Atuagagdliutit - 30.11.1961, Síða 2

atu art ar tut
agdlagait
tamanitdlo
tigulågkat
kigsautigissat
kigsautigissanik taorsivfigineKar-
tarneK nuånitsorujugssuvoK, tamåna-
lo pivdlugo sujunersutaussartut ar-
dlaKaréraluaKissut sujunersuteKarni-
arpunga. sujunersutaussartugaluit io-
råinarneKarpatdlåleKaut, pitsauneru-
ssumik ånrigssussissoKartariaKardlu-
ne kigsautigissanik autdlakåtitsi-
ssarnerup tungåtigut.
sujunersuteKarniarpunga erinaK
kigsautigissaK pigineKångigpat kig-
sautigissaKartumut nalunaertoKarta-
lerKuvdlugo kigsautigissap autdlarti-
neKånginerane, avdiamik taorserniar-
neKartoK tamånalo kigsautigissaKar-
tup ajoringinerå. inuvdluarKUSsissut-
dle ilarpagssue ilisarnångitsunik at-
siorsimassarmata, imailiortoKarsinau-
galuarpoK, uvdloK aulajangersima-
ssok atordlugo unup nalåne autdla-
kåtitsineKartardlune ima taigutiling-
mik: ønskekoncertip tusardliukuma-
ssai. tauva tåssane encartorneKartå-
sagaluarput kigsautigissat sut pigine-
Kångitsut sunigdlo taorserniarneKar-
tut imalunit kigsautigissaKartut Kinu-
vigalugit avdiamik torKaerKUvdlugit.
tauva kigsautigissaKartut nalunaipat-
dlågtariaKarput taortigitiniagaK ilua-
ralugo imalunit taortigsså avdla tor-
Kardlugo. taimailiortOKalerpat aitsåt
tugdluarnerulisagaluarpoK „kigsauti-
gissanik autdlakåtitsineK". kigsauti-
gissaKartutdle nalunaerfigerKårnagit
taorsersuissarneK ingerdlatinåsagåine
tugdluarneruvoK OKåsavdlune: tele-
gramit erinartalersordlugit autdlakå-
titsineK.
Edvard Zeeb, tJmånaK.
(årKigss. nailisarneKarpoK).
agdlagkanik nagsiussissoK — av-
dlatdlo — nåmagigtaitdliuteKarmata
påsisinauvarput. tamåna pivdlugo
navsuiautausorisinaussavnik oxause-
Kartaréraluardlunga navsuiauteKanci-
låsaunga.
soruname kigsautigissat tåukussu-
siat najorautaralugo åncigssussiniar-
tarpugut, akingmivfigssaKartuartar-
dlutalo sordlo måkuninga:
ilåne kigsautigineaartut pigineK a-
jorpavut, pingårtumik OKalugtartup
nutai nutaunerit åmalo tugsiutit eri-
narssutitdlo imiussautigingisavut.
ilåne kigsautigissap sussusia nalu-
navigtarpoK agdlangnerdliorneKarne-
ra pissutaussarsimanerdlune.
kigsautigissat amerdlingåramik i-
lait atautsimut kåtussutariaKartarput
taimailiungikåine tamåkerdlugit aut-
dlakåtineKarsinåungingmata. pivfig-
ssaK kigsautigissanut atortartoK sivi-
soréKigame sivitsorneKarsinåungilaK.
imaKalunit avdlatut ajornartumik
„makitsineK" atordlugo ilåinarsiorne-
Kartalerumårput.
nagsiussissup sujunersutigissaralua
atorsinåungitsutut OKautigerérsinau-
vara ajornaKuterpagssuit åma nagsi-
ussissup nangmineK ersserserigai pi-
ssutigalugit.
tauva uvanga sujunersutigisimassa-
ra nangerKilåratdlardlara: kigsauti-
gissamik nagsiussiniartup åssigigsi-
kuniuk iluarnerutikuniugdlo erinap
sussusia taiginarsinauvå, sordlo: „su-
putaussartumik“, „noKartiligssortu-
mik, „valsimik", „tugdlérigsunik", il.
il. taimailiortarneK åma kigsautigissat
erinartaisa åssigiåginarpatdlårung-
naernigssånut avKutåusagaluarpoK.
naggatåtigutdlo fimårdlunga ersser-
Kigsarumavara kigsautigissat autdla-
kåtineKarnerånut aningaussartutit ra-
diofonip akilersormagit, kisiane kig-
sautigissat aningaussartait radiofoni-
mut pinatik mérKanik isumagingnig-
fingnut avdlanutdlo — taimaeKatåi-
nut ikiutigssatut katerssutigineKar-
mata.
