Atuagagdliutit - 01.02.1962, Side 5

indianerit nunanut kangimukårneK
dlo talivfigissarpavut misigssuivfiga-
lugitdlo. orpit nåpårigtaKaut amerdla-
nertigutdle amitsunik kanårtajtartar-
dlutik akulikingårångamigdlo akuni-
sioruminaitsorujugssussardlutik. nuna
amerdlanertigut suisagtussarpoK iv-
ssuatsiauvdlune paornaKutåinauvdlu-
nilunit.
tauva nuna tikiparput angnertuna-
suginångikaluardlune KorsonuvigsoK.
tåssalo aulisartut igdlOKarfinguat
Sheldrake kup taimatut atigdlip aku-
anut KanigtumltoK. nunap tamatuma
Kavdlunåtsiait ingerdlaordlutik avar-
Kutitsialersut ussernartorsiortisimara-
tarsinauvai. ikårpugut misigssordlugo
inuitdlo aperssordlugit. kisiåne påsi-
ssavut ukumåuput nuname tamåne
Kangarssuardle indiånerungitsunik i-
noKarsimångitsoK.
sarugdlingniarneK
igdloKarfinguax tåuna seicineKaKa-
lunilo najoruminaKaoK. tauva nausso-
rigsaissut ilånut Kanigdlivugut angut-
dlo nautsianik ikussuilerugtortoK or-
nigdlugo. naggorigsautitut ikussugai
aulisagåråuput nunamut agssatdlag-
tersimassumut kuerarai. nautsiat iku-
terérdlugitdlo aulisagårKanik Kåtamut
kuissivigissarpai, sordlume tåssa ang-
magssanik KaluinakasitdlartoK.
nunaKarfinguane tikisavtine amer-
dlanerne sårugdlingniarneK inutig-
ssarsiutit angnerssarisimånguatsiar-
påt. tikitav,tmime tamane aperine-
Kartanpugut: naugOK sårugdlit?. så-
rugdlinigtarfia juniusimagaluarpOK i-
lånilo ukiarssuarmut sårugdleKartar-
dlune. kisiåne tasamanimiut sårug-
dliat Norgip Kalåtdlit-nunåtalo sfi-
rugdlLsutdle åma nalenrisårtigissarsi-
mavoK tåssame ilåne agdlåt tåkuti-
ngitsuvigtarsimavdlune. taimatut pi-
ssoKarsimavoK 1926-me 1927-milo, u-
kiutdlo tåuko aulisartunut pigigsårtu-
ngitsunut tamånimiunut ukiupalåvig-
ssusimåput. ukiune tåukunane imat
tamånitut KilalugarpagssuaKarsimå-
put amerdlangåramik sujornatigut ta-
kuneKarsimångisåinartut. inuit tamå-
nimiut isumaKarput Kilalugarpagssuit
tamåko sårugdlit pérunerånut pissu-
tausimassut, nungusarniarsimavait-
dlume agdlåt Kaertartunik nåkåtitsi-
vigissardlugit tingmissartumit. tama-
nale soruname avdlångutauvatdlårsi-
mångilaK. imavme Kilalugarpagssua-
Kalersimanera sårugdleicarneranik pi-
ssuteKarsimångi'laK imavdle kissarni-
kitdlisimaneranik.
uvanga avdlanik ilalerdlunga umi-
atsiårKavtinik nunamut misigssuiar-
tordluta ikårsimatitdluta ilarput Mår-
tens nålagarputdlo umiarssuårKavti-
niginarput. uterfigeriatdlaravtigik u-
miarssuårKap sinarssuane igsiåput
pujortatårdlutigdlo saniånilo tåssa
sårugdligpagssuit uvfa timinguaming-
ne sivisorssuarmik sårugdligtoKarsi-
mångitsut uvagutdlo sivisoKissumik
uvdlut tamaisa aulisardluta misilig-
taraluarigput pissaKåsanatale. imåg-
dlåtdlume inungnut tikitagkavtinut i-
nugsiarnersårutigssarsivugut.
indianerit eskimutdlo napivfiat
unuit ilåne IgdloKarfinguit ilånut
Minganimut pivugut. igdloKarfik tåu-
na 500-t migss. inoaiarpoK aulisar-
nermik merKulingniarnermigdlo inu-
tigssarsiuteKartut. indiånerit tovKinik
takusanganiardluta igdluvinguanik
mikissunik kugssup sinåne itunik na-
jugaKarput akorninile kinauvertaria-
Karatik indiåniarKat simertunik a-
migdlit pinguartut takugssåuput.
