Atuagagdliutit - 30.11.1961, Blaðsíða 5
grønlandsudvalge ilaussortat
pingasut issornartorsioråt —
issornartorsiut Lars Svendsenimit, Alibak Josefsenimit Erling
Heeghimitdlo saiKumiuneKartoK, sujuligtaissup Victor Gramip
uivssumissutigigå
1960-imit Grønlandsudvalgip ataut-
simitarnine mana ineratdlarsimavai,
ilaussortatdlo tamatdlarsimåput.
tamatdlartinatik udvalgip ilaussor-
taisa pingasut, Lars Svendsenip Ka-
låtdlit-nunåne sulissartut kåtuvfiånit,
Alibak Josefsenip, aulisartut sujulig-
taissuata, Erling Høeghivdlo, lands-
rådip autdlartitåta, avise Berlingske
Tidende OKaloKatigalugo udvalgip su-
lissausia såkortumik issornartorsior-
simavåt.
Alibak Josefsenip Lars Svendseniv-
dlo avisime suleKataussumut „Tikili“-
mut issornartorsiutertik ima OKauti-
gisimavåt: „Kalåtdlit-nunåne inussu-
tigssarsiuteKarneK pivdlugo kåtuv-
fingnut angnerpårtanut mardlungnut,
Kalåtdlit-nunåne peKatigigferujug-
ssuarnut mardlungnut, sivnissussutut
inuit asule utarKisinarsinaujungnaer-
pavut. Kalåtdlit-nunåne tatigineKa-
rungnaerpugut, åmale måne atautsi-
minerne pissunut tatigingningnerput
ilumut ånaisimavarput, åmalo OKalo-
Katigingnerput inunermut pingårute-
Kardlulnartut pivdlugit ingerdlåne-
Karsimassunut."
OKalugtuagssaKångilaK
issornartorsiuissutdle pingasut ta-
marmik ingmikut udvalge pivdlugo o-
KautigissagssaKarput. Lars Svendsen
ima oKarsimavoK: „årdlernutigåra
udvalgip sulinerata arripatdlårtumik
ingerdlasorinarnera. udvalgip suliå
issornartorsiorniéngilara, kisiåne ka-
låtdlit ilaussortaussut ajornakusortu-
mut nuånitsumutdlo pissuneKarsimå-
put. aussan atautsimlnivtlne, suli-
ssartut kétuvfiata atautsimérssuarne-
rane, kalåtdlit sulissartut tungånit o-
Karslnausimavugut ukiap matuma i-
ngerdlanerane ingmikortitårdlutik er-
sserKigsunik piviussunigdlo piumav-
dluta piviussut pivdlugit OKaloKati-
gigslnauniåsagavta. måna udvalgip
aningaussanut' tungassutigut sujuner-
siortagagssånit, cand. polit. Mogens
Boserup-imit, navsuiåumik pisimavu-
gut. nalunaerut amerdlasorpagssuar-
nik OKautigissaKarpoK; taiméikaluar-
tordle angerdlartariaKarpunga sumig-
dlunit oKalugtuagssaitarnanga. no-
vemberip autdlartisimanerane ataut-
siminivut kingugdlit ima ingerdlasi-
måput tåssa Kalåtdlit-nunåne inug-
tåka piviussunik iluaKutaussugssanig-
dlo oKalugtuagssaKarfiginagit. aper-
ssortuartarsimåput; månale tikitdlu-
go oKaloKatigingnerit issertortusimå-
put. navsuiarniartarsimavunga OKar-
dlunga atautsimltoKartoK agsutdlo
pissugssaKartOK sulissartutdlo ikior-
neKarumårtut, taimåitordle måna
nagsataKarnanga Kalåtdlit-nunånut
utertariaKarpunga. årdlerKutigåra ud-
valgime sulineK kalåtdlit angnertu-
mik tatigiungnaerumåråt. udvalgip
angnertup ilaussortai 19-init Kalåt-
dlit-nunånut tiklkångamik oKartar-
put: „aperKutit tåuko måna OKaluse-
risinåungilavut — udvalgime erninå-
nguaK sarKumiuneKåsåput," tauvalo
Kalåtdlit-nunåne tusaridngneKarneK
ajorput. Kalåtdlit-nunåne sulissartut
autdlartitåtut måna kigdligssara tiki-
para. inuit erinitsajulssusiat kigdlig-
Lars Svendsen
ssaKarpoK. ineriartornerup nagsatari-
simavå inuit Kalåtdlit-nunånitut
Danmarkip ilånut atassutut malugi-
simalernerat neriugsimavdlutigdlo a-
jornartorsiutitik udvalgip Kångerne-
Kartlkumårai. tauvalo pakatsisineKar-
put. ’kinalunit — tamåna inugtut pi-
sinåussutsimut ilauvoK — nangmineK
nunamine sulivfigssarsiorslnåusaoK.
