Atuagagdliutit - 18.01.1962, Blaðsíða 23
umiarssuaK Kalåtdlit-
nunåliartautigssartåK
A. E. Sørensenip umiarssuautitåva nutåK „NanoK“ Kajangnae-
Kissumik sikusiutigssångordlugo sanåjuvoK moderniuvdlumar-
tunigdlo atortulik
umiarssuautileKatigit A. E. Søren-
senikut umiarssuarmik Kalåtdlit-nu-
nåliartautigssamik nutåliauvdluinar-
tumik umiarssuautitårput. umiar-
ssuaK ateKarpoK „NanoK“ Svendborg-
ivdlo umiarssualiorfiane sananeKar-
dlune tåssångalo singine«ardlune
Gamip nulianit Helgamit atserneKar-
dlune. umiarssuaK 3110 tonsinik usi-
tussuseKarpoK lastisalo initussusiat
143.000 kbf-iuvoK. umiarssup brutto-
tonsia 2100 tonsiuvoK (tåssa nagsatat
pue ilångutdlugit usisinåussusia). u-
miarssuaK 88,55 meterinik takissuse-
KarpoK 12,75 meterinigdlo silissuse-
Kardlune. umiarssflp iluså umiarssu-
autigdlip téussuma umiarssuautainut
S-bådinik taineKartartunut erKainar-
Pok tåssa aKuinarmigut Kagtunerssa-
Kardlune maskinaKarfingminik nå-
lagkersuissarfeKarfingminigdlo (å-
ssersutitut OKautigineKarsinauvoK „U-
månaK“ takissuseKarmat 80 meterir
nik usisinåussuseKardlunilo 1700 tons-
inik, „Disko" 72,5 meterinik takissu-
seKarpoK usisinåussuseKardlunilo 1400
tonsinik). umiarssuaK nutåK OKautigi-
neKarpoK KajangnaitsorujugssussoK
umiarssuit KajangnaitdlisarneKarsi-
naunerat tamåt Kajangnaitdlisagauv-
dlune. umiarssuaK finlandimiut siku-
siutitut sanassartagaisa åssigåt ing-
mikutdle åma Kajangnaitdlisagausi-
mavdlune imane sikulingne angatdla-
tigssaunera erKarsautigalugo.
umiarssuaK maskinaKarpoK MAK-
diesel motorimik 2000 hk-lingmik, u-
miarssuardlo akunermut 13 milinik
sukåssuseKarsfnauvoK. kisalo ingmi-
kut sitdlimatinik motoreKarpoK sisa-
manik katitdlutik 460 hk-nik såkor-
tussusilingnik. motorivia Kulinik cy-
lindereKarpoK. umiarssup maskinaisa
såkortussusiat atordluarumavdlugo u-
miarssuaK ingmikut sagfiorfigtaKar-
Pok atorsinaussunik tamanik atortu-
lersugkanik kisalo ingmikut åma
svejserivigtaKardlune, tåssalo taimai-
sivdlune iluarsagagssat amerdlaKissut
umiarssuarme nangminerme suliari-
neKarsinåuput.
pitsauvdlmnartunik
atortulcrsugauvoK
umiarssup nåparutåne sujugdlerme
nasigtarfeKarpoK, tåssanilo atortuler-
sugauvoK sordlo umiarssup sukåssu-
sia ugtorneKarsinauvdlune, sumissu-
sersiortOKarsinauvdlune, nålagkersui-
ssarfianut telefoneKardlune, umiar-
ssuaK aKuneKarsinauvdlune il. il. tå-
ssa umiarssuaK sikusiulersitdlugo na-
sigtarfiane igssimassut ingerdlatsisi-
nångordlugit.