■indiånerit tamåko tåssåuput Mon-
taignaip indiånerinik taineicartartut.
nagguveKatigit tamåko kangisingne-
russume Quebeciip ericånut atavdlutik
nunaKarput. indiånerit tamånitut Al-
gonquin-indiånernut Kanigtuput A-
merikavdlo avangnardliup kangisig-
suata ilarujugssuane siåmarsimavdlu-
tik ukiut 1500-t ingerdlatilernerane
europamiunit tikineKarnertik tikitdlu-
go.
nunavdle erKartugkavta inuisa ila-
gåt inuiait avdlat — tåssalo eskimut.
oKalugtuatorKat månamutdlo erxai-
maneKartut amerdlaKissut tamåna
KUlarnaitdlisisimavåt, sordlume igdlo-
Karfiup avatåne KeicertaKartoK åma
ateKartumik Eskimut Kenertåt (Eski-
mo Island).
eskimut akeravigssue
måna tikiparput eskimut kujåmut
kigdligissåt. taima kujavartersimati-
gingmata ilåtigut pissutauvoK silåi-
naup pissusia, tamåniane åma puisse-
Kardlunilo, auveKardlunilo Kilaluga-
Karsinaungmat. umassut tåuko maler-
ssordlugit eskimut tamaungnarsimå-
put kugssuvdlo St. Lawrencep akuane
inusinausimavdlutik piniartutut kul-
turertik avdlångortinago.
taimailivdlutik eskimut angalåinar-
tut sanilerilersimavait, orpigpagssuit
inue, indianerit — akeratorKatik.
tamåne kujasingnerussune eskimut
sivisunårsingitdlat. kångunardluinar-
tamane indianerit eskimutdlo sorssuterujugssuartarsimåput to-
Koråunerssuarmik kingunenartumik
nanorpagssuit
KeKertaK tåuna pivdlugo Gabriel
Sagardip 1624-me angalaneratigut nu-
ånersumik ilisimassaKarpugut. angu-
tip tåussuma angalassup oxalugtua-
rinikuvå KeKertaK tåuna Anticosti
nanorpagssuaKartoic angeKissunik
Norgivdlo nanuisut inugtortartunik.
erKumiginaraluarpoK nuname taima
indianerit nunat
avangnaipariartortitdluta KåKat pu-
kiliartuinalerput Kagtunerssåinarnut
åssingunerulerdlutik. nuna Kimerdlu-
lerdlugo isumaliorKajånarsivoK: Kav-
dlunåtsiait mauna ardlåtigut inunisi-
måsånginerdlutik? — avKutivtine nu-
nat ilait sordlo kuit akue tamåkunu-
nga Kanigtut nunagigsut takuvdlugit-
Labradorime kangcrdluit Kingortu-
nerit ilåne kugssuåkut. tamåne su-
jumorpavut orpit tugtorssuvdlo tu-
mai sujugdlit.
Gennem en stor flod i en af Labra-
dors dybeste fjorde. Her fandt vi
forbavsende fin birkeskov og de
første spor af elg.
tumik KaKortunit nungutåuput, ilåti-
gut pissutigalugo indianerit KaKortu-
nit autdlaiseKalernerat. sivitsoriartor-
titdlugo eskimut avangnamut tati-
ssaujartuinarput Labradorip avang-
nånut, nagguveKatigit ilait tamåne
måna amiåkoKardlutik, ikilisima-
Kalutigdle. tamåna vikingitorKat it-
saK Amerikaliartarsimanerånut tu-
ngatitdlugo pingåruteKarpoK. OKalua-
låtorKane erKartorneKarpoK Kavdlu-
nåtsiait tasamane nunap inuvinik nå-
pitsisimassut —skraellinginik — tåuko
sorssugtarsimavdlugit assagtutarsimå-
ngivigdlugitdlo. tasamane inuit Kav-
dlunåtsiait nåpisimassait indianeriu-
nerput eskimujunerputdlunit?
