Atuagagdliutit - 21.09.1961, Blaðsíða 11

agpanut fabrikivigssuit
Hendrik Olsen OKalugpalårtOK Upernaviup ernåne agpat erni-
ssarfinik tupingnåinarmik agparpagssualingnik
nalunångilaK nunarssup ilåne sumi-
lunit avangnarpasigsune ivnane ag-
parpagssuaKartoK. Kularnångitsumig-
dlo Upernaviup erKå agpaKarfingnut
angnernut ilauvoK ivnarpålugssuaica-
rame agpanut ineKarfiussunik. taku-
simångikåine tusåmåinardlugit agpat
ivnanitut KanoK amerdlatigissusé på-
sineK ajornaussarunarput. takussar-
dlugitdle ernerugtulersitdlugitdlo iv-
nat najortardlugit avdlatut onarneK
ajornaKaoK, tåssa, ilångartordlugit ki-
siåne pissariaicartut ivnaK inigissartik
tåtulisångigpåssuk. agpat tinginerisi-
gut ilane månigpagssuit nåkåssarput
atånitdlune ivnap sinånitdlune uloria-
nåinartartut. agpat atausinarmik må-
neKartartut OKautigineKartarput, tå-
ssame atauseK ivassarpåt. kisiåne na-
lunångitdluinarpoK agpa månigsaråi-
ne kingumut måniliorKigtartoK, tai-
måingigpåme ivnat agpanik månig-
sarniarfiup kingornatigut måninenug-
tåsångikaluarput. ivnamilo månigsar-
niarfit tåukujuåinartarput, tikencig-
tariaKartardlutigdlo kingumut amer-
dlaKatimingnik amerdlanernigdlunit
taorteKarérsimassut. kisiåne ernerKi-
utauvatdlålersut månit sujugdlernit
mingnerulersarput, Kularnångilardle
åma perortarsimassut.
månigsåt naitutigut 15.000
juni Kåumatautitdlugo agpat må-
nigsarniarneKartarput tåssa Kulingata
sanianit nåjartorneranut. nåneratalo
nalåne agpat måningmingnik inugto-
rérsimassarput, taimåitumik månig-
sarniarneK ingminut kipititarpoK. å-
malume tunitsivigssaerukångat månit
soKutiginérutaramik, agpat måné må-
ningnit avdlanit påriuminåineruga-
mik angmalanertik pissutigalugo. isu-
maKarpunga Upernivingme pigissåni-
lo ménigsarniarfiup nalåne agpat må-
né 10.000-nit amerdlanerungårtut ti-
guneKartångitsut, KaKutiguinardlo
15.000 anguneKarsinaussardlutik tåssa
måne aningaussarsissutaussardlutik
4.000 krunit saniane. imalunit inona^
lugit ilait tuninenartångingmata.
agpatdle aussaunerane KanoK amer-
dlatigissut pissarineKartarnere naluv-
dluinarpåka ericoriåsavdlugit. Kåuma-
titdle juni, juli tauvalo augustip 20-at
migssiliordlugo agpåniarfiussarput
nerissagssarsiorfiglnardlugit. kujali-
vut Sdr. Upemivingmiut åmalo ava-
ne Kuvdlorssuarmiut agpanut ilå-
ngartutåungitdluinarput, agpanit tiki-
néKajuitsungajaugamik. åmalume asi-
mioKarfingmiugut puissinik pissaKar-
dluartartitdlutik agpåniarnigssaming-
nik isumaliungitdluinartarput. niu-
vertoKarfingmiutdle atorfigdlit agpå-
niartunerussarput sulerérnermik ki-
ngornagut tingmissorniartardlutik su-
mut tamaunga tingmerulårtunik, pi-
ngårtumik „Pamiua“-nut. Pamiuatalo
avatå tingmiarniarfivigssugame ku-
larnångilaK imap narna kuerssarssu-
arnik amerdlasortaKalersoK.
