Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.03.1961, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 09.03.1961, Blaðsíða 7
sujornatigut isumaKartoKartaraluar- t°K igdlulungnerssuaK pissuvdlune nå- Paut tåuna taima siaruarsimatigissoK roisigssuinerit kingugdliunerussut på- sitipåt nerissat pingårutilerujugssuit, tamånalo påsineKarsinausimavoK per- KissuseK igdloKarnermut tungassunut sanigdliutdlugo, påsinarsisimangmåme avangnåmiut tunumiutdlo igdlugigsår- torssungivigsut nåpåumut akiussutig- ssaKarnerussut. „ Amerikap avangnåta issigtuanit Ka- låtdlit-nunåta kitåta sineriå sinerdlu- So maunga eskimot sivisoKissumik i- lungersunartumigdlo angalaneråne Puisse ingerdlaornermut pissutaujuar- simavoK, umassuvdlo tåussuma imar- miup sunik tamanik tunissarsimavå i- PUnermut pissariaKartitainik: neri- ssagssat, KåumarKUtit, kiak atissag- ssatdlo. * uvdluvtine sujuarsagauvfiussune ta- 1T|ana nåmagkungnaersimavoK, tamå- nalo miserratiginigssaKångilaK. tai- rnaitordle ima sujuariarneKarsimati- ga°K akornutigssarsisångikåine mia- nerssortariaKalerdlune sutorniartarfit tamanit ornigarneKarsinaussut kiaru- Jungnerata igdlunguane ilaKUtarit i- nunerat taorsersinåungisåinåsangma- go. taimåiputaoK akunermusiap agdli- nera imalunit aulisagkap akia agdli- neKartoK, taimågdlåt iluaKutausi- naungmata aningaussarsiat agdlissu- aussut erKortumik ingerdlåkåine; aimåiputaoK niuvertarfingne neri- ssagssarpagssuit åssigingitsut, iliniar- anaKarmåme KaKUgo angnikitsumik Pisisavdlune Kaicugulo iluamik neri- Pigssamut pisisavdlune. tamåkua ingmikortitdluarneKarsl- Paunigssåt angutserdlugo neKinik au- lsagkanigdlo nerissarnerme ilencuto- KaK iluaKutaussoruj ugssugatdlåsaoK aningaussat tungåtigut plnarane åma- e PerKingnigssåkut inuvdluarnigsså- kutdlo. piniarfitorKatdlo nåmagtumik Pigssarsisitsisinaujungnaerpata ikiu- igssat avdlat atordlugit piniarfit nu- Pitsaunerussutdlo navssåriniartari- aKarput. n°rgemiut puissiniutatut aPgmagssalingmiut avatinguåne Porgemiut ukiut 80 -it sivnerdlugit 1- ?ar,siordlutik puissiniartarsimåput aiatdlit-nunåne angnertussutsimigut i isimaneKångitsumik. iliniarfiginiar- Pgitdlo ukiut Kavsigsunguit matuma sujornagut norgemiut puissiniutfinut JPugtauvunga piniartausiat sikusior- ausiatdlo ingmikut itut iliniarfigini- ardlugit. ilikagaKardluaKaunga piniarneri- mikn^'^SUm^’ am£de Påmagtorssuar- 1 hikarpara KanoK isumaitsuliorne- .lg*SS0K ukiut tamaisa måne sikume s„lss^ nesait tonserpagssuit imånut dj PPutdlunit igineKartarmata sikunit- 0 lnSerdlåneKardlutik Angmagssalik erKusungard 1 ug° uvfalo nunaKar- Sme ^åssane — sujunigssame ukior- PagssuarnisaoK — neKe taima atorfig- a*artlneKartigissoK. tits' Ume suju^ane misilivdluta iluag- t , lss,arPivta neKimik piumassaKarneK ne Kåumatip åipåta KerKa ilå- dlut dlU®° Pmgasoriardluta ulivkår- di ,a tikiussissaravta erngerdluinar- m ,lk ^unineKartunik; åmåtaordle ta- mj, Urna takutipå ingerdlatei'Kitagssa- s autdlarnisimassugut måssa au- P mgerdlanerane pigssarsinerdlior- arsunagaiuardluta. rgj^n®Un:lut avåmukalerpugut, unule- iSsi . aP Danip KeKertai ungasigsume saglUngnaerpavut sumut tamaunga dlutSSardluta ingerdlaniarssuårtit- 20 3 avamuinardle