Atuagagdliutit - 09.03.1961, Blaðsíða 19

Kavdlunatsiaine ilagiussutsimut tungassut
pivdlugit Ingstadip isumdnut akerdlilissut
katugdlit palasiata nungmitup, Mikael Wolfep, agdlagkame ma-
tumane eritartorpå Ingstadip atuagkiå Kalatdlit-nunane Kav-
dlunåtsiait pivdlugit Kavsérpagssuartigut ilumungitsunik tunga-
vigssalerneKarsimassoK
H. Ingstadip atuagkiå, „nuna avang-
nåta uvdloriåta atåne“, Kavdlunåt-
siatorKat pivdlugit A/G-me kingug-
dlerme nalunaerutigineKarnera nalu-
naiautausorinarpoK europamiunik nu-
naP inugisimassainik tåukualo nalu-
nartumik tåmarsimanerånik soKuti-
Stngnigtuarnermut. tåmarsimanerå-
nutdle Ingstadip navsuiautå „nutåtut"
taineKarsinaunersoK åma nalorninar-
toKatsiarpoK. atuagkiortup nangmineK
taivå sujornatigut P. A. Munch isu-
rnamik tamatuminga sarKumiusser-
KartusimassoK tåssa KavdlunåtsiaKar-
fiup kigdliup inue Amerikamut nuna-
siartorsimanerardlugit (danskisut na-
Kitigkame icup. 360; norgemiututdlo
naKitigkame Kup. 520), avdlatdlo Kav-
Slt taimatut isumaKartarsimåput må-
ssa Ingstaditut såkortutigingikaluar-
tumik.
imakut ujajainiat KavdlunåtsiaKar-
mgmut kangigdlermut såssussinerat
muinigdio inugsiautitut autdlarussine-
lat Pivdlugo måne Kalåtdlit-nunåne
najugaKartuvtinut ilisimåsavdlugo so-
KutiginartuvoK Eigil Thorhallesen,
'00-kut nåjartorneråne måne ajoKer-
suiartortitaussoK imåitumik agdlang-
>,OKautigineKarpoK (Pavip Nico-
iaus V-iata agdlagåne 1448) Kavdlu-
Patsiait ajugauvfigineKartut inugsia-
ut autdlaruneitarsimassut, kingornale
amerdlanerit uterKigsimassut. tamatu-
ma pissutsitdlo avdlat påsitipåt inuiait
avdlat eskimojungitsut tigussarisima-
^ait. aulajangersimassumik påsineK
ajornartuåsaoK inuit kikut pineKar-
nersut, isumaKarpungale uniorpat-
arnaviångitsoK pasigdllsavdlugit i-
PUiait ersserKivigsumik ukiorpagssu-
arne Kalåtdlit-nunåne umiartortarsi-
massut (England imalunit Holland?)
erKarsautigigåine Norgemit Kalåtdlit-
nunanut umiartorneK tåssångåinaK
'Pmgmat imalunit ukiorpagssuarne
sumiginarneKarmat iluagtitdlugo ki-
®ermåussivdlutik eskimot niuverfigi-
srsirnagait. tamåna anguniardlugo
alåtdiit-nunåne Kavdlunåtsiait ima-
Ka PungusarniarneKarsimåput." (nug-
igauvoK tulugtumit. måne atuag-
anik atorniartarfik, landsbiblioteket
su e Det kongelige Biblioteketut
3 uagauteKartigilersimångingmat • ag-
angneKaritausia navssågssauvoK
^ orhallesenip agdlagåne „nalunaeru-
i- norgemiutorKat islandimiutorKat-
0 igdlorssuakuinik Kalåtdlit-nunåta
kimut sineriåne.Kjøbenhavn, 1776.)
Pavsuiaut taima itorpiaK navssåg-
ssauvoK Gabriel Gravierip agdlagåne
” ecouverte de L’Amerique par les
prmand au Xe siecle.“ Rouen, 1873,
KuP. 219—223.