augustip nålernerane ivnat agpanit
KimåneKarérsarput, agpatdlo pianca-
tik avåmuinarssuaK autdlarutarpait
sule mikissuararssussut. agpat ivna-
mit nåkartut piniarneKångisåinarput
mikingåramik nerissagssaussångina-
migdlunit, åmalo arnait piniarneKa-
juitsuput ilerKOKartitsigavta ivnaK 1
kilometerimik ungasissuseKardlugo
serKortoKåsångitsoK.
oktoberiulertitdlugo avangnaK ki-
gångardlo anoraussartitdlugit agpanik
aitsåt takornigtarpugut, kisiåne U-
perniviup pigissåne agpaugunångitsut
samångåinarssuaK tipissut pualasut i-
nerivigsimassorssuit sulile arnaisa Ki-
måsimångisait. sivikitsuinarmigdle tå-
kusimassarput kingumut kujåmut Kå-
ngiutilertortaramik. tusinterpagssuar-
nigdlo ilångarneKångisåinarput ma-
martorniutaunerussardlutik. tåukulo
Kimagugpata aitsåt sikuersimagpat
maje Kåumat nålersitdlugo åipåniati-
gut kingumut agpanik Upernivingme
takorKigsinaussarpugut, tåssa Kåu-
matit sisamat migssiliuinardlugit i-
nordlugitdlunit måne agpat piniagau-
ssarput.
agpanarfit angnerit 7—8
Upernivingme pigissånilo agpaKar-
fit Kavserpiaussut taisinåungilåka,
mikissualuit åma ardlaliungmata, a-
nginerussutdle 7—8 migssiliorpait,
tåssa agpanut fabrikivigssuit. ilait
mingnerussut månigsarfiussaraluar-
tutdle åma ilångutdlugit taitsiartåsa-
våka, kujatånit autdlartitdlugit.
IperaK. Kangerssuatsåmut avKutå-
nipoK Kangerssuatsåmut Kaningne-
ruvdlune. sujornatigut agpaKangåtsi-
arsimagaluarpoK, avKutigineKarner-
mutdle pujortuléraKalernerup kingor-
natigut agpai nungukiartuinarsimå-
put månalo agpagdluinangajangnik
agpaKatsiarpoK naujanitdle tåterånit-
dlo inigineKardluardlune. tåssunga a-
tavdlune sarKå’tungåne åma OKaitsor-
pålugssuit ineKartut angumeråka må-
nale atausérupordlunit.
tåussuma avangnånipoK ikerasak
Kavdlunåtut Sorte Hulimik taissagaK
kalåtdlit Akornå-rtugåt. tåuna angi-
sorssuarnik pingasunik agpaKarfeKar-
Pok tåssa: Kingigtup agparssue, Ag-
patsait Tingmiakulugssuitdlo. åma
KornoK kitdleK ikigpiångitsunik ag-
paKaraluarpoK. — Tingmiakulugssuit
agpaxarfé ingmikualugput ilåinailo
KaKutigut månigsarniarfiussardlutik.
Kutdlerpåjuput tingmiakuluit (KaKug-
dluit) tagpavane ipernatut agtigalutik
ivnamik tagiatårtartut, åmut agpat
tugdliuput atdlerpauvdlutigdlo tåte-
råt serfatdlo. tåuko agpaKarfigssuit
ingmingnut Kanigtungugamik akornat
imaK mitsimåtunik KerninartarpoK.
sujornatigungoK KåKap Kånit tingmi-
akulungnik månigsarniartOKartarpoK,
uvagutdle taimailiortartut naluvagut.
OKalugtuarineKartarpordlo ikingutigit
tagpavuna arpagdlutik imaK alåkar-
Kåniusimagåt, åipåle alåkalerdlunilo
ujarKamut nåtdlune åmut årsåginar-
simavoK. tagpavnarssuaroK igdlernar-
ssuaKartarpoK månigsarniarfiussunik
tovKit ardlarit umiatdlo pusingassut
ardlarit inigisinaussåinik.
