Atuagagdliutit - 18.01.1962, Blaðsíða 25
kisame inugititut
sportitdlarKigsut nunane avdlane sorssuagkiarineKartaKaut sor-
pagssuarnik nuånaringnigtimingnit tuniorarneKartardlutik
m'siarKat tamulutut, KaKorterKassortorKåmerdlutik. nagdliutorsioraluar-
dlutik sordluna nisiarnat nuånågssaKarpiaratik. pissutaunerpoK kågimik
igdlulian uvdlut ardlaitalersut alutorssautigisimassartik aserorterdlugo
nerigamiko? tåssa Nungme Red Barnep børnehaviane mérKat jutdlimut
naggatårnersiortut.
tamåssåsit u’kiunerane sporternex
sangmineKardlualenpoK aput ivssug-
tikiartortitdlugo nunavtine sisorar-
tartut sungiusardlualisavdlutik uper-
nagssalerpat unangminigssarssuar-
nut.
sisorautinik Danmarkime mesteriu-
ssarsimassoK kalåleK iliniartitsissoK
Lars Chemnitz.
nunavtine sportitdlarKigsut sule mi-
sigisimavatdlångilåt sportikut sujuar-
tuvdlune KanoK itartoK, tåssa alutor-
■ssautigineicarnerssuaK avångunåinar-
toK. nunane avdlane sportitdlarKigsut
Håne misigdlertaxaut erKigsitineKå-
ngisåinangajagdlutik, tåssame sporti-
kut pikorigsortaussut inuiaxatigit
akornåne tugdlusimårutigssatut issigi-
neKalersarmata. tåssale åma ajOKutå
angatdlatit pitsait
ukiune kingugdlerne inuit pisungo-
riartortitdlugit Italia, nunanit Euro-
pame avangnardliussunit åma Dan-
marikimit feriartarfigssuångorsima-
vok. sule Danmark ukiuvdlune xia-
nartukasik tarKavna upernartartor-
ssuvok naussorpagssuit sivkerardlu-
tik, alianaivigsumik kialaortorssuå-
ngordlune. tusarungnarsivarse unga-
singitsukut radioavisime oxautigine-
Karmat kalåtdlit inusugtut Danmark-
ime iliniartut arfineK pingasut tarxa-
vungnartugssaussut, naussut pivdlugit
nagdliutorsiornigssarssuarme Kitig-
dlutik takutitsiartordlutik, KUlar-
nångilardlo inusugtut tåuko angalaor-
nertik alutorssarfigisaKigåt kujatå-
miut inunerat suliarssuitdlo itsannit-
sat tusåmåinagkatik timitarsisavdlu-
git.
takornariartartorpagssuit pivdlugit
Italiame igdloKarfit Milanop Romav-
dlo akornåne måna Kimugtuitsuliorto-
KarsimavoK nutålianik ilorrisimår-
narsagaoKissunik, takornarianut ani-
ngaussautiligssuarnut nautsorssussa-
nik. Kimugtuitsut tåuko avxutertik
400 km-isut isorartutigissoK nal. ak.
arfiniliinait ingerdlassarpåt. ilaussug-
ssat Kimugtuitsunut iserångamik o-
Kautsit åssigingitsut arfinigdlit ator-
dlugit højttaleritigut tikitdluarxune-
Kartarput tauvalo arnat saxissartut
tikiutarput ilaussut tamatiigut ikior-
tardlugit.
init angisut Kalipautigigsåxissutdlo
matoKångitdlat maugårtuinarnik na-
terssuaKardlutik, elektricitetimigdlo
ingerdlassunik silåinarigsauteKarpoK
init kissåssusiat atausiujuåinardlune.