indianerit pissartåt
indianerit autdlårsimavfiånukarpu-
gut ilagsivdluarneKardluardlutalo pi-
ssartånit Damien Neshtokashemit,
tåussuma najugartik Kimerdlortitdlu-
go Kingmit ersagsimårtuinait akug-
dlorKutdlugit. indianerit tåuko avdla-
nit akussaugunångitdlat. aussåkut
tatsine adlisartarput ukiumilo nunap
timåne umassorniartardlutik — tai-
måikaluartordle Kanga pissutsiming-
nit avdlångorsimaKalutik. 1534-me
Cartierip avatånit sujugdlersauvdlune
nuna tamåna tikikamiuk indianerit o-
Kalugpalårai: „tamatuma inue taku-
minaraluardlutik nujuartatut iput
perKarnitsorujugssuvdlutik. nutsatik
Kilertaussertarpait Kissuminermik kå-
pussivdigalugit, KissumineK tåuna
tingmissap merKortalerdlugo. angutit
arnatdlo nerssutit aminik atorput —
Kalipagtarputdlo Kalipautinik såkor-
tunik.... “
atale indianerit eskimunut nalemi-
utdlugit avdlåussusé. eskimut inugsi-
arnersuput, KungujugssaileKinatik ti-
kinardlugit sungiutagssaussardlutik.
indianeritdle ilagserångitsuput, imåi-
Seven Islands Kimatdlugo kangimut
autdlarKigkavta St. Lawrencep kug-
ssuata akua maneKaoK putsersimav-
dlunile. tingmissat tamalårpagssuit
tamåne takugssåuput ilåne eKimåtar-
ssuångordlutik saniorKutardluta. ting-
missat tamåko alutornarnerssarigu-
narpåt nalumassortunguit amerdlaKa-
lutik tingmivdluaKalutigdlo sanencu-
avdluta avåmukåssut. tamåna uvav-
tinut isumavdluarsårissuvOK Kimatav-
tinirne aulisartut oKarnikuput tamåko
„the Gillbird" avåmukålerångamik si-
lardlugssamik isumakulungnartueru-
tartOK.
kujasigtigissume avdlorniussat sani-
■mukartut 49-p migssåne issigtup na-
nuinik ångutoKartarsimåsagpat. kisi-
åne tåssa ilumorsimåsagunarpoK. u-
kiOK måna nanoK atauseK Blåne Sab-
lonime pissauvoK mardlugdlo New
Foundlandime. tamånalo ima pissute-
KarsimavoK. nånup sikorssuit issigtup
sarfå ilårdlugo kujåmukåKatigissarsi-
mavai. amerdlanerssait sule sikunit
agdl. Helge Ingstad
Kimagugatik avangnamut autdlandg-
tarsimåput ilaKarputdle ingerdlåinar-
tarsimassunik puissinigdlunit maler-
ssornermik misigitsordlune sikunut
ku.iémukautitinartarsimavdlune. na-
nuvdlune nunanut tamaunga pivd'lune
nuånerpatdlårtåsångilaK, tåssame si-
korssuit augtarput nanordlo avang-
narparterKingniåsagune avdlatut a-
jomartumik nunåkortariaKartåsaoK
kugssuit avangnamukårtut atuardlu-
git sikuiuitsumukarniåsavdlune.