Kingigtup agpagssue Kutsigsorssu-
armut agdlåt agpanit inigineKarput
nalinginatorfiunane. sujornatigut ma-
j uarneKartarsimavoK KuparusinguaK
atuardlugo, tagpavångånitdlo månit
ningitårneKartardlutik. tåussumalo
kalåtdlit piaissut
ukioK måna augustip arferngåne
kalåtdlimit aulisartumit erKåuneKar-
pugut, kigdligerKussap avatåne nor-
skit mile mardluk migssiliordlugit
avasigtigissume aulisartitdluta. ningi-
tagkavta pugtaKutåinik kalåtdlip tig-
dlingniarfigigåtigut takugavtigo tu-
ngånut autdlarpugut, taimaeriarmat-
dle pugtaieut tigusimassane igipå er-
Kautilerdlutalo. umiarssuårårput sa-
nerågut mardloriardlugo erKorpå, ku-
janartumigdle ajoKusinane. tamåna
politinut nalunaerutigårput, kalåtdliv-
dle angatdlatå normoroKaranilo ate-
Kångingmat naniniarnigsså ajornaku-
sortugssauvOK.
ardlaleriardlunga tusartarsimavara
norskit aulisariutait kalåtdlinit er-
KåuneKartarsimassut, amerdlanertigut
tigdlingniartut nåmagtorneKarsima-
riarångamik. sujorna norskit aulisa-
riutait mardluk kalåtdlinit entåune-
Karput. erKåussinerup åipåne norskeK
aulisartoK kinamigut tatdlimigutdlo
amerdlasunik erKorneKarsimavoK. ta-
måna politinut kalerriuneKarpoK, Ka-
nordle iliortoKarsimanersoic ilisimå-
ngilara.
Kanorme iliortésaugut taimatut så-
ssuneKarångavta?
ningitagkavut Kimåsinaussångilavut,
kangilernaniput ingmikulårdlutik å-
ma agparpålugssuit imamut KaneKi-
ssut.
Agpatsåt åma ineKarferujugssuput
atausinarmigdligoK majuarfeKardlutik
igdlernarssup tungånut. tåunalo tiki-
kåine nåmagtunik månigsartariaKar-
simavoK. kisiåne ivnaK tåuna månig-
sarniarfigisavdlugo pileriginérutivig-
simavoK umassuaraKarpatdlåKingmat
agpat kumainik taissartagkanik. ilåne
Kangerssuatsiarmiut tåssunga månili-
ardlutik anordliliussauvdlutik umi-
aersersimåput. avdlatutdlo ajorna-
mat silardlugssuaK ikiukiartortugssa-
nik . utandvdlutik tåssanitariaKarsi-
måput. ivnaK masagtorssusimavoK si-
agdleKingmat orKivfigssaileKinaKalu-
nilo. asulumigoK tamåkuninga agpat
kumainit inuit majorneKardlutik u-
ngitdlerinerssuaK. agpat kumait ang-
malortuput tungujukulugdlutik sinai
tamarmik niussanik ulivkårdlutik, tå-
ssalo kisigångamik inup uvinianut
morssugkalugtuinartarsimåput. inuit
tåuko ånåuneKaramik nukigdlåpajår-
simåput Kianermik kumagssuarnutdlo
kingmartinermut. sujugdlermik ivnaK
taimåitoKarsimångilaK tåterånitdle tå-
ssunga pissuneKarsorissarpait ivname
atsigsume tåteråt amerdliartuinaving-
mata.
suvdlorssuaK tåuna kangimut agpat
neriniariartordlutik avKUtigiuåinar-
påt, taiméitumigdlo tingmiarniarfigig-
sortaKaKalune. åmåtaordlo kujåmut
neriniariartortut NiaKornårssuk av-
Kutingnårssuaråt ingerdlaortunut u-
tarKinångivigsorssuaK. agpatdle tai-
mak amerdlatigissut tingmissut taku-
sinardlugit avatånilo mitsimåtorssuit
tupigingitsugagssåungilaK ivname ag-
pat amerdlåssuserssue.