Frederik Nielsen.
Hedebo
T EXTI L
Manufaktur og tricotage
Fabrikation en gros
export import
Intet salg til private
Forlang lagerliste
Hedebo Textil. Herning . Danmark
„KELLO“ BOATS
ALUMINIUMS JOLLER
Uforgængelige — Ingen vedligeholdelse
og billige i anskaffelse
JOLLER FRA KR. 1.000
Forlang brochure tilsendt
umiatsiårKaf aluminiumif sanait
aseroratdlåsångitsut — iluarsartifariaKångitsuf
asulo akikeKalufik
umiatsiårKaf akexarput 1.000 kr.-ingånit
pisiniarusukuvit akisa agdlagartainik Kinugit
Hovedforhandler:
S. A. OUTBOARD SERVICE
Lyngby Hovedgade 16, Kongens Lyngby
Rep. v. Ernst Jensen, Arsuk — sågfigissagssaK Emsf Jensen Arsuk
Alle fabrikater i påhængsmotorer
moforit ikufagkat éssigTngifsut famalsa pigåvut
kingusigkaluartumik
inuvdluarKUssut
tyskeK A/G-mik pissartagalik nang-
mineK ingminut iliniartinermigut
Kavdlunåtut OKautsinik atuisinauler-
simassumit agdlagkat uko tigusima-
vavut OKausertailo issuandgsårdlu-
git ilångutisavavut:
„atanrinartuse, matumuna Kinuvi-
gineicangikaluardlunga ilångutdlugo
nagsiuniarpara atuagagssiamit tys-
kisortumit „Westdeutsche Algemeine
Zeitung“-imit KiugaK, tåssa avisime
tåssane uvdlume sarKumersume ku-
leKutaKartoK „En geschah vor 100
Jaliren “ isumaKartordlo: ukiut 100
matuma sujornagut pisimavoK. ag-
dlauserissaK tåuna ilivse avisivsi-
nut pitsaoKissumut tungatitauvoK.
naugdlo uvanga nangmineK atua-
gagssiarse A/G 1956-imitdle atuarta-
lersimagaluardlugo, tåssa januarimit
1959 autdlarnerdlunga atuartuåina-
ngaj ali vigsimagavko nalusimångilara
atuagagssiarse ukiordle januarime
100-ngordlune nagdliutorsiortoK, tai-
méitumigdlo pivdluarxussuteKarusug-
torujugssuångorsimavunga ATUA-
ngitsut pivdlugit agdlagfigeKatigig-
tarsinaugaluarpugut. taimaisiorumå-
sagaluaruvit Kujavunga utorKatser-
pungalo taimatut persarKutigssiordlu-
tit KinuteKarfigigavkit.
inuvdluaritse
Heinz Ortwein
Duisburg-Wanheimerort
Eschenstrasse 11
Vesttyskland.
ateK sumissuserdlo
nalunaerutigalugit
aitsåt 1920 kingornatigut Danmark-
imit niorKutigssanik agdlagtitsissar-
neK atorneKardlualersimavoK, kisiåne
uvdluvtinit akugtuneroKissumik. tai-
mane agdlagtitsiniaråine agdlagfig-
ssaK niuvertumut tuniuneKartarpoK
tåussumame atautsimut katerssoriar-
dlugit nagsiutarmagit niuvertumut
pisiniarfiussumut. uvdlumikutdle av-
dlångordluinarsimavoK. sumigdlunit
pilerigissaKaråine agdlariardlugo ag-
dlagkap puanut iklnariardlugo tai-
mågdlåt nagsiukåine. taimatut Kav-
dlunåt nunånit pisiniartalernerujug-
ssup tunulerå ukiune kingugdlerne
kalåtdlit atuagagssiåine pingårtumik
A/G-me ugsagsåruterpagssuit naKine-
Kartalermata. taimaingmat A/G-me a-
tuartartut Kalåtdlit-nunåta sineriå ta-
måkerdlugo arajutsisimajungnaerpåt
nalunaeKutaerniaK Axel Hansen, Vi-
gerslev Alle, København Valby-me
najugalik.