Kamutit sujugdlit kingugdlitdlo iga-
låginangajåuput alaitsinåutarfit. å-
måtaordle Kimugtuitsut atortorigså-
Kaut neriniartarfe«ardlutik åssigi-
ngitsunigdlo pisiniarfeKardlutik.
taima sangmineKartigilerdlune KanoK
iliusinguit tamarmik issertussagssau-
jungnaertarmata avisiliortunit åssili-
ssunitdlo alaipernaisernexartualerdlu-
tik.
ukiumile nunane avdlane silami-
nåungitsoK sportertoKartarpoK, aluto-
rine«ardluarnerussartutdlo tåssa iner-
ssuit iluine uvdlut arfinigdlit cykli-
■mik sukaniutarnerit, iligit mardlu-
ssarput åipåta Kasuersårnerane åipå
sukaniuteKataussardlune, tamånalo
ingerdlåneKartarpoK uvdlune arfini-
lingne sukaniutut kipisanatik. unuler-
nerane issigingnåriat amerdlivdluina-
rångata pexataussut tamarmik aju-
gauniutorssuångortarput. takusaga-
luarparsime Københavnime taimatut
sukaniutarfigssuaK Forum. iné-
réungitsoK inungnit tusintilikutånit
KernertuinaussarpoK. ajugaoKåtårto-
KaleriartoK, tåssa nipe nivdlerråtut!
taimailigångat, måko inusugkatdlara-
mik sportertartusimassut nåkångor-
dlutik eKungaussarungnaemerit, ani-
nalungisaKarungnarsivuse OKaluma-
ssunik papikujutilingnik. tingmissat
tamåko agdlerue sanaineKarnermikut
inuit agdleruinut erKainardluinartu-
put taimaingmatdlo pingortitanit av-
dlanit inuit oKausé issuåsavdlugit exa-
ringineruvdlugit. ilånime Kuianardlui-
nartarpoK papikujuit oKalugtut tusåv-
dlugit, OKautsit isumaKartigunångi-
kaluardlugit tusartualerdlugit ilikar-
tarsimagamikik, ilåne nalautsordlui-
nartumik atorfigssaisigut anitardlugit.
taimaitdluniåsit papikujuaraK Kor-
suk ORalumassoK, Tysklandime igdlo-
Karfit ilåne Passauime najugalik
ungasiliarsimagaluardlune -najugke
tåmaivdlugo politenarfingmut pissu-
nøKarsimavoK, nangminérdlunilo su-
me najugaKamine oKautigeriarmago
politinit angerdlåuneKarsimavdlune.
tingmiaK tåuna uvdlut ilåne inimi-
nit tingisimavoK Kasunermitdlo aju-
perålersoK angumit navssårineKar-
dlune politéRarfingmut tuniuneKarsi-
(nangitaic)
angåtalo ajornåsangatitdlugo sugi-
ssånguane amax issigå aliasunguatsi-
ardlune. taimåitorme tamaviårdlune
histine ivnårssup tungånut såteKai.
sordlungmigartorssuvdlutik apussuar-
mut anitsumut pulåmåuput måssa
morssungajagtardlutik, nangmingnér-
dlutigdlo uniminatik ivnårssup tungå-
nut ingerdlalerput. malugalugulo i-
terssamut Raersup iluliumarnanut pu-
lavdlutik Kangåtaussausoråtdlo. Ki-
mugsiussissoK suaumivoK: „Kangåtar-
ssuarmut åpakåupugut." aputdlo ati-
ssaminitoK påtagtuinångordlugo Ra-
nordle Ringortutigisanerpa?"
tamarmik Kamutinit arKarput iser-
Kårnermingnitdlo tarrajuk sungiupåt
angmanikeRigame tarrajoKaoK nalu-
jungnaerpåtdlo KåKap iluane erdling-
nartuiaivfigssup Kangarssuardle Ri-
matap pånitdlutik. Poulivdlo OKarfi-
gai: „ujaragssuit åmåko påvanut av-
ssiaKutagssavut mileriarpatdlo aitsåt
KimarravigssaK issertorniartunut". si-
latåne apussuaK avKutåt erninaK per-
sup matiisavå. arnartåt Kuvdlilingår-
ngaussauterKortusinerit imaiginalera-
raut akigssarsiagssanik tunissiuma-
ssut.