Uperniviup agparssue ivnat angne-
rit ilagåt akungnagtuvdlunile. kisiå-
nile månigsarniarfiunerssaugunarpoK.
ivnaK ardlaringnik majuarfeKarpoK
majuarfitdlo ajornarpatdlårtut agdlu-
naussalersorneKartardlutik ivnamitu-
åinartunik siligtunik. silagigtitdlugo
måniliat kingugdlit tikisimatsiåinar-
tut avdlat autdlartarput månigsarfiu-
ssutdlo kingumut måninerérsimassut
månigsarfigerKigtardlugit. måna iv-
nap atsigsua tåterårpagssuit inigiler-
påt agpat tamåmkaluarsimassut nu-
jugtitdlugit.
Agpagdlit Agpagssuit avangnångu-
åniput, téukule agpaerututut OKauti-
ginariaKarput, inugtakasé sumut pisi-
manerput.
KeKertasugssup avalerna åma agpå-
loKarpoK månigsarniarfiussångitsunik.
Avangnardliup avalerna Kerrut ag-
paliarssugpålungnit inigineKarput
ménigsarniarfigineKartångitdlatdle.
Angissup alångua ivnaK ilimanångi-
vigsoK pukitsuaraK agparpålugssua-
KarpoK Kulånitdlunit aterfiginardlugo
månigsarniartagånik.
Angissup avatånipoK KeKertaK Ki-
ngigtuarssuk, agpaKangåtsiartukasiu-
vok, tåunalo tugssårmiut, ilånilo aug-
pilagtormiut ornigtarpåt umiatsåtik
nunamut amuvdlugit uningaorfigissar-
dlugo. avasikulugkamile umiatsiali-
veKaranilo årdlerinartarpoK.
silarssuarme angnerssaK?
avangnarparteruvta Kup avatånut
pivdluta agpaKarfialugssuit tiklsava-
gut. KeKertaK Agpalersalik agpaKar-
tOK OKautigissarpåt tåunale takungi-
lara. timånipoK TugtorKortup alångu-
ane NavaranårssuaK tåussumalo sa-
nia agpaKarfiugalugtuinartoK. sujug-
dlermik amerdlasorssungikaluarput
månamutdle amerdliartuinarput iv-
narme inigisavdlugo piukunaKingmat.
tamåko timånipoK KeKertånguaK
kipako, sordlume tåssa kangilerna ki-
pissaK tamavingme alångua avåmut
agpanik tåtoKitOK. tåssaneralåK tu-
sintit ardlerdlugit månigsartoKarsi-
naussarpoK, uvfa avatinguåne KeKer-
tånguaK mitit ernivigssuat. — tåssane
tingmissat julårtarput.
kisalo tikipavut Agparssuit, ila ag-
parssuit. ivnak angnertorssuvoK kig-
torartitårtunik agpaKarfilik, kilome-
teritdlo ardlarit sivisussuseKarpoK si-
nerdlugo. kisame agpanik ardlingnar-
toK. agpat pavane ilait erssiarKalågi-
narput, igdlernatdlo atdlerigsitårmata
sordlo ivnaK agdlagagssiaK Kernertu-
nik titartarnilik. ilåinaralångua måni-
arneKartarpoK aussatdle ilåne orning-
neKångivgsortardlune sikunertugå-
ngat, imalunit orningneKångivinga-
jagtardlune. tasiussarmiut tåssungna-
rajungneruput, kisiåne kipakumlnaK
måningnik nåmagtiussartarput.
ilåne pujortuléncamik sinerparput
måniliartugut ivnamitut, sinerniusså-
rigput agpat årsajutiginardlugo ter-
Kåutarput måssa ilåt nåparumut a-
pordlune lastimut nåkartoK.
avalinerssuanut tulariardluta kore a-
kiardlugo pisugtuautiginardlugo dtag-
ssarsiortarpugut, ilåne tåssuguinar-
mut korit mardluk måningnik uliv-
kårtardlugit. — kisiånile-uko ivnar-
tordlune agpat månisa ningitårtarne-
re Kasunartuligssuit. ivnatdlo navia-
nartorssugaluit ilisimassunik ajoKer-
sussivdluartOKartarmat ajunårfiusså-
ngitdlat.