aussap ilå nalunaeKutårarsiniarfi-
gisimavara pivdlugulume. piniagkav-
nutdlo ilångutdlugo nalunaeKutaerni-
arfiup agdlagfigalunga Kinuvigisima-
vånga kalåleKatika Kinuvigerxuvdlu-
git pisinialerångamik nalunaeKutår-
Kamigdlunit iluarsartitagssaxardlutik
nagsitsinialerångamik atertik sumiu-
ssusertigdlo ersserKigsumik agdlag-
tarKuvdlugit,, tåssamigoK iluarsarig-
kanik ardlalingnik tigumiaKaramik
nagsitsissut atsiorsimångingmata pe-
riarférussissamingnik. taimaingmat i-
luarsaisitsiniardlutik nagsitsisimassut
matumuna sujunersorpåka piårtumik
agdlagkatigut nalunaeruteKarKuvdlu-
git, Kularisångilarsime nagsiusima-
ssarse piårtumik pisagigse.
Ign. Kristoffersen
Ausiait
GAGDLIUTIT 100-ngortorsiorneråne
pivdluarKorusugdlugit, nauk kingusi-
nåraluartumik. kisalo OKalugtuarisi-
nauvara atuagkanik ungalulersui-
ssartup månimiup Atuagagdliutit
normuisa ukiue kingugdlit mardluk
atautsimut kåkerssarsimangmagit tor-
ratdlavigdlugit taimalo uvanga atua-
gagssiat tåuko 1959 åma 1960 tamå-
kerdlugit kussanartungordlugitdlo pi-
gisinaulerdlugit, tåukunungalo ilå-
ngutdlugit atuagauteKarpunga avdla-
nik mardlungnik nuna tagpavanitoK
ungaseKissoK pivdlugo ujardlerfigssi-
aussunik, nuname tagpavanitoK uva-
nga nuånersumik pitsaussunigdlo isu-
maliuteKarfigissåinaravko.
agdlagapalånguåka uko ilångunia-
lisagaluarugkit åssilivdlugitdlunit å-
ssiliartatut sarKumiuniåsagaluaruvsi-
git agsut Kujåinåsagaluarpunga. tai-
matut iliusagaluaruvse neriutigisi-
nåusagaluarnerpara avisip normua
agdlagkanik ilalik akeKångitsumik
pisinåusavdlugo? (uvangame A/G a-
tuarérdlugulo igingisåinarpara). atu-
agagssiavse normue tamardluinarmik
soKutiginartunik iliniarfigssaussunig-
dlo imaKartarput åssiliartarigtaKalu-
tigdlo. uvanga tyskiuvunga danski-
sutdlo ilisimassaKalålersimavdlunga
ingminuinavik iliniartiniarsimanikut
— taimåitumik utorxatsivunga ag-
dlagara kukuneKarpatdlåsagaluarpat.
naggatågut apencutiginiarpara sa-
påtip akunerine aggersune avisivsi-
gut aperKutigisinåunginerigse Nung-
me (igdloKarfingnilunit avdlane) piu-
massoKarsinaunersoK uvavnut ag-
dlagfigeKatigingnigkumasinaussunik
Kavdlunåtut. (uvanga nuliaKarpunga
mardlungnigdlo méraKardlunga ar-
KaneK mardlungnik Kulingiluanigdlo
ukiulingnik). tauva aperKutit åssigi-
inusugtussugut mpa-
ngersimavatdlåKaugut
taimak iculeKUtsigama pissutigåra
atuagagssiat Kalåtdlit-nunåne ilaKå-
lugkaluaKissut KaKutiguinaK inusug-
tut ilångutagssiåinik atuarsinaussa-
ravta. tnusugtutdlo ilångutagssiait ta-
måko inunermik misigisimassanik o-
Kalugtuaugajungneruput mérKanui-
naunerussardlutigdlo. Kularingilara
ilåne inusugtut ilåinik ilångutagssé-
rusugtoKartaraluartoK Atuagagdliuti-
nut avdlanutdlunit atuagagssianut, ki-
siåne igtorneK pissutigalugo unigti-
nartariaKartagkanik. sordlo uvanga
iléngutagssiavnut unga kinguarsale-
raluaKissunga igtorneK pissutigalugo.
