arajutsisimajungnaersimavdlugit Ke-
Kertarujugssuarme ivigarigsune uja-
ragssuit tunuine iluarusungniartartit
åssigingitsut imalunit Kuvnentane mi-
kissune.
nutårsiagssat pårdlakåutuarput ti-
torfigpagssuit kavfisugkavtitut iorar-
neKardlutik. Johnsenivdle anitdlang-
niarnigssarput pivdlugo isumavdluar-
patdlånginera iniarneK sapingajagpa-
ra kamåumerdlungalo isumaitdliuat-
dlagdlunga OKarpunga måna iluagtit-
sisassugut aitsåtdlo takorKigkumåråti-
gut ulivkåvigdluta angerdlaleruvta —
imalunit helikopterimik maunga pi-
guvta.
kingugdleK taissara uvdlåK tåuna i-
limagissavnit angnerussumik erKuti-
ngajavigpoK, ilumuvigsumingme imåi-
simasinaugaluarpOK måne avalangni-
ardluta misiliniarnivtine umiarérsi-
masinaugaluartugut uvdlut ikigtungu-
it Kångiutut tamatuma kingorna pini-
arfigssavta Kanigtunguane taimatupa-
låK niussaunata.
ukiut ingerdlanerine Kavsérpagssu-
artigut misigissarsimavarput sikunit
kiggineKardlune KanoK itoK nangmi-
vut mångertuminerssuit Kajangnaitsut
agsorortineKarujugssuartardlutik. på-
sinerdluinerusaordlo isumaKåsagåine
misigissat tamåkua sungiussisisimagå-
tigut mianerssorungnaersitdluta.
Tunume piniarneK ilungersornartara-
luaKaoK taimåitordle kangerdlungne
natsungariakasitdlarångame KU.Ka.r-
ssuit tungujuartitdlutik taigdliarpa-
lårdluinartarpoK
Fangst i Østgrønland er nok hårde
realiteter, men der er også poesi i de
stille fjorde med de blånende fjelde.
Kalåtdlit-nunåne umiartomeK måne
angalassunut akerdliussumik malung-
niutarpoK agdlåme isumaKalersitdluta
mianerssornermit KulamarsissoK au-
ssaK måna sikunit anitdlagsinaunig-
ssarput.
sut tamarmik ingerdlaorput
ukiunerane piniarneK pingårtumig-
dlo Kap Danip erKåne pitsaussusimå-
ngilaK, sivisumigdlo Kilanårisimavar-
put uvdloK umiarssuårarput ulivkår-
dlugo usilersimavdluta tikikiartorfig-
ssarput usivta augtaligtai vitaminer-
pagssualigtailo niuvertarfingmit pisia-
nut inussutigssartaKarpatdlångitsunut
tapertauvdluartugssaungmata.
ukiune kingugdleme sårugdlingni-
arneK agdliartorsimagaluaKaoK; må-
nile nunaKarfingne avdlarpagssuarni-
sutdle tamåna inuit sungiusimångilåt,
sulime måne inuit amerdlanerssaisa
piniartausitoKaK puissiniarneK ajoma-
kusoriartuinartoK inungnutdlo amer-
dliartortunut nerissagssaKartitsiniar-
dlune ajornartorsiulersoK sule inger-
dlåkumanerungmåssuk.
angatdlånerup angnertusiartuinar-
nerata pujortulérKatdlo pigineKaler-
nerisa angatdlatigineKarnerisalo pi-
ssorpalungneruvdlo agdligalugtuinar-
tup piniagkat ilåtigut Kimåtisimavai
taimalo ukiut ingerdlanerine nutåmik
piniartauseKartariaKalersitdlugo inu-
ssutigssarsiut tåuna atåinåsagpat pui-
ssivdlo neKånik piumaneK nåmagina-
ngajagtumik isumagisagpago.
uvdlut nutåt aulaterinerisa — må-
ssa sikorssuaKaraluartOK -— malung-
nardlutik sineriak tamåna angusima-
våt, tamåkulo pissutauvdlutik inuni-
arnermut piumassarineKartut agdliar-
torsimåputaoK, tamåkulo kajunger-
narnerulersisimångilåt piniartutut i-
nussutigssarsiortup inunera artornar-
tOK nåmagigtartordlo.