Kavdlunåtsiait tåmarnerånut navsu-
autigSsatU(. eskimonut akuliusimane-
anik isuma Fridtjof Nansenip akuer-
sartorujugssuvå åmale „imåkut uja-
c-issut pivdlugit isuma" nalungitdlui-
srdiugo. ukiune kingugdlerne taine-
^rsinåuput Vilhjelmur Stefansson å-
,a 5*' J- Marcus imåkut ujajaissartut
sIVf isumamut isumaKatauneru-
'. 3rnataoK Ingstad sujoncutdlugu-
- 'pumaKartoKartarérsimavoK Kav-
unatsiait KavdlunåtsiaKarfingme ka-
gigdlermiutaoK Amerikamut nuna-
ia“orsimassut. (tak. T. J. Oleson,
B® v'kings in America: A Critical
1 lography", i The Canadian Histo-
Cal Review, Nr. 2, juni 1955.)
k^awnåitordle Helge Ingstadip atuag-
la^® »ajasornartume" nutårtaKångi-
erdlune? nutårtaKarpoK. igdlukunik
^mgasunik Nup erxåne navssårissa-
mik agdlautigingningnera naitsoK,
r?auferissai soKutiginartut, mingne-
Pgitsumigdlo suliaK angnertoK ag-
au“§*neKart°K atuagkiortorpalåvig-
rssuarmik, åmalo takordluitdlarivi-
ssuseK
mungnik tåmarérsimassunik
timitalersuissoK, ajoraluartumigdle
avseriardlune apencutit ardlagdlit
nSaveKardluångitsorsiortumik er-
Kartortarsirnavdlugit.
taineKartut kingugdlit pivdlugit a-
sersut ersserKigsoK tåssauvoic igdlui-
^arsiorpatdlårtumik ilagit pingårutåt
iKartormago nunap ineriartomerane
seiugauneranilo silamiut OKalugtua-
^ssaunerånut tungassoK piviussoK pi-
, runaS° tungaviginemsimangmago
mt akugdlit nalåne ilagit ilagitdlo
munerat pivdlugo påsissat Kangani-
ai PaluStut agssuardlerniutaussutdlo.
‘ uagkame agdlautigissat taimåitut
ngavigssaKsrpiångitsut amerdla-
Kaut:
” auva kristumiussuseK avdlauv-
umartumik tåkupoK oKariartuteicar-
aiortimik, pitdlarneKautigssa-
1 3n'arfmgmilo pitdlagaunigssamik.
upok ilivdlune Kalåtdlit -nunåne atu-
lersimanersoK ilisimångilarput. Nor-
geme pingitsailinikut sarKumiuneKar-
put kunginit sujorasårissartunit, åni-
artitsissartunit tOKutsissartunitdlo a-
jungitsuliaK tamåna kivfartuniardlu-
go. KeKertamit issigtumitumit taimåi-
tunik tusarsimångilagut, agdlautigi-
ssatdlume tungaviusinaussut ikigtui-
nåuput." (Kavdlunåtut naKitigkame
Kup. 218—19, norgemiutut naKitame
Klip. 315). sujugdlermik taima agdlag-
kame OKautigisså kristumiiissusermut
nailisagauvdlune erssersitsissusavdlu-
ne eKungavatdlårdlunilo nailisagau-
vatdlåKaoK, pingårtumik erKarsautigi-
gåine atuagkiortup erKartorniarsi-
mangmagit inuit inunerat erKarsau-
tausiatdlo, åmalo taima agdlautiging-
ningniaråine inuiait ugperissarsiorne-
rat erKortumik påsisimavdluartaria-
Karpoii. Arabienip OKalugtuarissaune-
rane agdlautigisagåine ilångitsorneK
ajornåsaoK ^ngmikortut Kavsit ator-
dlugit muhamedanismen OKalugtuara-
lugo. åipagssånik OKautigineKåsaoK
måssa kristumiiissutsip Norgemut er-
KiineKarnera (nunanutdlume avdlar-
pagssuarnut) ilioriautsinik sorKUsait-
sunik ilaKartineKaraluartoK malung-
nartoKångilaK Kalåtdlit-nunåne åma
taimatut ‘eriuineKarsimanersoK. aker-
dlianigdle Kalåtdlit-nunåta nålagar-
ssua, Erik AugpalugtoK, kristumiii-
ssutsip erKiineKarnigssånut akerdliu-
vok. kiame tauva sorKusaitdliornerit
atiisagamigit? nålagkat avdlat inugsiat
taimaisiorKuvdlugit pingitsailissarsi-
manerpait? ilimanardluinarpoK ilar-
pagssue irlandimiiisimassut kristumi-
orérsutdlo.