sikup tungånut. s^vnerdlugit atorérdlugit uj.er ,lgssarputdlo KiterKUtigunardlugo pu^ Klgsinaujungnarérdluta maskiner- tas Su e såkortusenrigparput niaKusså aupn^i*116 tartuinarme kamangnermit nakfa u£tuinångortitdlugo, maskinep PermbSUS'a 100 hestiussoK tamaviår- Ka PPjorfiata erKåne umlarssuår- g0 KanPt paoK torartuinångortitdlu- ta .ut inSerdlaomigssåt sivisumik u- m 1SlmassarPut malugilerparput isu- nauvf e,rc*lutal° agpa’kalerdlutigik, su- ssok -e Slde avKutigssarput sivisoKi- ta aulSi^U^d^° s*nava*-a ernånut pigav- dlo as®0rssuvoK, sikuminerujugssuit- nu^. ^alingnit ajangneKardlutik siku- nut a^^^Pssartorssuput magdlip siku- Puitdiartarnermigut serPalinSneK Ka- git ° pavunSarssuaK ivsugiutardlu- nérKm6 taniane pugtårujugssuit iput ssardl,ugitU,mik ‘PgmiPgPPt kagdlu- seKupt UK katerpåtut, kisa naggatågut ssart erdlutik nupgutaraut kagdlu- s,I laerutdlu»k. j^niiiSSUei^UarK^s^r^ar^aKarP0K' su“ Pauvåk Um^arssuarKaP inugtai takusi- kigså ta.Kan°K aulautsinutmalingner- Pe tirn fgiiSSUt atissaPPik ivssusut atåi- nerssu'^ K'vssatdlagtardlugit sikumi- ssut ^ sanerKavtinut agtuniarssari- ta. aporuPaanagit sangoriatårångav- vutUagtitsivugutdl°. sikut agpakarpa- rpik au aKa'° historierne sujugdlerpå- sikorsc Sat taima Piårtigissumik Tunup ssUarmU)arSSUe inSerdlaortut umiar- h avKutigineKarput. aitsåtdlo tamatumuna påsivdluarpara Erik AugpalugtoK måne ersitsagdlune ku- javartersimangmat Kitåne najorumi- narnerussume nunagssiniardlune. unulerérsimassoK sikut sinerdlugit maligsiordluta a vangnarparterpugut; umiarssuårKavdlo inugtaisa ilåta nu- tåp Kanine nuvfersortikatdlarpå nag- gatågut ilaginåinardlugo aKajarKune agssatdlagtikatdlardlugo naujat ma- ligtigissavut nuånårtileKalugit. issit Kernertut tagpavånga nåparu- tip Kulånit Kamajuarput sordlo neri- ssagssåinarmik utarKinatik åmale Ki- ssuminermik mivfigssamingnik angu- tinguåkulup iluåtdliuteKarKingnigsså utarKitigalugo noKarut aKondleK eKit- dlugo meriångussut någdliugtarnerå- tut någdliussårtoK. kimigdlunit InarusugtoKångilaK; ag- dlåme sulingitugssat aKugfingme ila- tik najorpait nalungivigkaluardlugo månåkut singnakitdliulisavdlutik, tå- ssame ajorssingikuvta putsilingigpat- dlunit imalunit usilersimavdluta a- ngerdlalingikuvta uningaornaviångi- navta. såmiatungivtine Steenstrup-ip ser- merssue augpitdlilerput seKernup nui- lersup Kinguainit. augtutdlo kugtutut ilivdlutik tagpavångånit sermerssuar- mit arKarsårsorinarput nuna KåKartoK tujoi-minartoK pineKissordle avKUsår- dlugo suliagssavtinut sujunivtine u- tarKissumut påsigssaussutut åssersu- tauvdlune, sujunigssavtlne inunerup Kalipautå augpalugtoK kissartoK aker- dliuvdluinarumårnermat tOKup nig- dlerneranut asinganeranutdlo. uvdlut tamaisa najortigissan uvdlororiartortitdlugo putsileriartu- inarpoK; taimåitumigdlo sikup sina- vanit avasigdlilårpugut ingerdlaner- put tamaviat atuinarumavdlugo, uva- ngalo radarikut sikut sinaisa kanger- dliumanertait sangoriarnerssaitdlo a- lapernaisertuarpåka. aKUgtarfivta Kane antennerput kå- vigtuarpoK puj ordlo uvsigsoK imamut Kipiussutut itoK avKutigalugo autdla- rartitsiuardlune ilånilo pivfigssaK er- Kordlugo iluliaK ingerdlaortoK nalu- naertardlugo