ukiut nutåt kajungernartorpagssue
itsaunerussoK piniagåinarnik inuniu-
teKarnermut taorsiuniarpatdlålersimå-
put, måssa piniagkanik inuniuteKar-
neK iluamerpausimagunaraluartoK a-
ningaussarsiornermut nutaussumut
nagdlersusinaujungnaersitdlugo.
agdlåme aningaussaKarneK pissusig-
ssamisut inungnit sule sungiuneicarsi-
mångilaK, tamånale pivdlugo kikut-
dlunit agssuarissariaKarunångitdlat u-
vavtitut ima isumaKartut aningaussat
angmalortungordlugit sanarreKarsima-
ssut agssa'kåvdlutik ingerdlauginar-
tugssångordlugit.
agssakåtitsinerdle sualugpatdlålerå-
ngat sut tamarmik mariekiksinit i-
ngerdlauginalerdlutik, agdlåme inuit
aningaussauteKangåtsiarsimassut Kåu-
matikutårtumik imigagssarsiagssatik
tamaisa pisiarissalerdlugit tauva isu-
maKarnarsissarpoK årKigtariaKartu-
mik eKunganeKalersimassoK.
ukiut ineriartorneruvdlo pissutsit
tamåko ama årKisikumårungnarsivai;
ajoKutåungilardlume tamatuma tu-
ngånut nautsiat naunigdlit niuvertar-
fingme kilomut 80 ørelerdlugit pisia-
rissartagkavut nangmagtusagaluaruv-
tigik (tupingnångilaK imigagssat åma
akitsorsimangmata).
naluneKångilarme Rom uvdloK a-
tauseK sananeKångitsoK, tamånalume
åma piumassarisavdlugo sualugpat-
dlåsaoK erirarsautigigåine ukiut KanoK
amerdlatigissut ingerdlanerine aitsåt
Angmagssalik asimioKarfisalo ilait nå-
magtumik KuerssualerneKarsimassut
taimåitordle niorKutigssat ilåne pit-
sauvatdlårtånginerånut utorKatsissu-
tau j uarsinåungitsunik.
tåssame ajornartorsiutit ilait Ka-
ngarssuardle anigomeKarérsimasinau-
galuarput. tåssame pissusigssamisor-
sorinångilaK sordlo månit, atauseK 40
ørelik, Kuerssuarme inikeKutautisav-
dlugit måssa uvdlualunguit ivaneKåi-
narsimagaluarunik Kiviulånguanik tu-
kertoKåsagaluarmat åmalo téuko inig-
ssakitdliulerpata kingorna — aussau-
titdlugo — silamitineKarsinauvdlutik.
taimåitutdle amerdlassaKaut. uv-
dlordlume oKalorujutigssaileKivfigput
nagdlerpat avångusulisagaluarpugut.
ajornåitaKaorme niuverneK, ministeria
atorfeKarfitdlo avdlat ungasigsorssu-
armitut såssutariuåsavdlugit måssalo
amiat ivssugtisimangårame Kuinagsi-
naujungnaerérsimassut,
savit ajagssautitdlo såkuput uloria-
nartorssuit toKussutausinaussutdlo
taimåitordle åtorneKarnerussardlutik
uvavtinit kulturikut angussaKarneru-
simassunit ingminut tOKunerme. ine-
riartorneruvdle — åmåtaoK inuit téu-
ko piniartussut sujuarsarsimassaisa —
uvagut tåukulo piumassaKarfigai Kår-
sitdlarnigssåinarmik angnerussumik.
nerissauserdle soKutåungitsutine-
KarsinåungilaK. icujanartumigdlo må-
ne Tunume patdligtailissamut itsar-
nitsamut imåinaK nikisitagssåungitsu-
mut aporsimavugut. malungnarsisima-
vordlo måne Kalåtdlit-nunåta ersigi-
neKarnerpauvdlune någdliugtitsissua-
nut, tuberkulosemut, igdlersutigssa-
Kardluardluta.