danskit åssigalugit sulivfigssaKarsi-
naujumagaluarpugut Nordafar-ime,
taimåtaoK mitarfingne Ivigtunilo. a-
kigssarsiorslnaujumagaluarpugut su-
livdluarslnauneK tunissagssiordluarsi-
naunerdlo tungavigalugit. inuit taima
erKarsartartut tamaisa måna pakat-
sisltariaKarpavut asulilo utarcdsilug-
sinardlugit. taimåitumik måna ud-
valgime pilersitariaKarparput suleri-
auseK angussaKardluarnarnerussoK
nåmangnerussordlo sordlule Kalåt-
dlit-nunåne anguniarneKartoK. ukiut
tamåkiavdlugit nalunartumut udvalge
suliuarsinåungilaK, taimaiginåsagpå-
me uvdlut Håne påsinarsislnauvoK
autdlarKautånut utersimavdluta."
angerdlautagssaKångilaK
aulisartut sujuligtaissuat, Alibak
Josefsen oKarpoK: „Kalåtdlit-nunåne
aulisartoKatlka pivdlugit ajornartor-
siulerpunga. ilimagiuarsimavåt Grøn-
landsudvalge angussaKarslnauj umår-
tOK — pissutsitigut atausiåkåtigut —
aulisartunut pingåruteKardluinartuti-
gut. aulisartunutdle angerdlåussag-
ssaKångilanga. nalungilåka agsut pa-
katsisassut, uvangalume åma nang-
mineK. Kalåtdlit-nunåta Danmarkiv-
dlo akornåne uteKåtårtuarpugut, ilu-
mutdlo ilimasugsimagaluarput nå-
magsissaKåsassugut. uvanga nangmi-
neK ingmikut ajornartorsiuteKarpu-
nga OKautsit atauslnait atorsinaugav-
kit, atautsimlneritdlo agdlangneKar-
nere atautsimérérnerup kinguneru-
jugssuatigut aitsåt pissarpåka. ilima-
gisimagaluarpara atautsiminerit pit-
saunerussumik iluarsåusimanigssåt.
uvdlumikut imåitariaKarpunga anger-
dlaruma aperKutigineKartugssat aki-
sinåusanagit. Kalåtdlit-nunåne auli-
sartutut inussutigssarsiortut nuname
sulivfigssarsiortut amerdligalugtui-
narput. nuname ajornånginerussumik
isumangnåinerussumigdlo akigssarsi-
orsinaussarput. taima ingerdlaneKåi-
narpat tunissagssiorneK nunanutdlo
avdlanut niorautigssanik autdlakåtit-
sineK erKorneKartugssåuput — tåssar-
piaugaluarputdlo udvalgip sulissuti-
gissagssai pingårtut. arritdliorneKåi-
narpat imaKa tunissagssiornerup mig-
dliartorneranut udvalge akissugssau-
tineKalerumårpoK; suj unertarineKara-
luarpordle tunissagssiorneK agdliar-
tusassoK. sulivfigssuaKarneK pivdlugo
inatsiseKarpugut 57 millioninik kro-
nertalingmik autdlarKautåne pilersså-
rutaussunit kinguåukalugtuinartumik.
taima ingerdlåinartoKarpat sungua-
mik kingunigssaKångilaK. pissussut
erKortumik uvavtinut Grønlandsud-
valgimut tugtineKarsinaujumårpoK.