„Kalåtdlit-nunåmiut tamatuminga
ilungersussivdluinarnerat", Ingstad
agdlagpoK biskorpeKalerneK pivdlugo,
„ilaglssutsimut tiingassuinarnik pissu-
teKångilaK. åmåtaoK nautsorssutigisi-
mavåt nuna nangmineK biskorpeKa-
lerpat ilagit pissugssåusåput Kalåt-
dlit-nunånut umiartorneK ingerdlati-
tuåsavdlugo. silarssuarmut avdlamut
atåssuteKarnigssaK pingårtineKartuar-
taKaoK." (Kavdlunåtut naic. Klip, 220,
norgemiutut naK. Klip. 317). tamatu-
male nalåne Islandimut Norgemutdlo
atassuteicarneK ajornartorsiutåungi-
vigpoK, agdlautigissatorKanilo tamåna
pivdlugo naKinermik atautsimigdlu-
nit navssågssaKéngilaK. nålagkap Sok-
ke Toressonip atautsimitarfingme o-
Kalugiarnerata påsinarsisipå nunamut
ataricingningneK agdlisagaluartOK nu-
name najugaicavigsumik biskopeKa-
leraluarpat, åmale påsinardlune ila-
gingnut katugdlinut piviussumik ilau-
nermik misigineK, tåssa biskopeKara-
ne anersåkut inuneK nåmångingmat.
tamatumiingalo ilauvoK ukiut akug-
dlit nalåne malungnavigsumik ugperi-
ssarsiornikut atausiuneK tamatumii-
ngame atanerussutut Kavdlunåtsiait
issigtup Kexertåne ungasigsumitut mi-
sigisimåsangmata.
Ingstadip isumå maligdlugo ani-
ngaussarsiornermut tungassut pivdlu-
gir ilagit Kalåtdlit-nunånik soKuti-
gingnigsimåput. „Kalåtdlit-nunåne i-
lagiussusermut tungassut taima pi-
ngårtitautigingmata mingnerungitsu-
mik pissutauvoK Kalåtdlit-nunåt 1100-
kune 1200-kunilo aningaussarsiordlu-
arnigssamut ilimanauteKardluinarmat.
ilimanautit tåuko ilagiussutsip åma i-
ma agtigissumik iluaKUtiginiarsima-
vai Kalåtdlit-nunåmiut agsut akile-
råi-tariaKalersitdlugit." (Kavdl. naic.
Klip. 229, norgemiutut naK. Klip. 330).
