Atuagagdliutit - 21.09.1961, Qupperneq 12

piniarneK mana kinguariartungilaK
avangnarpasingnerussume niuvertoruseKarfigpagssuit amigar-
tortitsissarnerånik OKausiussartut ernungitdlat, ilumortordle u-
nauvdlune piniartut tunissait pingartumigdlo puissit ame nior-
KUtigssiornerme akilerslnaussutuaussut aulisagkatdlo akinik
KagfasigteKataussut
agdl. Ph. Rosendahl
uvdlumikut KanoK ipa, piniartut pi-
niagkamingnik nåmaginartumik pig-
ssarsissarnerpat piniartunertik tai-
maitinartariaKarnago, Kanordlo suju-
nigssame inerpa?
titartagkap sujugdliup takutipå Ka-
låtdlit-nunåta imåta umassuisa pingå-
ruteicarnerssait, natsit, 1945-p kingor-
natigut Kitåta avangnarpasigsuane,
Kuvdlorssuarmtt Agtumut, amerdli-
ersserKlvigsumik takuneK ajornångllaK
1945-mit Upernaviup Vmdnavdlo pigissåine
natsit pissat amerdllartulnarsimassut, 1948-
mitdlo Ausiait Kangåtsiavdlo pig issåine,
taimatutaordlo — angnikitsuaraugaluartu-
mik — K’eKertarssup pigissåine
artuinarsimassut. taimåitumik erKor-
tungilaK piniarneK kinguariartuinar-
nerardlugo oKaluserineKartuarmat.
piniagagssat sujunigssame isumavdlu-
arnartoKångitsungitdlat.
avangnarpasigsuvdle piniagagssai
pingårtut, Kilalugkat KaKortat Kerner-
tatdlo, avdlångorarnerat kisitsisitigut
nalunaerssusiorneKångitdlat, nulari-
ssagssaugunångilardle tamåko åma
pissarineKarnerussalisassut, Kangame
VARIATIONER 1 FANGST AF GRØNLANDSSÆL (atdrssuit agdlagtutdlo. Phoca groenlandica) i 5-firigt glidende gennemsnit FANGSTXzENC DREJER FRA 1APRIL TIL 31. MART S
VESTGRØNLAND
(nordlige del)
KOMMUNE TSTffTWTp; ANTAL
I \ I 3000
UPER- ' nJ. 1 i 2000
NAVIK i . i
2500
- 2000
UMA- i i 'V- 1500
NAK 1 '
1 !yA^ ' \ M f\ / 1 \ V^\/1 \ / i i \ » i y • < \ 5000
VAIGAT 1 • i \ ' ' j \ ” 4.000
te
JAKOBS i j \ 3000
HAVN . |
CHRIST- 1000
IANS-
HAAB i * ,r 500
OOD- 1 1 — 1000
HAVN 500
3500
EGEDES- \ ; ; 3000
MINDE
2500
KANGAT- 2000
SIAK
klagtinerunerane, 1915-p erKåne autdlar-
tltume, åtåt agdlagtutdlo ernissarfingming-
nit N euifoundlandlp ernånit ingerdlaortar-
nermingne avangnarpartariartuinarsimdput
agdlåt Thullme malungniutdlutik. kisidne
ingerdlaortarneK ukiune kingugdlerne av-
dldngorsimavoK. XJpernavlngme pissat 1948-
mit ikiliartulersimanerata tamåna takuti-
på. tå vane ikileriarnerisa Vmdname pissa-
KarnerussalerneK 1948-mit 1952-imut pilersi-
slmavå tamatumale kingornatigut åma pig-
ssardlernarsisimavdlune. peKatigalugulo
Valgatime llulissanllo pissat ikillartulerput
peKatigingajagdlugulo K'asigidnguit K’e-
Kertarssuvdlo erudine. kisidne Auslangne
pissaKarKarnerussalerneK 1941-mile pilerér-
simavoK.
Upernaviup niuvertorus. 1.800 kg.
Vajgatip » 1.700 „
K’eKertarssup >1 1.300 „
Umånap i» 900 „
Ausiait »> 700 „
Kangåtsiap » 500 „
Ilulissat ff 500 „
K’asigiånguit ff 300 „
K’eKertarssup pigissåine 3.000 kr. KangåtsiaK 5.800 kr.