kisiånime erxarsautivut OKauseriu-
massavutdlo iluvtinut torKorsimajuåi-
nåsanerpagut inuit avdlat uvavtinik
inusugtunik nipangersimaneraivdlu-
tik oKalugtuartitdlugit.
atuagagssiat inusugtut ilångutag-
ssiåinik amigautexarmata åmåtaoK
inusugtut atuagagssiaine pinexarnerat
amigauteKarpoK, tåssa imåipoK: inu-
sugtut atugagssiatigut Kåumarsagau-
nerat amigauteKarpoK. „sunåusava-
mitauva?" atuagagssiame Kuiasårutit
ilauslnaugpata åmåtaoK Kåumarsai-
nermut tungassut ilausinåusåput. inu-
sugtut atuåsavdlugit nuånarissaisa i-
lagait inuit inunermingne inungnut
suniuteKangårsimassut inunerisa oKa-
lugtuagssartait. tamåkule sume atu-
arsinauvavut? radiukut tusarnårtar-
pavut ikigtuinaitdle, åmalo ilait atua-
gåuput iliniartunutdlo tungatineKar-
neruvdlutik. oKarsinauvunga tamåko
umiartortOK nunamikatdlarpoK
sujugdlermik erKartorniagkavut, i-
maKa soKUtiginångitsutut isumaKarfi-
gineKåsagaluartut, Kularutigingilar-
putdle kalåtdlit kajumigdlutik umiar-
tornermut atuarumassut åma påsissa-
Karumasinéusassut.
uvagut atuarniardluta isumaKale-
ravta oKitsutut artornartututdlunit i-
sumaKarfigisimångikaluarparput, su-
nauvfale OKautsivut atornagit atuå-
saguvta piumassarinexartut ilunger-
sordluta nåmagsisinauesariaKåsavdlu-
tigik.
kalåtdlime nunåne umiartornermut
atuartitsineK ajungeKissutut iluaKU-
taussututdlo oKautigisinaugaluardlu-
tigo påsisimavarput Kavdlunåt OKau-
sé atordlugit atuarniardlune KanoK
avdlångortariaKartigissoK, ImaKalo
Kavdlunåtut piginéussusilingne soku-
tauvatdlångitsutut isumaKarfiginarsi-
naugaluartoK oxautigiumavara kalåt-
dlisut Kanordlunit ilisimatigigaluaråi-
ne OKautiginiagaK Kavdlunåtut OKau-
tigivdluarsinåungikåine ilisimassutut
OKautigiumaneKarsinåungingmat, tai-
måitumigdlo kigsautiginaraluaKaoK i-
liniarniardlune kajumissusilik Kav-
dlunåtut ilisimavdluångikune iliniar-
nine sujorKUtdlugo Kavdlunåt OKau-
sinik iliniarnigssane kigsautigisinaug-
pago.
måne atuartitaunerup ingerdlåne-
Karnera tusarumaneKåsasoralugo atu-
agkat sussusé erKartornagit naitsu-
mik oKautigilåsavarput.
uvdlut tamaisa uvdlåkut arfinex pi-
ngasunit unukut arfinermut, taimåg-
dlåt arfiningornikut uvdlup Ke.rKanut
soraertardluta. atuartitsissorårput so-
raerneK umiarssup nålagå „Hansen",
kalåtdlinigdlo atuartitsinine nuånara-
lugulo soKutiginguatsiaKå, åmalo Kav-
dlunånik atuarumassunik iliniartitsi-
nigssane nuånaringuatsiaKalugo, a-
merdlasunigdle tigusinigssaminut a-
tuarfigititaussup mikivatdlårnera ki-
siat akornutigissånguatsiarpå.
månilo atuartitauneK kalåtdlinut
nalerKutumik oxautigiumavarput, ne-
riusaugutdlo kalåtdlit umiartortut so-
Kutigingnigdlutik måne iliniartitau-
nex maligtariumåråt.
David, Nikolaj og Herjulf
Luxor „Lilette"
Transistorradio i lommeformat. Mellem- og
langbølger. 7 transistorer. Ferritantenne.
Højttalertilslutning. Mål: 156X98X34 mm.
Rød/hvid — sort/hvid — blå/hvid.