Kalåtdlrt-nunåne aulisarneK kisime
pingårutilingmik inussutigssarsiutau-
vok, aulisartutdle erssendgsaivigine-
Karnigssamik utarKisineKartuåsagu-
nik taimaititugssåuput avdlanutdlo
sanguvdlutik. imaiginångilaK aulisar-
tut autdlartitaringmånga taima OKar-
tunga, årdlerivungale sujunigssardlo
nalornissornartoKartitdlugo Kalåtdlit-
nunåne inussutigssarsiornermut inui-
nutdlo tamarmut.“
landsrådime nutåt
landsrådip autdlartitå udvalgime,
palase Erling Høegh, OKarpoK: „ud-
valgip 1960-imit pilersineKarnera Ka-
låtdlit-nunåne nuånårutigineKarsima-
vok. isumaKartOKarpoK anguniagag-
ssat natersivdlugit misigssuinigssamik
ei'Karsaut ajungitsuvdlune, iluaKutig-
ssauvdlunilo pissariaKartussoK. tama-
tuma kingorna angalaKåtårsimavugut.
tikinivut tamaisa inuit sigssiugkami-
tarsimåput nutårsiagssanigdlo aper-
ssuivdlutik. tamatigut akissarpugut:
„tugdliane. utariciuartariaKarpugut.“
aningaussanut tungassunut ilisimang-
nigtOK pikorigsoK ilagssarsiarisima-
varput, åma påsisimagavtigo aningau-
ssanut tungassut Kalåtdlit-nunåne a-
jornartorsiutigisimagivut ajornartor-
siutigiuarivutdlo. ilimagisimavarput
ukioK måna ajornartorsiutinik ingmi-
kortortanigdlo atausiåkånik sulissuti-
gingnisassugut. tamavta isumaKati-
gigpugut sarKumiussat pitsaussussut,
amerdlaKautdle erKarsautåinait nå-
lagkersuinermut tungassutigut suliav-
tinit ungasigsorujugssusinaussut. ili-
niarnertut ilisimatutdlo suliarisima-
vait. suliarissåinut ilauvigsiméngila-
gut. taimåitumik pakatsivugut måna
angerdlarKigtariaKaravta Kåumatitdlo
pingasut sisamatdlunit utandsavdluta
atautsimérKilernigssavtinut. piviussut
pivdlugit atautsiminigssat Kilanårisi-
massavut piarérsarfigisimassavutdlo
tåkutingitdlat. åmåtaoK uvagut kalåt-
dlit landsrådimit pissugut pakatsivu-
gut aussamut landsrådimut sarKumi-
ussagssaKåsagunånginavta. ilaussor-
tat anguniagagssat pivdlugit sulinig-
ssamut pilerssårusiorsimassut ilau-
ssortaujungnåisagunarput 1963-imilo
Kinersinerme avdlanit taorserneKar-
dlutik. tåukulo avdlat autdlarKautå-
nit autdlartisåput suliagssat påsiniar-
dlugit. angussarineKartut pivdlugit
kalåtdlit nåmagingninginerat påsiva-
ra isumaKatigalugulo. atautsimlnerme
tamåna OKaluserisimavarput tamatu-
mungalo tungatitdlugo atautsimor-
dluta isumavut isumaKatiglssutigisi-
mavdlugit." Erling Høeghip oKautsine
ima naggaserpai: „månale ingerdlar-
KigtariaKarpugut avdlardluinarmik
pilertornerussumigdlo sukåssusiler-
dluta“.