Kangåtsiap !> 2.400 „ K’eKertarssup 5.600 „
Ausiait ff 2.400 „ Upernaviup 5.100 „
Upernaviup ff 1.900 „ K’asigiånguit 5.400 „
Ilulissat ff 1.400 „ Ausiait 4.700 „
Umånap ff 1.200 „ Ilulissat 4.600 „
K’asigiånguit ff 800 „ Umånap 4.400 „
Vajgatip ff 800 „ Vajgatip 4.300 „
klimap kiangnerulernerane amerdla-
nerssait avangnarpasingnerussumiler-
simangmata. imavdle månåkut nig-
dlernerulerKingnerata ukiåkut inger-
dlaor tarnerine ku j a varnerussalence-
rérsimagunarpai.
åtåtdle agdlagtutdlo pissaussartut
1948-p kingornatigut ikiliartulersimå-
put, åtåtdle piniarnerme natsernit
pingåruteKarneruput. taimåitumik
natsit amerdlinerisa åtåt ikilineriga-
luat taorserdluarpait.
neue 1000 kg ilanutaringnut
atautsinut
ukiune kingugdlerne nautsorssui-
nerme (1954—59) takunenarsinauvoK
avangnarpasigsup niuvertoruseKarfé
asimioKarfilo katitdlutik ukiumut i-
marmiut nunamiutdlo neKåinik
1.000.000 kg-nik pigssarsiaKartartut i-
malunit ilanutarit atautsit 1.000 kg-
nik pigssarsianartardlutik. tåukulo
saniatigut tingmissat nenait 130.000
kg. migss. nautsorssuneKartut imalu-
nit ilaKutarit atautsit pigssarsiait 130
kg. tauva katitdlugit ukiumut neKit
1.130.000 kg. migss. imaltinit ilaKuta-
ringnut avguaKatigigsitdlugit 1.130 kg.
neKit pigssarsiarineKartarput.
tåssame ukiune ardlalingne Kalåt-
dlit-nunåt tamåkerdlugo pissaussar-
tunik nautsorssuinerme påsineKarpoK
ukiumut mitit 15O.OO0 pissarineKartar-
tut, mitivdlo atautsip neKå erdlavisa-
lo nerissagssartait 1 ‘/i kg. migss. OKi-
måissuseKarput, tåssalo pissaussartut
tamarmik neKåinait 200.000 kg.-nik o-
KimåissuseKarput. nautsorssutigine-
Karpordlo tingmissat avdlat pissau-
ssartut tamarmik neKait åma taima
angnertutigissut tauva tingmissat ne-
Kait Kalåtdlit-nunåne tamarme pissa-
rineKartartut tamåkerdlutik 400.000
kg.-nik OKimåissuseKarput.
neKe taima angnertutigissoK pingå-
ruteKartorujugssåvoK tåssame neKe
nutåK niuvertarfingme pisiarineKarsi-
naussunit amerdlanernit penringnig-
ssamut pingåruteKarneroKaoK, pingår-
tumik Kajussanut suaussanutdlo sa-
nigdliukåine neKe nutåK perKingnar-
neroKalune. taimåitumigdlo neKip na-
linga KGH-p arferup neKånut Tovku-
ssamérsumut akigititagånut akeKasi-
ukuvtigo, 2,50 kr., avangnarpasigsume
niuvertoruseKarfingmiut asimiOKar-
fingmiutdlo ukiumut neKingnagtåri-
rissartagait 2.800.000 kr.-nik naleKar-
put, imalunit ilaKutarit atautsit ukiu-
mut pigssarsiait 2.900 kr.-nik naleKar-
dlutik.
sume neKeKarnerpauva?
åssigingitsunik tungaveKardlune so-
KutiginarsinauvoK 1954/55-imit 1959/-
60-imut neKit pigssarsiarineKarsima-
ssut tusåsavdlugit. piniartut titartai-
vé maligdlugit asimioKarfingne ukiu-
mut ilaKutaringnut avguaKatigigsit-
dlugit ilaKutarit atautsit ima neKi-
nagtarsimåput:
Upernaviup asimioKarfine 2.900 kg.