Aorrup KeKertå
kisalo KangaunerussoK St. Lawren-
cep akuane imarnerssarssuarme au-
veKarsimagaluarpoK. nunap tamatu-
ma takungnerKårtue sujugdlit tamåna
pivdlugo ersserKigsunik agdlauseri-
ssaKartarput åmalo Minganip avatå-
ne KeKertaKarpoK „Aorrup KeKertå-
nik“ (Whalros Island) atilingmik.
sujusingnerussukut månalo nunap
tamatuma umassue ersserKigsumik o-
Kalugtuariniarsimavåka, tåssame ta-
måko ilisimåsavdlugit pingårtorujug-
ssuput påsiniåsagåine Kavdlunåtsiait
Amerika navssårigamiko nunap ilå-
nut sumut unigfigssisimésanersut.
Kavdlunåtsiait tamåko Kalåtdlit-nu-
nånit aggersuput, nunamilo tåssane
nerssutauteKarneK pingåruteKaraluar-
tOK ilisimåsavarput aulisarneK uma-
ssorniarnerdlo åma pingåruteKartoru-
jugssungmata. Kavdlunåtsiait nuna-
mut nutåmut pinermingne narssautit
ivigaKarfigigsut kisisa ujarsimanaviå-
ngilait åmale aulisagaKarfit åmasso-
Karfitdlo taimatordluinardle pingår-
titdlugit påsiniartarsimåsavdlugit, tå-
ssa pingårtumik umassut nunaming-
ne issigtumik silåinalingme umassu-
ssut åssinge.
taimåitumik pingårtorujugssuvoK
uvdlumikut umassut sut Quebecij
New Foundlandip Labradorivdlo sine-
riåne umassunersut påsiniåsavdlugit,
tåssa ilisimavdlugo umassut nuname
tamåne Kanga umassusimagaluartut
månåkut ikigtuinångorsimåsassut. u-
kiut 1800-t ingerdlatilernerat tikitdlu-
go tusåmavapput imat tamåko måta-
leKarsimaKissut, tamånalo tungaviga-
lugo ilimagissariaKardlune tingmissat,
puissit, tugtut nujuartat umassutdlo
avdlat KanoK amerdlatigissut Ameri-
kap nunartåne umassusimåsassut, tå-
ssame taimanikut nuna tamåna i-
nungnik månåkutut najorneKartiger-
KajalingilaK.
indianéravik — pisiniarfingmiunik a-
tissalik.
En rigtig indianerdreng — med tøj fra
butikken.
kujativtine kangivtine nunamik i-
ssigissaKalerpugut — tåssalo KeKer-
tarssuaK erKumitsoK Anticosti. Ke-
KertaK tåuna 100 km migss. takitigaoK
orpigpagssuarnigdlo tamangajangme
Kagdlersimavdlune. KeKertaK tåuna
åma åssigingitsorpagssuarnik umasso-
KarpoK nujuartanik kuilo kapisiling-
nik eKalungnigdlo ulivkåvigput. u-
kioK 1895-ime franskip chokolånik ni-
orKuteKartardlune milliunérip pisia-
risimavå ukiualugssuarne kungeKar-
férarisimavdlugo. månale KeKertaK
tåuna Consolidated Paper Company-
mit pigineKarpoK.
KeKertap tåussuma erKå umiartor-
figisavdlugo navianartorssuvoK, uki-
utdlume ingerdlaneråne umiarssuit i-
kingeKissut tamåne ajunårtarsimåput.
KeKertaK tåuna ilisimassagssarsiortu-
nit arfangnianitdlo Kangale ilisimane-
Kalersi-mavoK, tåssame St. Lawrencep
imartoramernanut pulanialersitdlune
arajutsissagssåungingmat.
indianere arnaK utornaK, nagguveKa-
tigit Montaignait kugssup St. Law-
rencep akuanit kangimut Quebecip si-
neriane najugauartut iiåt.