KularnångilaK åma ilivse sportit-
diarKigsunik nuånårtorissaKarpuse,
imaxame åma tamåko åssinge avisinit
åssiliautigåse, sordlo ilutise avdlamiut
pissartut.
tåssa tunissutit!
sportitdlarKigsut taimarssuaK alu-
torinøKardlutigdlo tunissuterpag-
ssuarnik isumagssorneKartarniartut,
tunissutisiamigut naligssaKarsima-
gunångilaK braziliamiut arssautitdlar-
Kigsortåt Pele. tåuna silarssuarme ar-
ssåutartut pikoringnerpåt ajugauniu-
neråne ajugausimavdlune angerdla-
mut tikikame måkuninga tunineKarsi-
mavox: igdlorssuit tatdlimat nautsi-
vingmikut nalugtarfigdlit, igdlut
mingnerussut pingasut nautsivigssu-
artagdilit, bile sukaniut nutåliaussoK,
hestit Kimugsiutaussartut sisamat,
Kingmit akisorssuit pingasut, nuåna-
rinardlugo aulisartut atortugssait nå-
magterigkat 12, nerissagssanut tor-
Korsivit fryseboxit Kulit, oRalugtar-
tuvdlo nutai 180, tåukunånga pinga-
sut guldenKigssuit kisalo piumangni-
ssutit 500 sivneKartut.
nunavtine sportitdlarKigsortavut åma
tugdlusimårutigssaråvut, angnermik
nunat avdlat sportimut pikorigsortåi-
nut nagdlersusinaussoKalerpat. nalu-
nångilaK sisorarnikut angnertumik
nunavtine angussaKartoRarsinaussoK.
kalåleKaterput Danmarkime sisorKå-
tune ardlaleriardlune mesteriussarér-
simavoK, anersamigOK åma ardlarse
ukiume OlympiadeKartune sisorKåtu-
ne akusagaluångila?
mavdlune. tåssane politit tiguminaler-
simavåt KanoK pisavdlugo nalugami-
ko. uvdlutdle tatdlimat Rångiututdlo
papikujuaraK oRaluleriatdlartoK: ila,
arrå hr. pastor Baumgartler, Post-
gasse 4.
asulInaK politit taissånut ornigut-
dlutik pileriatdlaråt, sunauvfamiuna
palasip papikujuarautine tåmainera-
miuk, sapåtip akunera nåvdlugo ujå-
risimagaluarå.
tugdlianigdle tåmåsagaluarune pa-
pikujuarKap angerdlamigssane ajor-
nanårtugssauva, tåssame palase
Baumgartler atorfingmine Kagfagti-
neKarsimangmat domprovstingordlu-
ne, taigutdlo tåuna papikujuarKamut
taineK eKarnavigdlune. åmåtaordle
papikujuarKap pigingnigtune uivssu-
misisimavå politit Kardlortautåta ni-
på ilikarsimagamiuk — Kularnångi-
laK politéKarfingminerminut erxåi-
ssutigissartagagssatut.
dlune Gutimut KujavoK sérKumiar-
dlunilo atåtauvdluartoK iliarssungua-
nik issigingnigtoK Kutsavigå tåssunga
pisingmatik måssa tamarmik ånang-
nigssamingnik neriugungnaeraluar-
dlutik tamarmik atautsimik isumaKa-
tigigkamik minutit ardlerdlugit nipa-
Kångitdlat Gutimut Kujaniardlutik.
angåt sujugdliuvdlune nikuerKårtu-
vok. histitdlo uligsordlugit. tåukutaoK
niarKutik sikititdlugit uningavdluar-
put kiagungnermit masangnermitdlo
kuseruardlutik. orKuartumileramik
malugilerpåt silatimingne anorerssup
sujorssugpalungnera. histit igpag-
ssardle unukut pangalerujugssualera-
mik agdlåt sårdlo kussanartujung-
naerput Kalangnermit. Kimugsiussi-
ssuatalo nagdligtordlugit påtalårpai,
Kamutitdlo atdliåinik ivigssuarnik ta-
giartordlugit atdlarterpai.
inusugtutdlo uningåinångitdlat xag-
dlersautitik piardlugit ujarxat kater-
ssorpait angmarnanut, milingmatdlo
taggarigssuarmilerput. nakorsap ila-
ne OKarfigai: „KutdleK ikeriardlugo
torKorfigput misigssordluarKårtigo".
