Atuagagdliutit - 09.03.1961, Blaðsíða 22

Et nyt
smagfuldt
ydre -
samme smagfulde
indre!
kussanavingmik pOrtuga-K nutåmik
— lluanitoK Kangatut Ua mama«!
ilingnut Kimasårtigit —
atago misiliguk „Succes".
angls6K tungujortumik pdlik, tu-
ngusungnitdluångitsoK ... 2 kr.
miklssoK tungujortumik pfllik, tu-
ngusungnitdluångitsoK ... 1 kr.
mikissox augpalugtumik pQlik, i-
mulik................... 1 kr.
„Succes" nutåK Kå tunfssutigdk, a-
ngisOt, mikissut agsut tugdlutikit.
Vs GALLE & JESSEN
Leverandør til det kgl. danske hof
VIRGINIA
ROSE
MERARTAVTINUI
mut-una pissoit?" aitsåtdlo nuånersi-
silerniardlugo. nam'savarale. pikunga
sinigfiup kånut tugtoK takuvara sinig-
fiuvdlo Kagdliutå KipigssiaK nusug-
dluariaruvko nåkartisinåusavara," té-
ssalo tamaviånguat nutsuerssuatåler-
Pok. ajoraluaKaojc taimailiormat, suli-
le Kingmiaråinånguvdlune iliniarta-
riaKaKigame soKutauvatdlångilaK.
nutsugdlugo kisa KipigssiaK tamåki-
ngajagdlugo nåkartilerpå. ateraussar-
dle taimak; sunauvfame Kipigssiap pe-
Kinganerisa akornånut pisimassoK. u-
jardleminilo Katsukamiuk sinigfik ta-
kujuminarungnaivigsoK Kimåpå.
åpingale nerrivérKap Kane itoK, su-
namitauvauna? koringuaK-una! Sorte-
perip pamiua unigférupoK. korip ilua
KingmiaraKénginerpoK? nangmineK i-
nime åssigingikaluarpå, nalunaKing-
matdle soKarnersoK misigssortariaKar-
på. igsiavingmut pigseriarame nikuv-
ssårdlune angoratånguarpå. tarrassut
nuigamiuk tarrane takulikaseKå, ait-
såtdle tarrane takoi'Kåramiuk Kingmi-
araK avdlausorå. unanermit pamiua u-
nigférupoK, pigseriaramilo Kangale
nerrivérKap KånérérpoK KingmiaraKa-
tinilo, navssåne, ilagsiartordlugo. una-
le soKauna? siggunguakasia tarrarssu-
mut aportorujugssuvoK. aputdlarame
aKuperiardlune sunersoK erKarsautigi-
lerpå. niarKune nakateKalugo åipane
tarrarssumitOK issigilerpå. ilalo ama
tarKavna aliasungårame. tikeriardlu-
tik OKåtåncigkaluarpåt, ajornaKaordle.
ila ajussusia, pinguaKatigssarsituara-
luarame tikineK ajornartoK, tarrane
tunoriaramiuk kore takulerpå. imari-
ssai takusinåunginamigit narajulerpai.
sunik imaKarnera takujumatsangåra-
miuk sinarssuagut tuteriardlugo upiti-
på imai tamaisa kuivdlugit. taimaili-
ortariaKångikaluarpoK. korivme ilua-
niput Kistångup anånåta nuerssagag-
ssautai imussat. imuvdluarsimaniartut
kueriarmagit agssakåvdlutik tamanut
tamaunga siåmarput. Sorteper énilår-
KåraluarpoK, -naggatågutdle tugdlu-
nermit KitdluserpoK. ilame tåuko nuå-
ningåramik, kisame pinguaKatiging-
nigkumassut' Kistånguatutdlume tor-
Kortarivdlutik. Sorteper tugdlusimår-
nermit Kitdluserångame, agssakåleri-
artutdlo pangalinavik maligtarniar-
diugit. nuerssagagssat imorKigsågkat
agssakånermingne pårdlagautdlutik i-
lagtuatsiéngorput.