„NanoK S“ kussanaKissumik åndg-
ssutauvoK. umiarssup inue 30-ussug-
ssat tamarmik ingmikut ineKarput
saKissut kisimik pinatik, tåssa tåuko
mardlutarissane ineKaramik. kisalo
ilaussunut 12-inut inigssiaKarpoK ku-
ssanaKissunik tamarmik anartarfe-
Kardlutigdlo uvfarfigtaKartunik.
umiarssup ånangniutai ilaKarput
pujortulérKamik atautsimik, umiatsi-
åinait ipugtarissat pingasut, gummi-
nik ånangniutit sisamat tamarmik 20-
nik ilaussoKarsinaussut pugtaKutåi-
nait avdlat saniatigut. umiarssup a-
Kuane kivfat maskinalerissutdlo kisa-
lo igavfik nerissarfigdlo inigssitausi-
måput. aKumigutaoK nåparsimavigta-
KarpoK kisalo ilaussut nerissarfeKar-
dlutik pujortartarfeKardlutigdlo. Ker-
Kane aKumiut umiarssuarmigdlo pi-
gingnigtut inigssaKarput åmalo umi-
arssup aKungnermut atortue KerKa-
niput. umiarssup lasté nutåliauvdlui-
nartunik matoKarput usingiarnermut-
dlo atortue tåssåuput bommit arfi-
nigdlit tamarmik 5 tons anguvdlugo
kivitsisinaussut, bommit avdlat mar-
dluk 10 tonsinik kivitsisinaussut av-
dlalo atauseK 30 tonsinik kivitsisinau-
SSOK.
umiarssup lastine nerissagssanut
KerititsiverujugssuaKarpoK sisama-
nigdlo tankenardlune katitdlutik 300
tonsinik imaKarsinaussut Kalåtdlit-
nunånutdlo pissugssamik olianik i-
merneKartartugssat.
kisalo umiarssuaK imap tarajuanut
akuiaiveKarpoK imingortitsisinaussu-
mik døgnivdlo ingerdlanerinånut ta-
rajoK 6 tons imingortisinauvdlugo.
pissauvdluarnerusimåpat!
måne kommunit Kitåne Tunumilo
pissaKarfiuvdluarsimassuinait encar-
torneKåsåput, taineKångitsut tåssåuput
piniagkanik erKartorneKartunik pissa-
Karfiungingajagsimassut sussårfiusi-
massutdlunit.
tikågugdlit katitdlugit 36 pissarine-
Karsimåput, Ausiangne 20, Nungme
7, K’eKertarssuarme 4 K’asigiånguani-
lo 3.
Kilalugkat Kernertat 63 pissarine-
Karput, amerdlanerssait, 32, Uperna-
vingme pissausimavdlutik.
Kilalugkat KaKortat 312 pissarine-
Karput, amerdlanerssait kommunine
ukunane: Ausiangne 110, K’eKertar-
ssuarme 50, Sisimiune 40 Vaigatimilo
åma 40.
nisarnat 155 pissausimåput tåuko
ilait 153 Nungme.
nisat 800 pissarineKarput. Manitsu-
me amerdlanerårsimåput tåssa 390-
ingajait, Påmiune 160, Nungme 110
Sisimiunilo 80.
aorfit katitdlugit 350 pissarineKar-
put. Sisimiune amerdlanerssauvdlutik
130-rårsimåput, K’eKertarssuarme 120,
Upernavingme 40, Kangåtsiame 30
Ausiangnilo 12.
natsit 52.000 pissausimåput. Uperna-
vingme pissaKarnerpausimavdlutik
14.000-rårsimåput, Angmagssalingme
8.000, Umåname 8.000, Kangåtsiame
6.000, Scoresbysundime 3.000 K’eKer-
tarssuarmilo 2.000.
Den mest solgte
Mac Baren tobak
tupat Mac Baren
pisiarineKarnerpåt
umiarssup aKungnermut atortue
nutåliauv.dluinarput umiarssualior-
fiup nangmineK sanåva, kisalo nalu-
naertarnermut atortulersugauvOK. u-
miarssuartaoK initamigut tamarme å-
ssigingmik silåinarigsarnermut ator-
toKarpoK kiagsauteKardlune suvialår-
sauteKardlunilo.
Kasigissat 220 pissåuput, Påmiune
80, Nungme 70, Manitsume 25 Au-
siangmilo 10.
ugssuit katitdlugit 670 pissarineKar-
put. Upernavingme 260, Angmagssa-
lingme 130, Nanortalingme 80 K’eKer-
tarssuarmilo 50.