isumangnaitdluta uiar- tersinaussarput. akugtungitsunik sumivfigput påsini- artarparput radiome nalerKersuinikut itissusersiutdlo iluaKutigalugo. Ka- ngerdlugssuvdlo (storfjorden) avatå- nut piniariaravta itiseriatårpoK 200 favnit migssiliordlugit. kangerdlup Kinguane sermerssuar- nit iluliarpagssuit kisigssåungitsut it- sarujugssuardle kangerdlup tåussuma avatåne Imap narKa itisilersimavåt hundredet milit sivnerdlugit avasigti- gissumut. Imavdlo itissusia misigssor- dlugo perKigsårtumik avangnarpar- neK nåmalersimassoK påsineK ajornå- ngilaK. kangerdlungme tåssane tamatumalo erKåne sarfat plssutauvdlutik sikut a- kutdlarsimatitarpait ilungmukarneK avåmukarnerdlo ajornarane puissitdlo tamåne pugtånitartut ilane atautsi- mortut 20—30 anguvdlugit ujartorne- Karsinaussardlutik. nipaitdluinåssuseK aKaguane ilimagissatut imap itissusia 210 favningorsimavoK; kisiåne pujor- tuåinarmat unigkatdlarpugut pugtå- mutdlo pitugtordluta maskine unigtit- dlugo erssersinialerparput nunamig- taoK ta'kussaKarsinåusasoraluta. umi- arssuårarputdlo nipaitdlissoruj ugssu- vok måna agdlunaussaKUtai sermersi- maKalutik. unuaK tamåt kangerdlup itinerssåta kimut sinå atuardlugo akutdlarsima- ssut avKUtigalugit ingerdlasimavugut imalo ilorpartigisimavdluta magdlit malugisimajungnaerdlugit; åmale ili- manarsinauvdlune sikut eKimaneru- jartulernigssåt tamåne ilåne taimåi- tarmata. pujortitdlugo migssiliussiniarneK a- jornakusortaKaoK sordlo angissutsit ungasissutsitdlo tamarmik avdlångor- simassarmata. taimalo nauja sikumi- nermut ungasiartumut mitsimassoK umassorujugssuartut sululigssuartut i- sslkOKartarpoK siggue peKingassut su- ngårtut KaKortulnakut merKuligtut i- tukut ersserKigdlutik. unugdlune atdlårKigsivoic. påsivar- putdlo sikut ilumut eKitersimassut a- jorssititdluta, tamånale takornagari- ngilarput. tauvalo taimaisinerput ilu- agtitdlugo nåmagigtardluta Kasuersi- lerpugut månime puissiniardlune na- magigtarneK inunei-mut pingåruteKar- dluinarmat.- uvdlut sujugdlit soKutåungilaK pi- ngårtumik pujortitdlugo. pujordle a- livkalersitdlugo KularissariaKångilaK nåparume nasigtarfingmit inuit mar- dlup pingasutdlunit nasisassut imar- nerssarsiordlutik piniagagssanigdlo erKavtinisassunik tamavta ugperiv- dluinagkavtinik alapernaiserdlutik. ånilårnerup kangerdliumarna måna ersserKigsivigsimavoK; issigi- ssardle tamarme sikunit enimassunit ingianartunigdlo KagdlersimavoK, så- miatungivtinile ungasigsorujugssuar- me KåKarssuit manitsut serminarssu- armik avdlånissut issigilårsinauvavut. tåssalo Ånilårnerup kangerdliumar- na. aussaK kingugdleK pingasoriardlu- ta pulavfiginiartarsimagaluarpai’put ajorssitardlutale inungnik nunigussi- slnaunigssaK misigssorniardlugo isu- maKaravta tamångånit aussaunerane piniarfiuvdluarsinaussoK Kåinissartut- dlo piniartarfiup tåussuma iluatungå angusinåusagaluarmåssuk. tarKamaniput Kangarssuardle eski- mot nungusimassut nunaKarfikue. uv- dlordle måna tikitdlugo Angmagssa- lingme OKaluserineKartuartarpoK tar- Kamane sule inoKartoK kuisimångitsu- nik nujuartunik KåKanutdlo Kimåssar- tunik umiarssuarmik erssertoKåinara- ngat. ikigtuinaitdle OKaluserissat tåuko ugperivigtarpait, ugperingnigtutdle