nuånarssarugtulerdlune Kulimine ig-
sakajårtumik issigissaKalerpoK, suna-
mitauvauna? Sorteper kaujatdlapilor-
Mod«n Virginia
fuil flavour*d -
man alligevel
mild. Mand og
mand imellem
nydelsens
højdepunkt
Kingmiamap angerdlarsimanera
KistånguaK arfinilingnik ukioKaler-
dlune inuvigsiormat tunissutisiaisa
nerriviup Kånitut ilagåt koringuaK u-
ligsimassoK. sumik imaKarnersoK på-
siumatdlerdlugo ulériatdlarå iluane
kukilårtuivdlunilo nivdlialugtukasik.
ånilåraluardlune pileriatdlarå King-
miararssuaK-una ineKunardluinartOK.
KingmiaraK Kiloriariardlune Kistå-
ngup igsiassup ugpataisa Kåinut pig-
sigpoK. Kistångup ineKuginermit på-
kuterulorpå, tåssalo ikingutigilivigput.
Kernertugame Sorteperimik c: Per
KernertoK ateKalerpoK, siggunguami-
gutdle siutimilo igdlua’tungågut Ka-
Kortumik milaKardlune.
KistånguaK Sorteperilo erninaK pi-
nguaKatigigtalerput. sukaniutdlutik
arpaKåtårtarput torKortaKåtårtardlu-
tigdlo, Kistånguardle tamatigut tor-
KortarpoK Sorteperilo ujardlertussar-
dlune. ujardlitdlarKingårame Kistå-
nguaK sumutdlunit torKoraluarångat
naniuåinarpå. nanigångamiuk Kumut
pigsigsårfigitigalugo Kilugtarpå upiti-
niardlugulusoK. Kistånguvdlo navit-
siarångane aKupissaraoK orKanilo a-
nitdlagtitdlugo niarKunilo uvertilår-
dlugo anerterissupilorujugssuångor-
tardlune, OKarniardlunilusoK: „tauva
sulerisaugut?“ „Kasuersisautit," Kistå-
ngup oKarfigeriardlugo inussame Ka-
mutérånut ikissarå inussanilo, Ebba,
ivigkat Kanut ileriardlugo Sorteper
Kamutardlugo autdlarutardlugo.
sapåtit ardlane tamarmik anissug-
ssångormata aja Kålat pulårdlugo
Sorteper kisimitugssångorpoK. kiser-
dliorpatdlåsaKingmat Kistångup nag-
dligilerdlugo ilungersuvigdlune ilagi-
niaraluarpå, ajornaKaordle; arnå o-
KarpoK Sorteper angerdlarsimåinåsa-
ssok inussardlo Ebba ilagisagigtik. av-
dlatume ajornaKingmat Sorteper Ki-
måninalerpåt.
KistånguaK inussardlune aniartuler-
mat Sorteper tugdlutivigdlune maling-
nilerpoK, majukujorniartuinauvdlu-
niåsit tåssale anisasoralune pileriner-
mit.
„KistånguaK, Kainiarit anånap atå-
tavdlo utarKivåtigut," angajuata pi-
lerpå inivdlo matua matuvdlugo. Sor-
teper inime sinånitoK Kistångup inuv-
dluarKUvå pétalårdlugo. inimutdlo
mato angmalåriardlugo — Sorteper
kiserdliorpatdlålerune alikutagssarsi-
orniarumårmat — anipatdlagpoK. ma-
lingneriaraluarame mato matupilor-
mat aporujugssuarpoK, Kilukasigka-
luarame pigseKåtardlune matulo ku-
kilårtordlugo mato magperneKångilaK.