Agparssuarne agpat amerdlangår-
mata åmalume avatånitorpagssuit ta-
pukåine, isumaKarnarpoK nunavtine
inuit tamavingmik artungisamingnik
nangmagkersoraluarpata imaKa sor-
dlo agpat ivnamitut ilångarneKarsi-
mångitsut. — takornarnianut taku-
ssagssarKit. —
Hendrik Olsen.
Grønlandske pirater
tigdlingneKaKinangmata kroninik tu-
sintiligpagssuarnik ånaissaKartug-
ssauvdluta.
kikutdlunit piaivfigineKartut sut
tamaisa atordlugit igdlersorsinauga-
luarput, taimåikaluartordle isumaKå-
ngilanga nalerKutisassoK igdlersor-
niardlune inuit erKautisagåine. må-
name 1961-ime inuvugut inugtutdlo
sujuarsimassutut nautsorssutdluta.
kalåtdlit taimailiortut arajutsisima-
gunångilåt, KanoK navianartorsiortigi-
sinaunertik aulisartunik nunat tama-
låt angatdlataisa ingerdlavigisinau-
ssåinitunik erKåussigångamik. akine-
Kåsaguningme kalåtdlit angatdla-
tingue Kissussut igdlersoriarfigssaKå-
ngitdlat.
Kalåtdlit-nunåta imartaine ukiune
12-ine aulisartarsimavunga, ajungit-
sumigdlo kalåtdlit påsissaKarfigisi-
mavdlugit. Kujanartumik sujugdler-
mérdlunga måna erKåuneKarpunga.
Kularnångilardle åma måne silarssåp
ilaine avdlanisut inupiloKartartoK.
neriutigårale Kalåtdlit-nunåne po-
litit taimailiortarnerit unigtisinauju-
mårait, kingorna erKåuneKarnigssa-
mut assagtuneKarsinaorKuvdluta.
skipper Roald Knoph,
M/S „Sulanger", Kangerdluarssoruseic.
Den 6. august i år blev vi beskudt
af en grønlandsk fiskerbåd. Vi fiskede
ca. 2 norske mil uden for fiskerigræn-
sen. Grønlænderen forsøgte at stjæle
nogle linebøjer fra os, og da vi styr-
tede mod ham for at forhindre tyve-
riet, kastede han en bøje over bord og
begyndte at skyde på os. Han ramte
vores båd to gange, men der blev hel-
digvis ikke anrettet nogen skade. Epi-
soden blev anmeldt til politiet, men
da grønlænderens båd hverken var
forsynet med navn eller nummer, bli-
ver det svært at finde ham.
Jeg har hørt flere tilfælde, hvor
norske fiskerbåde er blevet beskudt
af grønlændere. Det var som regel i
forbindelse med tyveriforsøg. I 1960
blev to norske både beskudt af grøn-
lændere. Den ene gang blev en fisker
ramt af hagl i ansigtet og arm. Det
blev anmeldt til politiet, men hvad
man har foretaget sig i den anledning,
kender jeg ikke noget til.
Hvad skal man så gøre, når man
udsættes for den slags angreb?
Vi kan ikke forlade vore liner, fordi
vi kan risikere, at alt bliver stjålet, og
det kan koste os tusinder af kroner.
Selv om man har ret til at forsvare
sig med alle midler, når man udsættes
for forsøg på plyndring og sørøveri,
så synes jeg ikke, at man kan begynde
at skyde på folk. Vi lever jo trods alt i
1961 og regnes os for at være civilise-
rede mennesker.
Vedkommende grønlændere må væ-
re klar over, hvilken risiko de udsæt-
ter sig for ved at beskyde fiskefar-
tøjer, som fisker i internationalt far-
vand. Hvis der bliver skudt tilbage,
så har grønlænderen ikke så stor en
chance i sin lille træbåd.
Jeg har fisket i grønlandske farvan-
de i 12 år og har fået et godt indtryk
af grønlandske fiskere. Det er heldig-
vis første gang, jeg har været udsat
for beskydning. Men der findes vel
forbryderiske elementer her som andre
steder i verden.