sujuligtaissoK uivssumissoK
avisip Informationip Grønlandsud-
valgip sujuligtaissua, folketingimut i-
laussortaK Victor Gram, ilaussortat
pingasut issornartorsiutånik sancu-
mlvigisimavå, Victor Gram-ilo aki-
vok: „Grønlandsudvalgip 1960-imit
pissup sulinigsså pivdlugo pilerssårut
isumaKatiglssutigineKavigsimavOK.
udvalgip ilaussortaisa tamarmik, åma
kalåtdlit, udvalgip sulinigssånut tu-
ngaviussoK sulinigssåtalo pilerssåru-
siorneKarnera akuerisimavåt. uvav-
nut, udvalgime sujuligtaissussumut,
udvalgip sulissausia pivdlugo ming-
nerpåmigdlunit nåmagigtaitdliuteKar-
toKarsimångilaK. taimåitumik uvav-
nut uivssuminardluinarpoK ilaussor-
tat pingasut måna avisitigut issornar-
nartorsiuisimangmata ilimagingitdlui-
nagkavnik." sulinigssamik pilerssårut
pivdlugo Victor Gram åma OKarpoK:
„ukiaK måna udvalgip sulinigssamut
pilerssårutå taineKarérsutut ilaussor-
tanit tamanit akuerineKarérsimassoK
imåipoK piviussunerussunik oKaluse-
ringnilisassugut. tauvalo ukioK ator-
neKåsaoK kisitsisit atortugssatdlo
angnertut suliarineKarnigssåinut, u-
pernagssamutdlo OKaloKatigingnerit
piviussut pilerssårusiatdlo pissug-
ssåuput. ilimanarsinauvoK udvalge
sule 1963-ime åma 1964-ime sulisa-
ssok. suliagssat tamåko inigagssåu-
ngitdlat. nalerKutingitdluinardlunilo
mianerssuaitdliorneruvoK isumaliusa-
gåine udvalge sukanerussumik suli-
ssariaKartoK — aperKume unaugina-
raluarpat akigssarsiat KagfagtineKar-
nigssåt. taimaisioruvtale Kalåtdlit-
nunåne inussutigssarsiordlune inuneK
tapersersornaviångilarput. aperxutit
angnertut amerdlaKaut ingmingnut a-
tatiniagagssat, iliniartitauneK tåukua
ilagåt, udvalgivme suliagssavigå a-
perKutit angnertut natersivdlugit på-
siniåsavdlugit
ernungitsut Kavsit
aussaro landsrådimut sarKumiu-
ssagssaKarunånginera pivdlugo Er-
ling Høeghip oKausianut Victor Gram
akivoK: „kisiånime akuererérparput
piviussumik OKalOKatigingnigssat pi-
lerssårusiagssatdlo upernagssamut pi-
umårtut, tåssa imåisavdlune nåmag-
sineKartut sujugdlit aussaro Kalåt-
dlit-nunåta landsrådianut sarKumiu-
neKarsinåusavdlutik. Alibak Josef-
senip atautsiminerit iluarsartuneKar-
nerat pivdlugo issornartorsiutånut su-
juligtaissoK akivoK: „kisiåne Alibak
Josefsen tåssautuauvoK udvalgip i-
laussortaisa OKautsinik atausinarnik
atuissutuåt. nangmineK OKalugtigssa-
minik peKarérpoK, angnerussumigdlo
iliorsinåungilagut sulissauseK arripat-
dlålisångigpat. Lars Svendsenilo ilu-
mungilaK OKarame udvalgip atautsi-
mltarnere måna tikitdlugo issertortu-
simassut. udvalgip ilaussortai sukut-
dlunit OKarnavérsårKuneKarsimångit-
dlat, akornuteKångitsumigdle sulineK
pilerssårutitdlo pivdlugit landsrådi-
me OKalugtuarsinåuput kikunutdluni-
me soKutigingnigtunut.“
atuagagssat påsiuminaitsut
agdlagkat tåuko mardluk sarKume-
rérmata avisime Berlirigske Tidende-
rne suleKataussup Grønlandsudvalgip
sujuligtaissua OKaloKatigisimavå, tåu-
nalo ilåtigut ima OKarpoK: „udvalgip
atautsimitarnine måna nåmagsigat-
dlarpai. udvalgip ilaussortai tamar-
miutitdlugit martse autdlartisimaler-
sinago atautsimltoKångikatdlåsaoK,
tamatumale tungånut udvalgit ar-
dlagdlit suligatdlartugssåuput sulissu-
tigisavdlugit ersserKigsumik påsissag-
ssat upernåp aussalerneruvdlunit i-
ngerdlanerane angusinåusagunagka-
vut.