Radiohandleren har brochurer.
transistorradio kaussarfingmiortariaK. ujar-
dlerfigssat mellem- ama langbølger. 7-inik
transistorilik. antenneicarérsoK. ingmikut
højttalerimut ikuvfilik. angissusia: 156 x
98 X 34 mm. augpalugtut/KaKortut — Ker-
nertut/kakortut — tungujortut/kakortut.
radiuerniak tamåkununga ilitserstltinik pe-
karpok.
IMPORT: FRODE HERLØV & CO., BORGERGADE 14, KØBENHAVN K.
amigautigalugit. atuagagssiane nangi-
taxåtårtumik ilångunexartartugpata
Kularingilara atuagagssiax piumane-
Karnerulerdlunilo soKutiginarneruli-
sagaluartoK. nalungilara atuagagssiat
ilait peKatigigfingnit atuagagssiarine-
xartartut, tamånalo pissutigalugo pe-
Katigigfingmut tunganerussungordlu-
git atuagagssiaussartut. atuagagssiat-
dle ilait tamanut angmassut inusug-
tunut tungassunik soKutigissaKarne-
rulerunik iluaKutigisånginerdlugo?
naggatågut inusugtoKatika kaju-
migsårumavåka Atuagagdliutinut a-
tuagagssianutdlo avdlanut ilångussi-
ssarKUvdlugit.
David Heilmunn, ManitsoK.
ilisimassarput maligdlugo inusugtut
ajornartorsiu timingnik agdlagait
A/G-p årKigssuissoKarfianit utertine-
xångisåinarput. agdlagkame ersserxa-
ringilaK inusugtunut tungassut sut
David Heilmannip pinerai, iliniarti-
taunermutdle tungassusimagpala i-
ssornartorsiuinera tunuartineKartari-
aKarpoK, A/G nåmagtumik tamåku-
ninga sangmissaKartarsimangmat.
årnigss.
asimioKarfingmiut
arnartait
narrujumikujugput
radiukut tusarnågagssiax den 13/10-
1961 autdlakåtineKartOK Salamine
Rasmussenip aperssorneKarnera ku-
larnångilax uvangåinåungitsumit aki-
ssariaKartineKartoK, taimåitumik ma-
tumuna agdlagaKalårniarpunga aju-
atdlagtitsiniångikaluardlunga.
autdlakåtitax tusarnårdlugo isuma-
liungitsorfiungilaK KanoK tusarumi-
nartigisagaluartoK taimatut autdla-
kåtitsinerme aperssorneKarsimagalu-
arpat arnat ilåt merssortartuviussoK,
kilukitsunik, avitarnerigsunik iluse-
rigsunigdlo åmalo ikiortilersorane
nangminerdle isumane maligdlugo ni-
orKutigssiortartumik.
KUjanaKaorme sule asimioKarfingne
arnarpagssuaKarpoK kalåtdlit mer-
ssugåinik sulissartunik arnaxatiming-
nutdlo nikanarsautaunatik suliaming-
nik ingerdlatitsissartunik, tåssale
naitsumik oxautigalugo radiukut aut-
dlakåtitame erxartugkavne asimio-
Karfingmiussugut asigssugaugavta,
tåssagoK asimiut suliait ilusilugtar-
mata åmalo utertitaussardlutik. asi-
miOKarfingmiunigdlo asigssuinera ku-
larnångilaK uvangåinåungitsumit a-
vångusutigineKarpoK.
uvagut asimiussugut åminik mer-
ssugkat tungåtigut piumavfigineKar-
taxaugut piniartartutdlo tamaisa aku-
erssårniartaraluaråine amiminiute-
Karfiunane. arnaK kalålex suliamigu-
taoK erssersitsiniartariaKarpoK ilumut
kalåliugame inuiåussutsilo atarxigine.
radiukut autdlakåtitap erKartugkavta
KerKata migssåne OKartOKarpoK, taske
inerneKarsinaussoK unuap KerKata
tungånut. uvanga isumaliutivkut
merssugkap kilugssai takordlorpåka.
ajungerKajaKaoK takornariat silar-
ssup avativta ilånérsut suliavtinik ta-
kutitsivigisaguvtigik pitsaussunik ku-
ssanartunigdlo pipatdlatåungitsunik.
taimåitumik naggatågut neriutigiu-
mavara asimioKarfingmiut arnartait
pissarnermigsut kussanartunik suli-
ssarumårtut niuvertoKarfingmiut ku-
ssanartuliait issuarniarnagit.
Eva Møller, Agto.