tauva påsivå kisime angerdlarsimani-
alerdlune, aKuperiardlune KiloriaKå-
tapajugpoK. Sorteper nagdlingnångua-
kasik! nåmagingisai mardluput. Kistå-
ngåp ania suputaussardlune nipiler-
ssulerångat Sorteperip avdlamut å-
sseKartineK ajorpå sumik alianartoru-
jugssuarmik tusarnårdlune, nåmagi-
ngisåta åipå tåssa kisimitdlune anger-
dlarsimanigssane. kisimilernine påsi-
gamiuk. KiémiartorpoK Kasuvdluinara-
milo iniminut imorulordlune anerså-
merujugssuariardlune sinilinånguaka-
sigpoK.
akunerit ardlagdlit sinerérame, iter-
dlunilo aitsaoriardlune iserKimissår-
poK. takuleriatdlarå saunikuminitsiar-
ssuaK nerissagssane ilisimagåt, piku-
sutigivdlualeriaramiuk kiserdliornine
puiguvigpå. Kårsitdlarame Kanerme
sinå isigkanilo alugtomiardlugit taku-
leriatdlarå mato angmalårtoK, påsinia-
rumatdlerpå. ilumumiuna mato ang-
rnassoK, tåssalo inimut iserdlune.
kisimitdlune inimut isencuneKarneK
ajorame takussagssarsiortuatsiångor-
poK. pisangangårame pamiukasia Ka-
ngale tikungånguarsse! tåssalo kisimi-
nine puigordlugo.
nalunaeKutarssuaK teKerKumitoK ti-
kikamiuk tupigusugtuatsiångorpoK
ingminutdlume OKalukitdluniluna: tik,
tak, tik, tak. sujornagut tåssaninera
malugineK ajoramiuk sujorna’tungå-
nut aKuperiardlune niarKune uvertit-
dlugo issigingnålerpå. isumaliulerpoK:
tarKamaniuna inoKamersoK, tauva
Kitdluserpå. KilorugtulersoK nalunae-
KutarssuaK arfineK-mardlungordlune
sujanerpoK nipitunåvigdlune. Sorteper
tupangårame pamiune nisume akorné-
nut pulateriardlugo torssussamut ani-
patdlagpoK tåssalo isernigssane ersigi-
leraluardlugo. iserKigkame nalunae-
KutarssuaK avunangåK ungarKUteriar-
dlugo sinigtarfingmut iserpoK.
Kistångup angutåta ateraussai tako-
riaramigit KiloriarpoK OKamiardluni-
Iusok: „pinguåsaugut?" Kiloriagaile a-
kingitdlat. kériardlugit Kumut igikå-
ngamigit; kisa putulerpai. ilåne ivsu-
giutdluariaramiuk Kistångåp anånåta
atåtåtalo sinigfiata Kånut tugtipå. „su-
Velafbalanceret
Pok, igsakajårtordle kaujatdlaKatau-
vok. „aitsåginaungmat-una KingmeK
takussarinerå pinguaKatigingnigkiar-
tordlune arKarsimassoK?“ erKarsaler-
poK kaujatdlarKipilårdlunilo kiniar-
dlugo. Sorteper ingminut kåvigtuatsiå-
ngorpoK, kåvigdltme, kåvigdlune kisa
pamiune kivå. sunauvfame nangmineK
pamiune Kulimine igsakajårtoK King-
miaraK avdlausorisimagine. pamioK
kiniardlugo nuåningårame! OKåtårKig-
tariaKarpå. ardlaleriarujugssuarérdlu-
ne uivssårdluinarame natdlarpoK Ka-
suersisavdlune. uningniariartoK ma-
tuersaut tarKama KiperpatdlagpoK,
pangalinavigdlo ilagsiartordlugit åni-
vigai.
nuånårnermit KilugtuatsiångorpoK
Kistånguvdlo kivssumissiuteriardlugo
OKalugtupå uvdlorssuaK tamåt maitai-
ssisimavdlugo. Kistångup arnåta ma-
to angmassoK takulerdlugo tuaviuinaK
isernialerpoK suna tamåt Sorteperip
pikatdlersarsimagå. sinigtarfingme Ki-
pigssiaK natermériarame akitsit tama-
ne tamåniput, naterdlo tamarme nuer-
ssagagssanik piuneKångilaK. „kiauna
mato angmatinarsimagå? ivdlit ki-
ngugdliuvdlutit anivit?" Kistångup a-
ngajua aperå. aperissåle akivoK, isu-
maKardluinaraluardlune mato matuv-
dlugo, kisiéne Sorteperip nangminér-
dlugo magperneK sapermago imaKa
matusavdlugo puiorsimagine.