udvalgip ilaussortainit sarKumiune-
KarsimavoK Kalåtdlit-nunåne akig-
ssautit akitdlo ingerdlatitaunerånik
nalunaerut aningaussarsiornermut tu-
ngassoic. påsiuminartungilaK. ani-
ngaussarsiornikut påsisimassalingnit
OKautsit nailisagkat eKitigkatdlo ator-
dlugit agdlagauvoK. mångangårdlo
piviussumik aula j angivf iginiåsavdlu-
go tamåna påsiuminåipatdlårsimavoK.
uvavnut ajornartorsiut unåungilaK,
Victor Gram nangigpoK, Kalåtdlit-
nunåne sujunigssame ineriartorner-
mut 30 imalunit 40 millionit imalunit
kronet sule tåukunanga amerdlane-
Erling Høegh
russut pigdliutigisanerivut. aperKut-
dle unauneruvoK åssigingmik akig-
ssarsiaKarnigssamik kigsautigissap
erKutineKarnerata ajornartorsiutit i-
låinaitdlunit KångerneKartisinaunerai.
inussutigssarsiorfiusinausut Kalåtdlit-
nunåne avdlatut ajornartumik piler-
sitariaKarput, ineriartornermutdlo ta-
matumunga peKatigititdlugo tunissag-
ssiorneK ingiaKutåussisinaussoK piler-
sineKartariaKarpoK. tauva sujuariar-
sinaulisaugut. ajungisaoK sulinikut
angussarineKartut pigssaKarniarner-
dlo ingmingnut nalerKutugpata. ang-
nerussumik suligåine angnerussumig-
taoK akigssarsisinaussariaKarpoK.
måna ukiup ingerdlanerine aperKU-
tinik åssiglnginerussunik udvalgit
sulissugssåuput; kalåtdlitdlo fagfore-
ningimut ilaussortatik najortiginaviå-
ngilait; tåssame ukiunerane Dan-
markimiginartariaKarput atuagagssat
iliniardlugit.
udvalgit amerdlasut pilersineKar-
tugssat ilagisavåt udvalge atåssute-
KartitsissoK, tåussuma kalåtdlit stu-
diekredsitut itumut pisinautilisavai,
studiekredsimilo nalunaerut takisoK
Mogens Boserupip suliarisimasså mi-
sigssorKigsårneKartugssauvoK. Grøn-
landsudvalgip agdlagtoKarfiata kalåt-
dlit ikiortugssauvai nalunångingmat
kalåtdlit ilaussortaussut pissariaKåsa-
ssut nalunaerutip aningaussarsior-
nermut tungassup påsiuminaitsup
nangminérnerussumik påsissaKarfigi-
nigssånut. artornartorujugssuvoK, ima
artornartigalune Mogens Boserup su-
juleKutsiussamine OKarsimavdlune a-
tuagagssaK påsiuminaitsussoK, pi-
ngårtumik påsivdluarsimagamiuk Ka-
låtdlit-nunåne akigssautinut akinut-
dlo ajornartorsiutit påsiniåsavdlugit
agsut ajornakusortut.
udvalgit
upernagssamut tamåkissumik OKat-
dlinigssamut atortugssanik udvalgit
sulissutigingnigtugssat måko ilagait:
aningaussanut tungassutigut ud-
valge Boserupip aningaussanut tunga-
ssutigut ingmikut misigssuinerinik
nangitsissugssat.
kommunetigut sujulerssuineK piv-
dlugo udvalge, Kalåtdlit-nunåta su-
junigssame nunaKarfikutårtumik su-
julerssorniarneKarnigssånut aulaja-
ngersimassumik najorKUtagssat ilima-
nautåinik amerdlaKissunik sulissuti-
gingnigtugssat.