åtåt agdlagtutdlo 9.000 pissausimå-
put, Upernavingme 2.400, Vaigatime
1.600 Umånamilo 1000.
natserssuit katitdlugit 1500 pissari-
neKarput. amerdlanerssait tåssa 700
Angmagssalingme pissarineicarsimav-
dlutik, Nanortalingme 450 Påmiunilo
100.
teriangniat Kernertat 3000 pissarine-
Karput, Nungme 1000, Påmiune 450
Kangåtsiamilo 300.
teriangniat KaKortat 1400 pissarine-
Karput, Nungme 300, Påmiune 200,
Kangåtsiame 160 Nanortalingmilo 140.
tugtut 4000 pissausimåput. agfait
sivnerdlugit, tåssa 2200, Manitsume
pissarineKarsimavdlutik, Nungme 900,
Sisimiune 800 Påmiunilo 100.
nånut 66 pissausimåput, Angmag-
ssalingme 28, Scoresbysundime 23,
Upernavingme 7, Nanortalingme 5
K’aKortumilo 3.
atuartunut påsiuminarsautitut kisit-
sisit angisut akunaitdlisagåuput.
sume neKinagdluarsimanerupaf!
tunumiut neKinangnerpausimåput,
tåssa pigssarsiait ilaicutaringnut av-
guaKatigigsitdlugit ilaKutarit atautsit
970 kg-nik neKigssarsisimagamik. Ki-
tåtale avangnåne ilaKutarit atautsit
580 kg-nik kujatånilo 210 kg-nik ne-
Kigssarsisimåput.
kommunikutårdlugit ingmikortite-
råine ilaKutaringnutdlo neKit pigssar-
siat avguaKatigigsitdlugit ilaKutarit
atautsit neKinåve ima angnertutigisi-
måput: Upernavingme 1590 kg, Sco-
resbysundime 1110 kg, K’eKertarssuar-
me 860 kg, Angmagssalingme 810 kg,
Kangåtsiame 690 kg, Umåname 560 kg,
Vaigatime 360 kg, Ausiangne 340 kg,
Manitsume 320 kg, Sisimiune 320 kg,
K’asigiånguane 250 kg, Nungme 240
kg, Nanortalingme 210 kg, Påmiune
160 kg, Ilulissane 150 kg, K’aKortume
90 kg Narssamilo 30 kg.
sordlo taineKarérsoK Thulimit erKå-
nitdlo pissat nalunaerssutåinik taku-
ssagssaKångilavut. tåvane ilaKutarit
atautsit neKigssarsiait tunumiuningar-
nit angnerugunarput, tamånale pini-
artut pissåinik agdlagtuivfit tugdlia-
nik sarKumernigssåne takusinaugu-
narparput.
BLOCH & ANDRESEN
NORDISK TEKSTIL AKTIESELSKAB
København
Grundlagt 1847
Fredericia
ikårtite-
rineK
Væveri
Kalipauser-
suineK
Farveri
asingar-
saineK
Blegeri
iluarsaineK
Efter-
behandling
exisaineK
Krympning
niorKufigssat F-imik
nalunaexufagdlit
sanaortorneKarfiat
Fabrikation af
F-mærkede varer
pissanut agdlagtuivfit
sunik påsitipåtigut?
Qmassut sut kommunine éssigingifsune 1959—60-ime
Demosthenesip angalanera tupingnartoK
agdl. Loke
(nangitan)
„Hånseralak, ajoraluaKaoK pujorsi-
utit atorsinaujungnaersineKarmat. a-
tortutitdle sapingisamik pitsaunerpå-
mik iluaKUtiginiartaKarpatit. pitsau-
nerusångila —“ taima OKalugtuardlu-
tik kisa Hånseralak akuerssisipåt pu-
jorsiutip imåta nukigtoKissup sivne-
ra imisagigtik. Hånseralaup pujorsiut
ilaminut tuniungmago ilai skåléxå-
tauteriaramik tåssuguinaK pujorsiut
imaerpåt.
pujorsiut imaersimatsiåinaråt ilåt
erinarssulerpOK — tåssalo nuånatåli-
vigdlutik.
kapitalit 32.