tauva tamarmik nuerssagagssanik i-
mussilerput. Kistångup angutåta Sor-
teperip suliarisimassai igdlautiginar-
pai, Kistånguvdle angajuata agsut a-
jussårutigå nangmineK pissuvdlune
tamarmik taimailisimangmata. Sorte-
perime isagtitariaKaraluarpoK miki-
vatdlåramile KanoK iliorsimanine på-
sisinåungilå, Kistånguvdle arnåta na-
vérdlune OKarfigingmane påsigamiuk
kigaeKalune iniminut inariartorpoK.
nuånångitsut atautsimik ilaKarput
tåssalo KistånguaK. unungme tåuna
unugkaluaKissoK sinilemeK sapivig-
poK, erKarsautigiungnaersinåungilåme
angajume pinane nangminerdle mato
matungitsorsimagamiuk. „OKångitso-
réine sagdlussariaKarnerpoK?" Kistå-
nguaK erKarsalerpoK, „anånamuf o-
Karsimåsagaluarama uvanga mato
magpersimavdlugo angajume pingit-
sunguakasik pissutitariaKångilåt." si-
nigsinaujungnaivigkame sinigfingmi-
nit arKariardlune anånane ånivigå.
„sule siningilatit?“ anånå tupåtdlaKa-
lune aperaoK. „nåmik sinigsinåungila-
nga. uvangamiuna mato magperiga
Sorteper alikutaKarniésangmat." „su-
nauvfauna ivdlit taimailiorsimassutit,
erninardle OKarsimåsagaluaravit tau-
va angajut pissutineKarsiméséngika-
luarpoK. Kujanardle aggeravit oKalug-
tutdlungalo angajutdlo iserfigeriar-
dlugo OKarfiginiaruk ivdlit mato ma-
tungitsorsimagit. “
anånane angajunilo OKaluterérami-
git KistånguaK nuénålivigpoK. sivitso-
riångitsordlo sinilerpoK sinigdluarto-
rujugssuvdlunilo tåssalo Sorteperiuti-
nguane singnagtoralugo.
Kalunermut utat Kårtortut
ilane angutåinarssuvdluta K’aKor-
tup erKåne nunalerinermik suliaKå-
savdluta autdlarpugut. suliaK nuåneK!
najugarput nuånerujugssuaKingmat.
aKajaroK imaKarumassartoK suleru-
lugtitdlune ingangmik imarumatdlå-
raoK. ingmikutdle igassoKénginavta
nangminérdluta nerissagsiortarpugut
nauk ilmiarsimånglkaluardluta.
uvdlut ilåne ikingutigit igdligissa-
mingnik Kalunermut utanik nerissag-
ssiomialerput. KanoK sananeKarnig-
ssåt åipåta ilisimasimaKigamigit åipe
nålagkersorpå aulaniarteKalugo. åipå-
ta ikumassartoK kukukamiuk igagssa-
ne Kangale Kutdlerérpå, savavdlo or-
ssua igamut ikivdlugo.
igaK Kalaulermat åipåta ikiortine pi-
vå Kalunermut utagssamingnik igsso-
raerKuvdlugo. ikiortåta Kajussat aula-
teramigit mamardluamiåsangmata si-
oraussat sipårsimångilai pingårner-
påtdle: putdlagsautit puigorsimavdlu-
git. ikissai tåssugungortoK kajortiler-
put mamarunaKalutik, påsinerdle sa-
pigåt tåssa utamik atausiåkåt agdliar-
tuinarnerat.