Kulalersitagsséungivigput. tåunalo pi- ssutiginardlugo aussaK kingugdleK uvdlut piniarfigssavta akisoKissut i- larparuj ugssue asulinartisimavavut pulaniarssarigaluardluta. sikutdle ta- måna patdlerKungivigpåt OKaluseri- ssardlo KUlarnartoK atatituardlugo. måne Danmarkisstrædeme piniarfi- ussartOK isorartorujugssuvoK atdlår- Kigsume Tunup sineriå ungasigsoic takugssaussardlune avangnamut Li- verpoolkystenip KåKarssuinit tårtun it kujåmut Steenstrupip sermisa Kauma- nerånut. tåuko akornénipoK sineriak najoru- minaitsorssuaK ersigissaussordlo Blo- sevillekysten. tamatumalo avatå silar- ssuarme issigtune angatdlaviussarlu- nit avdlanit angnerussumik inungnik umiarssuarnigdlo ajunårtitsissarsima- vok ajornartorsiulersimassunik amer- dlanertigutdlo någdliorujugssuarér- dlutik ajunårsimassardlutik. ukiut ingerdlanerine måne umiar- tarnerit amerdlasimaKaut. månilo u- kioK 1777 issigtune alianartorsiornerit angnerssåt pisimavOK umiarssuit ar- fangniutit 100-t sivnigdlit sikunit kig- gineKamrata sikutdlo peKatigalugit kujåmut ingerdlåneKardlutik umiar- ssuit kinguleriårdlutik sikut kiggitsi- nerinit aserorneKartardlutik inuitdlo 400 sivnigdlit ajunårdlutik. avangnarpasingnerulårtume norge- miut puissiniuterpagssue mardloriar- dlutik ajunårnemik erKorneKartarsi- måput porskime 1917-ime amalo 1952- ime katitdlugit Norgep issigtume a- ngalassartune 161 ånaingmagit umiar- ssuarmilo sikusiutit Kajangnåinerssai- sa ilait 12-it. 1952-ime ajunårnerit kingugdlit ki- ngorna toKussunik nalunaeruterpag- ssuarnut tungatitdlugo Ingvar Haddal avisime Sundmørepostenime ilåtigut ima agdlagsimavoK: „ujarKanik erKåi- ssutigssiortoKångilaK piniartut auli- sartutdlunit anersårulugdlutik toKUv- fiåne .toKuputdle atarKinautip nar- ssåne, ernerit tåuko, angutit angajor- Kait, atarKinautivdlo narssartåne inig- ssisimassut erKaineKamerat atarKiuå- savarput." sikuiuitsume angalaneK pingårtumik upernariartornerane artornartorssusi- nauvoK pingårtumik piarKanik puissi- niartitdlune. pugtåt persersorssussar- put, pugtåtdlo malingnit aulajuartar- dlutik nérKulugdlutik arssarnerit sua- lugdluinartumik Kalipausersordlutik ingerdlaortuartitdlugit. tamarmile ajortuinåungilaK. åmale puiugagsséungitsunik misigissaKar- nartarpoK arssarnerit unuamilo seKi- neK imaK Kanut Katsungassumut siku- mutdlo puisserpagssualingmut Kingor- titdlugit, tamåkua piniartoK nuånåler- sitarpåt pilerissutsitdlo inup pigissato- icaisa sivnere itersartardlugit uter- Kiagtungortitdlugo. taimåinerane umiarssuit inuitdlo é- naineKartut puioratdlameKartarput. i- nuit tamåko måne angalaneK inuner- mingne suliagssatut atorsimangmå- ssuk OKalugtuagssarsiorusungnerup uvdluinarsiornei'uvdlo angutip sapT- ssusia silatusårsinauneralo sarKumer- siniartarmagit måssa ilåne pingorti- tarssup nukigssuinut ajorssartuarta- raluartut. månisaoK umiarssuånguarput Ka- jangnaitsoK tåmarpoK ukiume matu- mane angalanerup sujugdliup neriu- tigssartai iléngutdlugit; Kujanartu- migdle iluanårdluta sujunigssarigsår- nivtigut uvagut arfinigdlit ikiorneKar- simavugut nalivta ajungitsutaisa nali- sigssåungitsut ilånit radiomit, umiar- nivta kinguningua umiarssuarmit av- dlamit ånåuneKardluta ajoratalo