TovKUSsap avangnangåtsiåne Ke-
KertånguamipoK NapassoK kapisile-
Kardluarnine avangnertarninilo pi-
ssutigalugit tusåmaneKartoK. ukiup
taimailinerane kapisilingniarneK so-
raerikatagsimassarpoK sårugdligit a-
merdlångeKissut kisimik piniarneKa-
lertardlutik. sigssiugånguame nikana-
Kissume iput sårugdligit tikiuneKar-
Kåmersimassut mardlugsuit Kerisima-
gamigdle tikordluinarsimassut. pisini-
arfiup silatåne sårugdlingnut paner-
siveru jugssuaK imaKånginga j agpoK.
suna pissutigisimanerdlugo sårugdle-
ruj ugssuit sisamat-tatdlimat kisimik
sule nivingåput avangnamitdlo aula-
terussårneKardlutik. boligstøttimit
taorsigagssarsivdlutik igdluliorsima-
ssut akiligagssamingnik akilersuiga-
luardlutik kinguåutorsimanertik pi-
ssutigalugo nivingagausimassunut er-
Kainardlutik.
pisiniarfiup orKuane inuit anérasår-
put, tåssångåinardle aulagsagsimåler-
dlutik, tåssa kujåmut Kinerniardlutik
angatdlåmik erKumitdluinartumik
nunguékut nuissumik takuleramik.
pujortuléraK nuissoK soruname tå-
ssa „Gammel Vin“. ilumut tåunåusa-
ssok atuartut åma pasitsauterérsimå-
sagunarpåt.
napassormiut tupigusugkiartuinar-
put ånilångajartuinardlutigdlo. angat-
dlåmik taima inoKartigissumik puki-
ngåramilo taima kivingajårtigissumik
takusimångisåtnarput. taimåikaluar-
toK pujortulérKamit erinarssuatårner-
ssuaK ereartunit hurrårtortunitdlo ki-
pitineKåinartardlune tutsiutarpoK.
„arrå! teriangniaK!" arnaK nivdler-
POK.
måna tamarmik takulerpåt teriang-
niaK KaKortaK kingugdliginarminik
tungmardlune axugtarfiup Kåne Kiti-
tOK.
teriangniaK KititoK takugaluardlugo
napassormiut ersissoru j ugssuångor-
put. pisiniarfiup erKånitut ersinermit
nivdliautigalutik arpaliutinaK igdlu-
mingnut angerdlåput. ilaKutariku-
tårdlutigdlo ajortorujugssuarmik pi-
ssoKarnigsså utarKilerpåt.
Kanordle pissoKångilaK. ersigissåt
tåkunermisut tåssångåinartigalune tå-
marpoK „Gammel Vin“ NapassoK ti-
kingajaleraluardlugo kangimut sa-
ngungmat Kangia torårdlugo autdlar-
dlune. „Gammel Vin“ip ilaussue ajor-
tumik isumaKångivigsut-uko. pujor-
siutip imåta nuånårtingårmatik atau-
sinauvdlunit påsisimångilå Napassup
avateralånguanut pisimagaluarnertik.
napassormiut ersinigssamingnut pi-
ssutigssaKarsimångikaluarnertik påsi-
våt. (inuimiuko erKumitsumik pissu-
seKarajugtut. pissutsit ersissutigssåu-
ngivigsut pissartunit avdlaulåginarå-
ngata erserujugssualertartut.)
„Gammel Vin“ nuånårtupilorujug-
ssuarnik ilaussoKardlune ingerdlar-
KigpoK. — tårsilermat mitit tingmi-
ssut tåkutalerput erKåineKangåtsiar-
dlutigdlo. pujortuléraK kivingersså-
lermat inugtaisa gummitik pérdlugit
KatdlutigissariaKalerpai.
„såmia’tungivtine KaumaneK!'1 De-
mosthenes tagpingnerpaugame Kiner-
tussoK suaoriatårpoK.
KaumaneK tåssa Noahp igdluata I-
kerasangme igdlut najorneKartutuau-
lersup Kaumarna.
„ukorsiå, Noah pulårniartigo!" Hån-
seralak OKarpoK.