Kalåtdlit-nunåne akiligagssarsisi-
nauneK pivdlugo udvalge. tamatuma-
ne Kalåtdlit-nunåt pernautaungajag-
tumik pineKalisaoK sujornatigut aki-
ligagssarsisinauvfeKarsimångingmat.
Avangnåta Tunuvdlo aningaussar-
siornermut inussutigssarsiornermut-
dlo tungatitdlugit ingerdlatitaunerå-
nut pissutsit pivdlugit udvalge. ud-
valge pilersitaorKåmerpoK, pilersine-
ranutdlo pissutauvoK inatsisitåtigut
Kalåtdlit-nunåta avgornere tåuko
mardluk landsrådimut ilaussortaKa-
lersineKarmata. aperKutit pineKartug-
ssat tåssåusåput kommunetigut kig-
dleKarfigssanut, aningaussarsiorner-
mut inussutigssarsiornermutdlo tu-
ngassut pissutsit.
angatdlånermut udvalge, angatdlå-
nermik ersserKigsaissugssaK åmalo
nunap nangmineK iluane angatdlåni-
kut pissutsinik piviussunik. tamatu-
mane KGH suleKatigerKigsårneKå-
saoK, KGH-p sujorKutsivdlune ajor-
nartorsiutit suliarisangmagit, Kåuma-
titdlo Kavsigsunguit Kångiugpata mi-
sigssuinigssamut atortugssat piarér-
simåsagunarpai.
iliniartitauneK pivdlugo udvalge,
atåssuteKartugssaK Grønlandsminister
Gamip isumaliutånik iliniartitauner-
mut tungassut pissutsit tamaisa ataut-
simortitdlugit iliniartitaunermut su-
junersuissartugssat pilersineKarnig-
ssånik. tåssa åma tamåkuninga Grøn-
landsudvalge sulissutigingnigtugssau-
vok sujunersutinigdlo sarKumiussiv-
dlune.“
apernuterpagssuit
aperKuterpagssuit sulissutigissag-
ssat atautsimut katitdlugit Victor
Gramip ima OKautigai: „OKaluseri-
ssugssauvarput inussutigssarsiorner-
mut tungatitdlugit inatsisit misigssor-
neKartariaKarnersut, Kanordlo iliv-
dlune tamåna pisassoK. misigssusava-
vut privatimik inussutigssarsiordlune
inuneK ilimanautinik sunik tunisinau-
nerigput, KGH-p kisermåussinera o-
Katdlisigisavdlugo åmalo KanoK pi-
ssusigssånut maligtariniagagssat. Mi-
nisteriet for Grønland-ip KGH-vdlo
akornåne pissutsit. tamarmik inersi-
massugssåuput upernagssaro tamåki-
ssumik oKatdlinigssavtinut. taimaing-
mat udvalgit suliagssaKaKaut, kalåt-
dlitdlo 1960-imit Grønlandsudvalgi-
mut ilaussortaussut Danmarkime ulå-
putugssåuput misigssugagssarpagssuit
sarKumiuneKarérsut påsivdluarniar-
dlugit.”
VILDE HA
SUKCES
-BRUG...
YLCREEM
Moderne mænd bruger hver dag
Brylcreem, for Brylcreem far hå-
ret til at sidde perfekt og natur-
ligt hele dagen - uden at fedte.
Gor det bedste for Deres hår, brug
Brylcreem.
BRYLCREEM
G l’R HÅRET NYT LIV
5