Poul savtinaK KutdleK ingneritdlo ti-
guvai ikitsivdlunilo. iserKårfiånit i-
lungmut Kavsinik torssussaKarpoK
avKutaussunik. ilaile nåkåssarsimå-
put nalunaeKutaussunik Kangarssuar-
dle Kimatausimaneranut. tarKamanilo
ilorpasingnerussume torssussaK imi-
ligssuvoK, Kåumaringårmatdlo tåsså-
nga histitik imertipai, sulilo imeru-
mangåraluartut nagdligigaluardlugit-
dlo soraersipait ajoKutigitdlarasuga-
lugo. Kamutit pånitipait histitdlo i-
lorparterutdlugit nerisitdluardlugit-
dlo, nangmingnerdlo nerivdluarput.
nåmagsigamik Kagdlersautimingnut
imuput, sanileriårdlutigdlo inåput.
sule navianartoK ilimagigaluardlugo
taimåitoK Kajangnarssusertik artor-
påt tamarmigdlo sinilerput.
nalunaeKutap akunere Kavsit taima
sinigput. Peter Orloffe sujugdliuvdlu-
ne iterpoK histine ornigkasuarpai ne-
rissagssatigdlo nungusimangmatigik
iluåtdlagtingårpå. åmalo avdlamik
tunerKeriardlugit angmarna ornigpå
misigssorumavdlugo. nakorsap tupa-
gutdlugo takugamiuk maligkasuarpå
påvale tikitinago tusalerpait inuit ni-
pait éungasigkaluartut taimåitoK na-
lujungnaerpait såkutut malerssortitik
silatimingnitut, nakorsaK isuvssug-
POk: „tuaviortariaKarpugut anore mu-
misimariarpat ujancat erssilisaput
sariaimeriarpatalo malugisavait Ka-
leriginagaussut. måssa KangåtaK Kå-
Kap ilua nalugaluardlugo“.
Kutdlertik Kameriardlugo angmarna
tikiserpåt ujarKatdlo akornisigut Kau-
maninguaKångingmat nalujungnaer-
påt persup avsserdluarsimagå. Koror-
dlo tamåt såkutunik ulivkårsugåt o-
Katdlipalugtut suaortåupalugtutdlo
ardlaKaKingmata. histitdlo sordlung-
migarpalungnere apumutdlo tukarpa-
lungnere erssereeKaut. tåssångåinar-
dle åma nipatångueruteKaut. nakor-
saK sajugpoK kamangnermit måsså-
kutdle nalorningivigpå OlenskyussoK
nipånit ilisarivdluaramiuk. perKigsi-
mivordlo Kingmisut silaerututut iliv-
dlugo autdlåinginamiuk taimane av-
Kutåne nåpikamiko ajunginerussu-
mingme pineKartugssåungikaluarmat
Katångutigingnut Kingaringningnera-
ta erKigsisisinaujungnaermatik aju-
nårtiniardlutik.
nipangerérsutdlo tusarpåt nålagapi-
lup suaorpalua: „Kingartax uvdlumi-
naK aputåungilaK, histitdlo mardlui-
nait apussuaK suliarisinåungilåt ajor-
torssup tigusimavai umé nujailo ta-
putdlugit. avKutålo nanisinauvarput.
Kinavdlo erKåne angusinauvdlugit. Kå
Kangåtamik unuivfigssarsiorta aKa-
gulo nukexarneruvdluta utisaugut".
såkutut ilåt OKalugpalungmat påsingi-
låt nålagåtalo akerpatdlagpå: „uma-
pilugssuaK KanoK-å, ujarxanik piaiv-
fikOK sok erninaK OKångilatit? tåssu-
nga pulasimåput Kå angmarnanik a-
jOKersuniartigut“. tåuna såkutoK tu-
nordliorpalungmat OKausé påsinex
saperpait nauk anersårneK ajunga-
jagdlutik nålaoraluardlutik nålagapi-
luata OKausé tamaisa tusåvait tugdli-
orpalungmat angmarnanutdlo Kaning-
neruvdlune, åmalo OKarpatdlagpox:
„taimåitoK angmarna Kåxap atånig-
pat naninaviéngilåt, imaxalunit Ser-
giusip tigorérpai, tåussuma sianitsu-
pilugssup måssa Kimåssut maligkåne
tigungingmagit uminaKaoK.“
Olenskyp malingnilertorpatdlårne-
ra imåitumik pissuteKarpox: taimane
Kimåssut Kångeramigit sule ornigka-
minut aputinane såkutut histersut nå-
pipai Kimåssunik malingnigtitat
nangminerdlo nåpitame ornigkami-
nik tikiligkaminik sagdloxltaråne.