Jeg håber imidlertid, at politiet i
pisiankit
»atuagkiortumut«
erKåissutinguaK
inuneK sivisoK inoKataussunut ta-
manut utorKarnut, mérKanut inusug-
tunutdlo, kisalo Kalåtdlit-nunåt ta-
måkerdlugo suniuteKangårsimassoK
Kåumarsainikut, taigdliornikut atuag-
kiornikutdlo sulissussingårsimassoK
måna Kångiututut ipoK. kisiåne isu-
maKarpunga nauk JuntåK toKoréra-
luartoK, kalåtdlit nunatoKarssuavta
umatålusoK tigdlertitdlugo Juntåp
Kåumarsainikut suliarpagssue KaKU-
gorssuarmut nunatoKarssuarput ino-
Kartitdlugo puigorneKarnaviångitdlat!
uvguna OKausimininguatigut OKaut-
sit angisorssuit atorniarnagit, Juntåp
atuagkiarpagssue Kuj åssutiginiarpåka.
amåtaoK minikumanagit iliniarfig-
ssuarme iliniartitarisimassarpagssuisa
OKausigssait nålaorusugpåka. tåu-
kungmatame iliniarfigssup sulissuisa
atarKissagssaunerpåp ilåta iliniartita-
risimassai.
Juntåp atuagkiarpagssue tamavti-
nut iluaKUtausimaKaut. pingårtumig-
dlo tugsiusiarpagssue nunavta OKa-
lugfine atorneKartuaratdlåsassut, er-
dlingnartutitut kalåtdlit Karnine ator-
neKartarnermikut OKalugfingnik aki-
suatitsissartut -rumårtutdlo, Kujå-
ssutiginiarpéka. alianåinerssautitåka-
lo tailårniarpåka: „Jisuse pigåra" tugs.
nr. 91. åmalo kuissut pivdlugo „Nå-
lagkap isagtipai" åmalo „NålagaK
pårssissigåra". avdlarpagssuitdlo tai-
neKarsinaugaluarput, erinarssutini-
tordlo: „unuaK signagtoråra tåkutoK
Jerusalåt“, nipéinarmigdlo atusagåine
erinåinåtalunit tusarKornåssusia: å-
malo porskisiusiå nuånerdluinartoK:
„alilujå, toKup inå“. — ilame versit
naggatåta tungånitOK kivdlingnåssu-
sia: „nersumilc tugsiarfigåt — Ki-
langme ingilit — nunap ilua Kåumar-
mat — pissaunerssuanit".
taimåitumik uvanga ivdlitdlo pissu-
tigssaKaKaugut Juntåp ilerfanutdlu-
sok tugsiusiå tåuna naussortaliutisa-
guvtigo.
„eritaineKarnera atarKinartule".
nangmineK påsivara una agdlaga-
mininguaK angnikikaluaKissoK, neriu-
tigårale atuartartut påsissutigitsiéinå-
sagpåssuk, KanoK Kujåssutigssat Jun-
tåmut amerdlatigigaluåssusé.
S. E. S. N. Lynge, K’ornoK.
Velafbalanceret
Mo<J*n Virgin ki
fuM flavour*d -
man alligevel
mild. Mand og
mand imellem
nydelsen*
højdepunkt
Grønland kan få sat en stopper for
den slags foreteelser, så vi kan slippe
for gentagelser i fremtiden.
Skipper Roald Knoph,
M/S „Sulanger“, Færingehavn.
Politiet i Godthåb arbejder med sa-
gen og håber at kunne finde frem til '■
den pågældende grønlænder.
VIRGINIA
ROSE

aitsåt tåssa
pujortagagssaK
Virginia-tobak ineritdluarsimassoK
taimåitordle orkamut Kasilissor-
nångitsoK
En moden Virginia-tobak
men alligevel mild.
EN HERLIG SHAGTOBAK
nerissagssat mamartut
HOLBÆK SKIBS- & BÅDEBYGGERI
HOLBÆK
umiarssualiorfik umiatsialioriigdlo
11