a- putdluta. sujunigssap nålagarsiortitsinera piniartarfingme måne akiunerit Ka- ngarssuardle pissartut ingerdlåneKar- tuarput umiarssuit, angutit umassutdlo akornéne, uvagutdlo sujunigssap nå- lagarsiortitsineranit uvdlåK ivna Mi- kip Kuleruånit pukitsumik Kajagssu- artumik sikumut naluneKartugut ne- riugdlutalo ilimagisimavarput akiu- terKigsinaujumårdluta Kularinatigo i- lungersuanivta kingunigsså ajungit- dluarumårtoK. uvdloK tåuna erininaKaoK avdlamik umiarssualerdluta sikut tamånitut i- ngerdlaorfigerKingnigssåt, sikune ta- måne puisserujugssuit agssangmitdlu- sok tukortumit pugtåt Kåinut siårti- tersimassut katerssuinariångordlutik Angmagssagdlivdlo emåtalo neKitigut aj ornartorsiutait KångemeKarsinauli- savdlutik. erKortusångilaK natserssuaK sinig- kumatutut isumaKarfigisagåine. tå- ssame sinigtarpoK erKumitsumik sini- ne kitårdlugo sekundit ikigtunguåku- tårdlugit ilåne niarKe magssititardlu- go erKåne Kineriardlugo kingumut si- kumut niarKe nåkaiginardlugo inar- Kigtardlune. toKorainen piniarneK nangmineit augtaKångit- sorneK ajortoK imaKa ilaisa umassunik någdliugtitsinertut isumaKartisagalu- arpåt tåssame umassup pilertortumik isumangnaitsumigdlo toKukasuarnig- sså pingårtorujugssungmat. autdlaini- artordlo pikorigdluinardlune taimaisi- orsinéungitsoK namagingnigtariaKar- poK umiarssuarme avdlamik taima pi- ngåruteKartigingitsumik suliaKartari- aKalisagame. piniartauseK pitsaunerpåK tåssau- vok umiarssuarmik Kagssimassut sa- pingisamik Kanigdliniarnigssåt anor- dlerpat soruname orKuånit; serKorner- dlo erngerdlune toKussutaussugssaK puissip niarKune kiviniariarpago, tai- mailivdlune erKånitut isumaKalisang- mata siningniardlune kingumut palu- SSOK. taimaisivdlune Kagssimassut Kanig- dlineK ajornångitdlat kinguleriårdlu- gitdlo tamåkerdlugit. atausinardle autdlinerdlioråine misarpatdlagdlunilo imånut arKarpat avdlat kalerrineKa- rlsåput arKartordlo maligtardlugo. natserssuaK atserneKarsimavoK na- saussåne pivdlugo (tyskit OKausiat miitze maligdlugo) nasaussåva pissu- tigssaKartinago putdlagsimanane nivi- ngåinartarmat, ersitsagtineKarunile kamagkångamilunit putdlartaussaru- jugssuartut putdlagtarpå niaraume sujornatungånut neruvssarKusiutdlu- go. nanorpagssuit ajutortarsimåput na- saussåp taimåitup såkortususia nat- serssuvdlo ingminut igdlersorusungne- ra takordlornerdliortarsimagamikik. i- lånilo ima pissoKartarpoK nånup pa- titsinera såkortoK tigdlutartup OKi- måinerpåp tigdluineratut såkortutigi- ssok asangnigdlune påtalårinerinartut malugineKartardlune, misarpatdlåi- nartordlo puissip kigussuinit nukigtu- nit tiguneKarértarpoK imånutdlo ar- KåuneKardlune ipitserneKardlune. tamaviårdlune natserssup inunine pi- ancanilo igdlersortarpai. nålagkavtalo nalusimångilå suliordlune umassoK tåuna nånumut aulagsarigsumut ino- Katigissagssångordlugo pingortika- miuk, nanorme kalåtdlitutdle puissip neKånik nutåmik mamarissaKartiging- mat. puisse sujugdleK unukå malungnarsivoK sikut umiar- ssuavtinut tatissinerat migdliartortoK, ilånilo nipaitdluinartume ungasiartu- me Kanigtumilo sikut Kagtunerssait kångardlutik Kiiparnut pugtåt akornå- 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.