Vajgatip „ 1.600 „
Umånap „ 900 „
K’asigiånguit „ 900 „
Ausiait „ 700 „
Kangåtsiap „ 700 „
niuvertoruseKarfingne ukiumut ila-
Kutaringnut atautsinut avguaKatigig-
sitdlugit:
neKit pigssarsiaussartut nalingat
handelimut tunissanit akigssarsianut
iléngukåine ilaKutarit atautsit ukiu-
mut avguaKatigigsitdlugit pigssarsiai-
sa nalingat imåipoK:
Upernaviup pigissåine 7.300 kr.
K’eKertarssup „ 6.600 „
Vajgatip „ 5.300 „

tåukununga neKit aningaussångor-
dlugit nalinge iléngukåine asimioKar-
fingmiut niuvertoruseKarfingmiutdlo
ilaKutarit atautsit ima naleicartunik
ukiumut pigssarsiaKartarsimåsåput:
Upernavingme
K’eKertarssuarme
10.500 kr.
9.200 „
ne atungisat avdlatutdle akiliutigissat,
sordlo igdloKarfingminerme atugkat
Danmarkimitdlunit agdlagtitanut aki-
liutit åmalo igdluliornerme inutig-
ssarsiutinutdlo atortugssarsianut taor-
sigagssarsianut akilersutit (tamåko
taorsigagssarsiat Diskobugtime a-
vangnarpasingnerussuningarnit amer-
dlaneruput).
ingmikortume 2-me sordlo ersserér-
sok nangminerssordlune inutigssarsi-
ortup handelimut tunissaminik avgu-
aKatigigsitdlugit ukiumut 1.800 kr.
pigssarsiarissarpå, igdluvdle inue u-
kiumut niuvertoruseKarfiup niuver-
tarfiane 4.900 kr. migss. nalilingnik
pisiaKartarput. tåssa imåipoK igdlup
inue itussup tunissaisa nalinge mar-
dloriardlugit pingasoriardlugitdlunit
angnerussunik pisiaKartarput.
nikinganerujugssuanut ilåtigut nav-
suiautigssåusaoK nangminerssordlu-
TugssåK asimionarfilo mardluk, N au fat åma Ivnarssuit, atautsimut katitdlutik 86-inarnik inoKaraluardlutik pigssarsivfiuvdluartarput:
uvdlormut inuk atauseu niuvertoruseKarfingme 920 g-imik neKltugagssauartarpoK asimioKarfingnilo 2265 g-imik. niuvertoruseKarfit asi-
mioKarfilo taimditut perKingnartunik inussutigssanarfiussut atatinartariaKaraluarput. tunissat 40.100 kr.-nik naleuarput niuvcrtarfiny-
mitdlo pisiat 56.300 kr.-nik (ukiumut).
KangåtsiaK
Ausiait
Umånap
Ilulissat
K’asigianguit
4.700 kr.
4.200 „
3.400 „
2.800 „
2.100 „
asimioKartingnut tamanut avguaKa-
tigigsitdlugit ukiumut 1000 kg niuver-
toruseKarfingnutdlo tamanut åma i-
laKutarit atautsit ukiumut imarmiut
nunamiutdlo neKåinik 1000 kg-nik
pigssarsissarsimåput, tåssa asimioKar-
fingne niuvertoruseKarfingnilo piniar-
neK taimaeKatigiginarsimavoK.
neKip perKingnåssutsimigut nalinga
kg-mut 2 kr. 50 ørimut nautsorssu-
kåine takussariaKarpoK Kitåta avang-
nåne asimioKarfit niuvertoruseKar-
Karfitdlo piniartuisa neKinagtåri-
ssartagait ukiumut 900.000 kr.-nik na-
leKartut.
ukiumut aningaussarsiat
tauvalo inutigssarsiortut handeli-
mut tunissamingnit aningaussarsiait
misigssoråine ilaKutarit atautsit niu-
vertoruseKarfngne asimioKarfingnilo
ukiumut aningaussarsiait imåiput:
nunaKarfit tåuko tamåkerdlugit av-
guaKatigigsikéine ilaKutarit atautsit
ukiumut aningaussarsiait 4.700 kr.-
uput. ilångutagssåuputdlo ilaKuta-
ringnut ilaussut avdlatut akigssarsiait
sordlo låjauvdlutik, sanalugkatigut il.
il. puigortariaKångitdlatdlo aulisagkat
nangmineK pissaralugit nerissat paor-
natdlo nuniait nalinge.