Gammel indianerkvinde af Montaig-
naisstammen, som holder tii i området
langs St. Lawrencegolfen og østover
til Quebec-kysten.
mérartait eKåipasigdluinartut. ang-
nermik akiugagssåungilaK niviarsia-
rånguaK arfinigdlit. migssåine ukiulik
filmimik åssilissarput, ilame filmilu-
nit angivatdlåK niviarsiarKamut tå-
ssungåinaK atorparput. .perKUsileKi-
kujugdlune isserssuane Kernarit ui-
serujugtardlugit najungassunilo tagi-
artutigalugit Kiviartarnera akiugag-
ssåungilaK.
kangimut autdlarnialeravta igtor-
dlune uningarKåratdlarpoK alimitsiv-
dlunga, ungasigdlilårtugutdle arpåi-
naK maligpåtigut tamatsåt aulateriv-
dlune.
ikerasak Strait of Belle Isle umiar-
torfigiuminaitsuvoK. avangnånit si-
kut såvtersut nagdliutarput, ilåne
sikorpagssuarnit ikerasak milit
mardluk migssiliordlugit ikertutigi-
ssok avsutigssaujungnaingajagtar-
dlune.
Vind og strøm volder ofte vanske-
ligheder for skibsfarten gennem
Strait of Belle Isle. Nordfra kom-
mer drivisen, og der er tit tale om
store isformationer, der trænges
sammen i det knap to sømil brede
stræde.
naK sungiutagssaunatik. unale pissar-
taK Neshtokashe taima ilimaginago
sivitsungitsOK sungiuparput, OKalua-
sårniartuinavigssuångordlune. nali-
nginar-nigdlo soKUtiginartunik OKalug-
tupåtigut, indianerisuinaK OKalugka-
luardlune, niuvertortarput OKalugti-
givdluaKigavtigo.
akiuneK naligingitsoK
pissartap OKalugtupåtigut itsaK es-
kimut indianeritdlo sorssutarnerinik
tamatuma entånguane Point aux
Mortesime.
taimane indianerit autdlaiseKaler-
simåput franskinit pissamingnik, es-‘
kimutdle pisigsinarmik såkoKardlutik.
eskimorpagsuit tOKutausimåput sivne-
rilo Kimåtitauvdlutik. franskitdle su-
jorKutdlugit KavdlunåtsiaKarsimane-
ranik ilisimassaKånginerarpOK. amé-
taordle tusarsimånginerarpoK naggu-
veKatime avdlatdlunit tamåne Kav-
dlunåtsiaKarsimaneranik pasinartor-
sisimanerånik.
sivitsortitdlugo indianerit pissartåt
sungiutiveKårput akuerssititdlugulo
indianerit erinarssutitOKåinik imiussi-
titdlugo. pigalugtuinarmat OKalugtu-
para eskimut autdlainiatdlo najorat-
dlaravkit tåuko nerssutit nipåinik i-
ssuaissarnerånik, OKardlunga taimai-
■liornigssamut tåuko avdlanit angu-
maneKarunångitsut. „atagume", pi-
ssartaK avdlami'k OKångilaK, eskimu-
me asigssugkane nersorneKartitdlugit
artoramiuk. åsitdlilume agpinguar-
POK, tugtutut sordlungmigartussårdlu-
ne, nerdlertut, Kérdlututut Karssåtut-
dlo Kardlortussårdlune, nånutut Kati-
mågtussårdlune umassorpagssuitdlo
avdlat issuariardlugit naggatågut a-
maneutut miaggordlune Kiåumernåi-
navingmik.
indianeritdle autdlårsimavfiånit pu-
iguikiunerussåka tåssa indianerit
ajClnlarflgtut su-
(unertarput tåssa
atortugssanik ati-
ssagssanlgdlo plt-
saunerpftnlk akl-
kltsunigdlo tunl-
ssivflgtnlardlutit.
at forsyne Dem
med de bedste
rekvisiter til AL,
SPORT
Bestil Deres ski-
udstyr NU I
sisorarnermut atortugssatit måna pi-
niarniåkU
ingmikut plgivdluagkavut
tennis — badminton — bordtennis —
arssåunermut atortut — volleybold —
håndbold atortugssaitdlo.
Specialiteter
Tennis — Badminton — Bordtennis —
Fodbold — Volleybold — Håndbold —
Beklædning og Fodtøj
Forlang vort illustrerede katalog
STADION SPORT
Østerbrogade 79 — København 0
5