igalermata utagssait igdlingnaKing-
mata ikiulåriaravkit utaisa ilåinik pi-
ssagssaKartitaulerpunga, imågdlåtdlu-
me ilavtitut igdligulugsinartugssau-
jungnaerdlunga. igassut igåtik mama-
runarteKigamikik alåkartuinauvait
ingmingnutdlo Kiviariardlutik Kungu-
jugtuinauvdlutik. sunauvfale pissug-
ssaK KungujungnångitsoK nagdliuti-
lersoK. igåve agdliartortuarput silåi-
narmik imaligtut itdlutik kisalo Kå-
ngerssålerdlutik igassutdle igåtik alå-
kakulåriartuinarpait.
igassut alåkamerat nåmagtordlugo
Kalunermut utat ilåt imaKalunit ar-
dlagdlit Kårujugssuarput orssoK Ka-
lagtoK meterinik ardlalingnik portu-
ssusilingmut tivfugiuneKardlune. iga-
ssut kinamikut orssumit Kalagtumit
uterujugssuarneKarput, unerilo put-
dlagkiartuinaramik uvdlup åipagssåne
ldsa issait mamiput kilometeritdlo ar-
dlerdlugit pisugdlutik måtusertikiar-
tortaleramik nagdlingnaKalutik.
Kalunermut utanik pigssaKartitau-
gama neriorssomeKarnera erKortine-
KarpoK ilånik tunineKarama. tunissu-
tisiara nigdlumingmat tigugavko ait-
såt kiniariardlugo suviatdlagssuaK ki-
simiuvoK. taima ilimaginago kissara
Kårmat tuparujugssuaKaunga, nigdlo-
rérsimangmatdle Kujanartumik uva-
nga akomuserneKångilanga. kissauga-
luara Kanivnut tugdliussoK sumut pi-
simanerpoK. ujaraluaravtigo naningi-
larput. Kårnerminit seKumisimaner-
poK tupangnermitdlunit sianiginago i-
simanerpara naluvara. ånilårnerma
kingorna avdlatut ajornaicingmat ig-
dlarujugssuåinarpugut.
Kalunermut utaliornermik ilisima-
ssagdlit kingorna ilitsersorpåtigut
putdlagsautit puigortarKunagit, ki-
ngornalume Kalunermut utaliortara-
luaravta KårtortoKandngilaK.
Marius Petersen,
Nungme umiartortut kursuseKartut
ilåt.
mérKat pinguaKatingnåve
Kingmit sule manamut Avangnåne
napaniutit pingårnerit ilagait, tekniki-
kut sujumukarnerup pilersitainit taor-
serneKarsinåungitsut. avangnåmio inu-
tigssarsiortoK KingmeKångitsoK kuja-
tåmiumut pujortuléraKångitsumut å-
ssersuneKarsinauvoK. avangnåmio
KingmeKångitsoK ukiume angnerussu-
mik' isumavdlutigssaKångilaK. tai-
maingmat tupingnångilaK Avangnåne
sikussartume Kingmit tamatigut paor-
KiniarneKartarmata, neruvkautigssa-
KardluarnigssaK Kingmitdlo Kimung-
nigssamut sungiusardluarneKarnigssåt
isumaginiarneKartardlune. Kingmit, i-
luamik pivdlugit, KaKutigortumik i-
nungnut ungagingnigtungortarput, i-
nungnit tatiginarnerulerdlutik agdlåt.
Kingmerigsårumassup Kingmine tama-
tigut sagdliutiniartarpai, neruvkarKår-
tinagit neringisåinardlune. Kingmit
Avangnåne pisussutåuput, Kingmerig-
sutdlo avdlanit Kumut issigineKartar-
dlutik.
KingmiaraK kågpiarane
aitsåt tåssa
pujortagagssaK
Virginia-fobak ineritdluarsimassoK
faimåitordle orKamut Kasilissor-
néngifsoK
En moden Virginia-fobak
men alligevel mild.
EN HERLIG SHAGTOBAK
FERD'NAND
Førende dame
é)
arnamik
pissortalerdlune
22