„åp, pulårniarta, pulårniarta!" ilai
tugdluteKalutik suaorput.
tauva pulåriarput.
kapitale 33
uvdlune kingugdlerne issigtaKing-
mat sikusimavoK sikup sinåva nunap
avatingåtsiånitdlune. taimaingmat
„Gammel Vin“ sigssamut talinane si-
kup sinåvanut talitariaKarpoK. angu-
tit igdlumut iserusulersimaKingmata
uvdluvdlo ingerdlanerane tingmissat
pissatik igårtorusoKingmatigik niu-
ssagssat tamarmik pujortulérKamit
niorarneKapatdlagput, atangmingmi-
utdlo nuånåKissut Kasukujulersutdle
sikukordlutik igdlup Kaumarngata
tungånut atautsimordlutik ingerdlau-
lerput. Hånseralak Demosthenesilo
kisimitdlutik Kimatåuput igdlumut
majuartinatik pujortuléraK pitugtor-
dluarKårtariaKaramiko.
„Demosthenes, Ikerasak-una unuk
månatut Kåumatigigdlune alianaeKi-
■ssok ilå?“
Demosthenes avdlatut iliorneK sa-
perame OKartariaKarpoK alianaerujo-
KiSSOK.
„ilalo nipaingårame erKigsinangåra-
milo!“ Hånseralak OKarKigpoK.
„ilumut!" Demosthenes akivoK.
„tårsilersitdlugule KaumaneK igdlu-
mit kiagtumérsoK takuvdlugo ila nu-
ånåjatdlangnangårame!"
Demosthenesip Hånseralak åma i-
lumornerartariaKarpå.
Hånseralak tugdlunermit anersåu-
meruj ugssuarpoK.
taimailissordlo tunuånit anersåu-
merujugssuarpoK.
taimailissordlo tunuånit anersåume-
rujugssuarnertut nipilik puaussapi-
lugpalungnermik maligteKartoK tutsi-
upoK „Gammel Vin" kivingmat.
„Hånseralak, pujortulérKat kivi-
vok!" Demosthenes OKarpoK.
„téssame kivigunaripoK!" Hånsera-
långuåkuluk akivoK manigtulerdluni-
lo.
„måne sussagssaerupugut ilavut
majuarfiginarniartigik!" Demosthenes
OKarpoK.
igdlumut iseriaKaut, ulåputungua-
KarpoK! natex angutinik igsåvdlutik
erisartunik ulivkårpoK, erisagaK i-
nerneKarångame igamut tugdliussu-
mut tuniorautdlugo ingerdlånexartar-
poK igarssuarmutdlo kissarssumitu-
mut ikineKartardlune. igaK Kalåle-
rérsimagame tipigialålerérsimavoK.
utorKaK nulialo igdlerme igsiåput ki-
nésererpalåKissumik issikoKardlutik.
ilisarisimangningitsut påsineK saper-
påt taima pulårteKartiginertik nuånå-
rutigineråt tupautigilårsimaneråtdlu-
nit. — tauva nerriserput, sivisoKissu-
mik pikusoKalutigdlo nerivdlutik. tu-
pingnåinavingmik nererssuatårput, i-
garssuaK ardlaleriardlune uvilerne-
Kartardlune. Demosthenes neringåra-
me kisa naggatågut siutiminigdlunit
aulariartitsineK sapiussalerpoK.
nerivdlutik kisame inermata Noah
KataeKissumik nipeKardlune oxalug-
tualerpoK Ikerasangme silap KanoK i-
tarnera OKalugtuaralugo piniarniler-
ssårdlunilo. sule atausinaK nåkupå;
sordlo påsisimångikå nuliane kisiat i-
lagtnginamiuk. avdlarpagssuarnigdle
isersimaKateKarpoK, nateK angutinik
Kårsilåxissunik iluarusoKissunigdlo
kukaiartunik, patroninik imissunik
avdlanigdlunit suliaKartunik ulivkar-
dlune.
Noahp OKalugtuarnine kipititsiar-
mago OKartoKångilertor.poK, nipait-
dlisimanermigdlo nalåne tusarpåt a-
nordlileriartorpalulersoK. pujorfik su-
jorssulerpoK, nivtailatdlo mikissua-
rarssuit ingigeKissut igalånut tugpat-
dlagtarnerat tutsiutardlune. taimaing-
mat igdlume isersimårneK ila ilua-
ngårame.
(nangitagssau)
24