nivdlerpatdlagdlo kinåusassoK ilisi-
malerdlugo, tauva Kåpiortorssuartut
ilivdlune kamagpoK. såkutut ilåta
histia tiguinardlugo ujardlersut ilali-
upai sujulerssordlugit. kamangneru-
lerpordlo såkutut nålagåt utorKaK
nåpikamiuk tusardlugulo KanoK Ki-
måssut malerssortimingnit aniguissut
perKusersiutinik agdlagartaxardlutik.
kingornginålo ilisimalerpait sagdloxi-
taråtik. maligkaluarpait avKutåtdlo
nalulerdlugo énaivigpait. naugdlo så-
kutut tamanut ujardleraluartut av-
Kuserngatdlunit nanisiméngilåt. Olen-
sky taimåitoK Kasuvatdlåxigame ig-
dlorpånguanut uterumavoK xasuerse-
rumavdlune. tåssångåinaK histine
kauj atdlagtinialerdlugo Kångulugpa-
lugssuax tusarpå påsivålo igerpatdlak
Kåxanut tunioråupalugtox, oxalugpa-
lugdlo ilisarå akerxame nakorsap ni-
pigigå. sunaunåriardlune unigdlui-
narpoK nipatångueruputdlo. ilåtdlo o-
KarpatdlagpoK: „igdluinarssutip ni-
på“, nakorsap ilisarå såkutut nålagåt
inusugtoK KaramitoK, Olenskylo oxar-
patdlagpoK: „Gurko ilumorputit ake-
rapiluvut måne xanigtumisimåput er-
xarpalugputdlo toKorérnerpaitdlunit
xå agsut, agsut“. histinilo agsororti-
ngåramiuk nalugtingajagpox. panga-
iligtitsingårdlutigdlo Korxukut ater-
put, nålaortutdlo tusåvait aliartu-
ngårtut.
nakorsaK OKarpox: „iluamérputit i-
kingutitoKara KimarrateKaut". tåussu-
malo ånilårtorssuvdlune akivå: „uva-
ngapilugssuax ajunårtingajaKåvse".
Kångulugtox tåssa ujaragssuit påvata
avssiaxutai angap sakagtordlugit nå-
kåtingmagit. tununguamingne oxari-
armat: „sule ajunårtisinauvåse malu-
geriarunik erxartik avdlamik inoKå-
ngitsoK utisåput iserfivse ujarumav-
dlugo“. atautsikut akivåt: „KanoK-å,
kinauvit?“ ingmingnutdlo tikiput å-
nilårdlutik xatitoK nipe tusarngardlu-
go takunerdlo saperdlugo. OKarxeriar-
matdlo: „ilivsitutdle KimåssoK". sav-
tinaK angap naneruax ikikasuarpå
Kåumarmatdlo saninguamingne taku-
våt anguterujugssuaK kiåssarigsoK a-
tissai atanitånguaKångitsut umigssu-
arnigdlo Kaumassunik kinå tamåki-
ngajagsimassoK nalunarane sivisor-
ssuarmik piarneKarsimångitsut. tai-
måitoK issikua ånilårutigingilåt, kig-
dlormut kivdlissutiginardlugo.
nangisaoK
ila, arrå!
papikujup tåmaraluardlune sumivfine politinut taigå
Sibiriamit Kimåssut
agdlagtarniarit!
mérKat nangmineK Atuagagdliu-
terse ilångussivfigissamiarsiuk,
susa nåikaluartunik. agdlautige-
rusutase tusardliutardlugit.
FERD’NAND
Gammel
sportsmand
timerssortar-
tUtOKOK
fe
26