atuagkiortup navsuiauteKarnerminut
tapersersutigssatut erKartorpai „Pe-
trusip aningaussautai", ilerfiartunut
akilerårutit, ilagitdlo aningaussartu-
tait. ukiutdle ingerdlanere åssigingit-
sut akulersusimavai. 1274-ime aitsåt
ilerfiartarnerit akiliuteKarfigineKarta-
lerput ■— tåssa kristumiussutsip ei'KU-
neKarnerata kingorna ukiut 274-it Kå-
ngiuneratigut Kalåtdlit-nunåtalo au-
lajangersimassumik najugalingmik
biskopeKarKålerneranit ukiut 123-t
Kångiungmata. Petrusip aningaussau-
tai akigssarsiap 1 %-inarai, ilagissut-
simutdlo aningaussartutit téssausimå-
put sulilo tåssauvdlutilc ugperissarsi-
ornikut suliniarneK ingerdlåniardlugo
ikiutigssat pissariaKartut pissusigssa-
misortutdlo. åmalume nunåumik pigi-
ssaKartut kisimik akilerårutinik angi-
ngåtsiartunik akilissartugssåuput, Ka-
låtdlit-nunåne tåssa nålagarssuit nau-
ssorigsaissutdlo nangminerssortut ki-
simik. ilagiussutsimut akileråruteru-
jugssuaK 1327-me (aorfit tugåve 4—5
tons migssiliordlugit) pavit nautsor-
ssutåine nalisigssåungilaK Kularnå-
ngitsumik ukiorpagssuarne katerssu-
gausimavdlutik akiliutigssatut.
ilagiussutsip Kavsérpagssuartigut i-
nuit uvdluinarne inunerénut sunine-
råta“ (Kavdl. naK. Klip. 231—32, nor-
gemiutut naK. Ktip. 333—34) agdlauti-
gineKarnera tupigissagssåinauvoK. a-
tuagkiortup isumaliutigisimavai isi-
nginiarnerup inerterKutåta nalåne i-
nuit någdliugdlutik ungasigsorssuar-
mut piniarniartut taima piniarniar-
nerme neKe uvdlormut nerissagssatu-
aussardlune. isinginiarfiussartutdle
porske sujorKutdlugo uvdlut 40-inåu-
put — tamatumalo nalåne. ungasigsor-
ssuannut piniariartoKartarnigsså ili-
manarpiarane. atuagkiortup miserra-
tigingilå isinginiarneK pivdlugo ilagi-
ussuseK sanerKutsisinautitausinaussoK,
KUlaråle taimåitoKarsimåsanersoK. hi-
storiemut tungassut nåpertordlugit
tamåna pivdlugo, igdlersordlugo aker-
dlilersordlugulunit, ilisimassaKångi-
vigpugut. pissutsit taimåitut agdlauti-
giniarssarinerat takordluinerinartut i-
ssigissariaKarpoK. åmalo erssentigpoK
Ingstadip „ilagiussutsip nangmagker-
suinerinik" OKautigissartagaisa ilar-
pagsue, sårdlo nålagiarnigssaK, tunga-
veKartut ugperissarsiorni'kut ilerKut i-
sumatdlo Kagdlinarsiorpalugtumik i-
ssigineKarnerånik.
ujarKanut kigartugkat pineKalerå-
ngata navsuiautaussarpoK tåssaussut
„nalunaerssutit nalunartut" påsine-
Kardlutik atuarneKarsinåungikångata.
Kavdlunåtsiait kristumiut åma ugpe-
rissapalåKarsimagunarput. ilisimatu-
ssutsikut periautsitut taineKarsinau-
gunångilaK påsisinåungiiSat sutdlunit
„ngåkuagkatut nalunartutut" tåisav-
dlugit. agdlåme kristumiut OKariar-
tausé ersserKingnerpåt sordlo „Jesusip
ikiuinera" „Gutituara.. tamarmik a-
tåtåt..“ agdlåt OKautigineKartarsimå-
put „kristumiut angåkusiardlutik o-
Kauserissartagåinut" ilångutdlugit
(Kavdl. naK. kup. 288—89, norgemiutut
naic. Kup. 417—18).
aningaussarsiornikut iluaKUteKarni-
arnermut tungatiniardlugit atorner-
dluiniarnerit åssigingitsut åssersutit-
dlo erssersiniartarsimavai imalunit
erKungitsumik OKalugpalårisimavai,
piviussumigdle OKartariaKalerångame
„ilagiussuseK kalåtdlit^nunåmiunut
KanoK pingåruteKartigissoK" tauva nå-
maginartarpå oKåsavdlune „ajomaku-
sorpok" åmalo „tamåna pivdlugo na-
jorKutagssat angnikipatdlårput".