uingmit 6.400
imaKa akerdlilissoKarsinauvoK o-
Kartunik neKit tamåkerdlutik inung-
nit nerineKarneK ajortut. erKordlui-
narporme ardlaligpagssuarne neKit i-
lait Kingminut neruvkautigineKartar-
mata. kisiåne tamåna ilåtigut pingit-
sorneKarsinauvoK piniartut eKalug-
ssuit pissarissartagkamik nerpé ta-
maisa panertitarpatigik. taimåituga-
luarpåme eKalugssuit nerpé panertut
250.000 kg. pineKarsinåusagaluarput,
Avangnånilo KimugtuteKarfiussune
Kingmit 6.400 migss. pigineKarmata
Kimugtut inup atautsip pé ukiumut
300 kg. migssiliordlugit pigssaKartine-
Kåsagaluarput, tåukulo saniatigut å-
ma angmagssat, KérKat ugkatdlo pa-
nertineKarsinauvdlutik. taimailiusa-
gåinile piniartut 2000 kg anguvdlugo
nivingaiviusinaussunik ikåKartaria-
Karput. (nautsorssutigineKartarpoK i-
laKUtarit Kingmisa atautsit ukiumut
1000 kg nerissaråt). ikigtuinaitdle tai-
matut Kajangnaitsunik ikåKarput.
taimåitumik sujunigssame tooligstøtti-
mit piniartunut igdluliarineKartugssat
sanavdluagkanik imaKardluarsinau-
ssunigdlo anorimutdlo akiutdluarsi-
naussunik ikårtalerneKartartariaKar-
put.
åmåtaoK igdluantat piniariartarfiu-
ssut ardlalingnigdlunit angisunik i-
maKardluarsinaussunigdlo ikåKartari-
aKaraluarput.
neKit aningaussångordlugit
asimioKarfingmiut niuvertoruseKar-
fingmiutdlo ilaKutarit atautsit ukiu-
mut ima nalilingnik pisissarput:
niuvertoruseKarfisa pisiniarfine
Vajgatime
Kangåtsiame
Ausiangne
Umåname
K’asigiånguane
Ilulissane
nunaKarfit tåuko
8.800 „
8.100 „
6.600 „
6.600 „
6.400 „
6.100 „
tamaisa atautsi-
mut avguaKatigigsikåine ilaKutarit a-
tautsit ukiumut 7.800 kr.-nik isertita-
Kartarsimåsåput.
ilaKutaritdle aningaussarsiaisa nali-
ngat tamåt piniaråine 7.800 kr.-nut i-
långuneKésåput aulisagkat nangmineK
pissat nerissarissat nalingat émitdlo
orssutdlo nangmineK pigssarsiaralu-
git atugkat nalingat aningaussarsiat-
dlo niuvertoruseKarfiup niuvertarfia-
ne inutigssarsiortup igdloKatai usingi-
ainerne usilersuinernilo låjauvdlutik
åmalo, pingårtumik Diskobugtime,
aulisagkerinerme akigssarsiortarmata.
åmalume nangminerssordlutik inu-
tigssarsiortut kisimik niuvertoruse-
Karfiup niuvertarfiane pisineK ajor-
put (niuvertoruseK, ajoKe, utorKali-
nersiutigdlit il. il.).
inutigssarsiortut aningaussarsiait
igdloKarfingne nangminerssordlutik
inutigssarsiortut aningaussarsiait su-
juline atugkat maligdlugit påsiniar-
neK ajornaKaut handelip niuvertarfé
nangminerssordlutik inutigssarsiortu-
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALON
det smukke køn endnu smukkere.
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er Ikke kostbar
og gør derlor daglig skønhedspleje
til en selvfølge.
aitsdt tåssa kussagtinartut
sllarssuaK tamåkerdlugo TOKALONit
arnartavut ingagdlugit kussag-
tltltarpai.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — Ulngnut atugagsslat.
TOKALON aklsOJiingltdlat
taimåitumik uvdlut tamåklavdlugit
atortarlånguåklt.

I
En gros:
amerdlasflngordluglt akikinerussu-
mlgdlo uvane pineuarsinduput:
Dagcreme
WILLY RASMUSSEN & CO.
Hovedvagtsgade 6, København K.
■ Skin Food — Skin Beauty Cream — Pudder
- muk om tobak i Brugsen... ® ,

- et herligt stop i den travle hverdag...
12