(Kavdl, naK. Kup. 233. norgemiutut
naK. Klip. 336). atuagkiortoic ilumor-
Pok. najoreutagssat ilumut angnike-
kaut. åmalo taimåiput nalunaerutit a-
tornerdluineK pivdlugo, ugperissapa-
låKarneK pivdlugo aningaussatigutdlo
atornerdlungneKarneK, åmalo kristu-
miussutsip inungnut pingåruteKarne-
ra. miserratigiumångilara pissaune-
Karnikut sordlo atornerdluissoKartar-
simassoK. isumaKåinarpungale Ing-
stadip agdlautigissai najorKutagssat
historiemut tungassut måna navssåg-
ssaussut atordlugit tapersersorneK a-
jornartut.
Ingstadip oKalugtuarissane ilåtigut
tungavilersortarsimavai Norgeme ila-
git OKalugtuarissaunerénik sanigdliu-
ssinernik. miserratigineKåsångilardlo
taimaisiorneK ilåtigut ajungingmat,
tåssa: 1) agdlautigissat inernere his-
toriemut tungatitdlugit piviussutine-
Kåsångigpata, 2) åssiglngissutsit ima
agtigingigpata sanigdliussinigssaK a-
jornarane. tungavigssatut sujugdleK
tainenartoå Ingstadip maligdluinångi-
lå,. åipålo åma kigdlilerujugssuvoK.
pissutsit ilagiussutsimut, nålagkersui-
nermut aningaussarsiornermutdlo tu-
ngassut åssigingitsorujugssussarput.
sanigdliussisinaunerdle Kalåtdlit-nu-
nåta OKalugtuarissauneranut atorne-
Karniåsagpat imaKa ajussårnamer-
pauvoK Ingstadip susupagingmago i-
lagit Europame sulinerata iluatingnar-
tortai taimåitumigdlo åma Kalåtdlit-
nunånut. tungatitdlugit iluatingnartor-
tai, tåssa ilagiussutsip Karmarsagau-
nikut ugperissarsiornikutdlo pingåru-
teKarnera. historie maligdlugo måna
ilumortuvoK mingnerungitsumik Nor-
gep Ingstadivdlo kulturé ineriartorti-
neKarsimangmata ilagingne atorfiling-
nit imalunit ilagiussutsip suninerati-
gut. åssersut nalerKutoic taiginaru-
mavdlugo oiiautigineKarsinauvoK Ka-
låtdlit-nunånut tungassut nalunaeru-
tit pisoKaunerit tamangajangmik ag-
dlangneicarsimangmata palasinit må-
tutunitdlunit.
naggatåtigut „ilagit OKalugtuari-
ssauneråne alianartoK" tikiparput. i-
lagiussutsip pissauneKarnera igdlui-
nausiortumi'k OKautigisinardlugo Ing-
stadip naitsumik naggaserpå „måna
pissugssåussutse atungitsorpå". (Kavdl.
naK. Kup. 233, norgemiutut naic. Kup.
336). tåssa atuagkiortup isumå malig-
dlugo Europame ilagit OKartugssauti-
tait pissuput 1400-kune Kalåtdlit-nu-
nånut umiartortarneK ingerdlatinar-
neicångingmat. Kularnångitsumik ta-
måna ilagit OKalugtuarissauneråne å-
malo silamiut OKalugtuarissauneråne
„alianartut" ilagåt. kisiåinime akissug-
ssåussuseK ilumut ilagiussutsimut tug-
tineKarsinaunerdlune? historiemut tu-
ngassumik atautsimigdlunit najorKU-
tagssaKångilaK OKalugtuaringnigtumik
ilagiussutsip Kalåtdlit-nunåne sulini-
arneranik imalunit akissugssåussusia-
nik Kalåtdlit-nunånut umiartortarneK
pivdlugo. autdlarKautåne inuinait i-
ngerdlataråt, kingornatigut niuverner-
mut tungassutigut naggatåtigutdlo ku-
ngimit. nalungilarput biskopit ar-
dlagdlit 1300-kune Kalåtdlit-nunånut
piniaraluardlutik ajornartorsiorsima-
ssut. ilagiussuseK nangmineK umiar-
ssuauteKarsimagaluarpat taimåisimå-
sagunångikaluarpoK. kisiåinile ilagiu-
ssutsip Kalåtdlit-nunåta biskopigssai
Kinertuartarsimavai agdlåt norgemiut
— danskitdlo umiartortarnerat une-
réraluartoK, autdlarKautånilo neriug-
simagunaraluarput atorfeKarfigssa-
mingnut avKutigssarsiumårtut. ki-
ngorna „Gardar" (Igaliko) „taigutåi-
narmik biskorpeKarfiulersimavoK"
Kularnångilardle „Gardarip biskopé"
kingugdlit mardluk, Matthias Knuts-
son åma Vincentius Petersson Kampe,
torKarneKarsimassut neriutigineKar-
mat Kalåtdlit-nunåta biskopeKarfia
atulerserKingneKåsassoK. tauvalo pave
Nicolaus V-ata agdlagåtigut 1448-me
islandimiut biskopé pisinautitausimå-
put Kalåtdlit-nunåne ilaglssutsimut
tungassut sumiginarneKartut isumagi-
niai'KUvdlugit. kingorna Nidarosime
biskopiunerup Waldendorfip Kalåt-
dlit-nunånut umiartortarneK pilerser-
Kingniarssarigaluarpå. tamåna pivoK
1520-p migssåne. tamatuma kinguni-
ngua iluarsaerKingneK Danmarkimut
Norgemutdlo pivoK, Kalåtdlit-nunåt-
dlo ukiut 200 sivnerdlugit utandssa-
riaKarsimavoK „Biskop Egede" tikit-
serdlugo. tauvalo kristumiussuseK
autdlarnerKigpoK, kisiåne avdlatut pi-
ssuseKardlune inuiangnilo avdlaussu-
ne.
Ingstadip tugdluångitsumik najor-
KUtagssanik atuinera amalo Kavdlu-
nåtsiait ilagigtut inunerat pivdlugo
tungaviginiagai igdluinarsiortut ta-
kordluineruvatdlårtutdlo pivdlugit o-
KautigineKartut pissutsinut avdlanut
åma tungåput, sordlo silåinaup avdlå-
ngorneranut eskimonutdlo akuleru-
nermut. perKigsårtumigdle issornar-
torsiuisagåine nutåvingmik atuagkior-
tariaKåsagaluarpoK. erKartorneKartut-
dle pivdlugit atuagkiat amerdlavat-
dlårérput!
taimåikaluartoK „nuna avangnåta
uvdloriåta atåne" iluatingnartunik
pingårtunigdlo ilaKarpoK sordlo Franz
Berlinerip A/G-me nalunaerutigissåne.
ilumume atuagaK agdlatdluagauvig-
poK.
Mikael Wolfe, Nuk.
Flere og flere
kunder i Grønland
får sendt
IRMA
varer
fra
Irmafon
Ravnsborggade 8 - København N.
★
Skriv efter bestillingsliste.
r
i
i
s
i
i
i
i
i
i
i
i
i
i
B
1
TOMS FABRIKKER A/S
Leverandør til det Kgl. Danske Hof
GULD BARRE
Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest solgte
chokolade
mamardlulnåssusia usseriåsagit aitsåt tåssa!
Danmarkime sukulåtit pisiariumaneicarnerssåt
g Lige hvad De trænger til
g atago 6kåtåriåsagit
L.
J
19