Atuagagdliutit - 15.02.1962, Blaðsíða 20

Nuk
Steffen Rasmussen,
K’ utdligssanut
månåkutut
ingikatdlarmat
nunasineK, meraunerminit
misigissaligkerssårtoK
kisame pernardlunga Atuagagdliu-
tinut ilångutagssilårniarpunga tu-
pingnartorssuarnik OKalugpalågssa-
Kångikaluardlunga, taimåitoK pilerit-
sagsimavunga ilitsorilersimanivnit er-
Kaimassåka oKalugpalåriniardlugit. a-
ngajorKåvnit OKalugpalårsiåka nang-
minerdlo méraunivnit erKaimassåka.
ilitsorilerdlunga angajorKåvnit tu-
sartalerpara 1911-me angajoncåka
Nungme ukinermingnik OKalugpalår-
tut. suna pivdlugo ukiartorsimanerput
iluamik erKaimånginavko, imaxa atå-
taga Katånguminut ukiartorsimavoK.
tåssa Katångutå Methia, Eliarsip Ku-
kajangmik nungmiut pissagåta nulia.
tåukualo mérainit erKaimassaråka
Juna Mikaitdlilo, Biningalo Indalér-
Kap nulia, Mikaitdlivdlo kinguåvine
nulia erneratdlo sule måna ajungit-
dlat. taimanikut ilaKutarit igdlume a-
tautsime igdlOKatigigtaratdlarmata.
taimanilo angajoncåka avdlatut ajor-
narmat inoKutigit igdlume ardlaliung-
mata igdlup Kaliane åncigssutdluar-
dlugo inungnut najugariuminarsar-
dlugo sinigfigissarsimavåt, mérKatik
mardluk ilagalugit, nauk inuit avdlat
ingminermingnut norKUSsarsimagalu-
arait inigissartik ajoringinamiko piu-
massarsimångitdlat.
sujugdliarssuit
taimanilo 1911-me anånaga nårtusi-
mavoK sunauvfa uvavnik, taimane
1912-ime mérartårtugssauvdlune. tai-
manilo 1911-me ukiåkut åtåligssussa-
ratdlarmat atåtaga åtårniartunut i-
lausimavoK, tåssa Kagssusersortunut,
taimane nålagarisimavåtKunalåt(Con-
rad). taimaniuna anånaga nårtuvdlu-
ne åtåmik igdlålingmik pilagtOK Ku-
nalåp issigingnårsimagå, åtåK måta-
réramiuk (tåssa neK&nit péréramiuk)
angmardlugo autdlarterugtorå igdlå-
Karnera påseréramiuk Kunalåp anå-
naga pérKUsimavå OKarfigalugulo, a-
sulugOK nungmiorpaloKalune: nårtu-
ssut tamåkuninga sulencuneKångit-
dlat, ivdlit suliarinago uvanga sulia-
risavara.
avdlatumigoK ajornaKingmat nang-
mineK tunuåinardlune issigingnåleri-
atdlarå åtårssup igdlåvisa puat tigu-
gamiuk sigpå. anitdlariatdlartut ig-
dlåt mardluk, åipå kingumut sangmi-
ssok åipålo sujumut sangmissoK åtår-
ssuaroK mardlulissoK, angut arnardlo.
KunalåvngOK tåuko piaréramigit a-
nånavnut pilatå tuniutencigpå. anåna-
me tåuna OKalualårigångamiuk Kuia-
gissarpå, sunauvfagoK (uvanga kingu-
livnik mérartarumårdlune mardluli-
ssanik, åipå sujumut sangmissoK åi-
pålo kingumut sangmissoK, angut ar-
nardlo. anånaga taimatiut mérartårsi-
mavoK, sujugdliarssuit tamåkuninga
ugperissaKartaratdlarmata.
KiporKait pingasut
åma OKalugpalårissarpait taimane
1911-me ukiåkut Nungme Kiponcar-
nik pingasunik kapissisimassut, ila u-
nia taimane neKerpånguaKartoK. Ka-
ngagoK Nuk månåkutut ingik^tdlar-
mat. sorunamigoK ukiua pissårnaKile.
uvfalugOK tingugssue Kuartordlugit
mamaKissut. tingungningoK Kerissunik
Eliarsikormiut enrussigångamik ner-
risilitdlåraut, KangaligoK akunere
Kaugdlualunguarsse, sunauvfagoK tå-
ssa orssoK ikeranitoK. åma Kilalugar-
niarfigssuaK K’aKuk encartortaraluar-
påt, tåunale oKautigisångilara OKalug-
palårineKartarnera erKaimånginavko.
åmame ukiune kingugdlerne erKor-
dluartumik radiukut ilisimangnigtut
OKalugpalårissarérmåssuk nipangiutl-
narpara.
ilitsorilerpunga atåtaga umiartortu-
ssok. tåssa Manitsume niuvertoKar-
fiup pigissai umiatsiait tigsiatårtui-
nait mardluk. atåtama ilauvfigissarpå
„Årdlungmik atilik. atåtagame oKar-
tartoK tusartarpara 17-inik ukioKaler-
dlunile umiartulerdlune angajune
Vittus Rasmussen nålagaralugo. tai-
mane ilitsorivdlualerérsunga Ar-
dlungmut ilauvdluta arlinilingnik u-
kioKardlunga erKaimavdluarpara År-
dluk Nungmukalermat atåtama ilau-
tikamisigut (månåkutut akeKångikat-
dlarmat), kujåmukarnivtine sunauvfa
nunaKarfit mardluk tikitagssaraluti-
gik, K’ipingassoK Atangmigdlo. taima-
ne tikisavta ardlånit angut ikivåt ili-
simassortagssarput Hansimik atilik
(Hansimåt). tåuna ilåkuminavigsor-
ssuvok asulo KuianaKalune. tåussuma
tikinåsångilånga kisiåniuna Kavdlu-
nåtorfigalunga, sunauvfagoK Steffen
Mølleriugalap ateringmanga taima
pissarånga. ingerdlatdlaravta uvdlut
Kavsiunersut åmame avKutåne sila a-
julersordlo avdlamut tangmårtaravta
Hansimåp ilisimassortaugame umiat-
sialigssitaramisigut. taimaitdlune ki-
same Nungmut pinaKaugut, uvagut-
dlo ilaussussugut nunamukåuneKar-
pugut Avangnardlernut. sigssamut pi-
gavta majuarfigssavtinut majuarpu-
gut, tåssa angagigaluarma Hans Niel-
seniugalup kinguåvinut Mathæus
Nielsenimut, måna måne K’utdligssa-
ne iliveKarpoK.
sunauvfa korunerssuaK
ila taimane mårauvdlune inuit ig-
tornåssusé. uvdlut ilåne méraKatika
ilagalugit sigssap Kulinguanitdluta ki-
siåne OKarpatdlangmat Kiviarpara. a-
suna orneriardlunga ilagsimigånga
tåssalo påsivdlugo KavdlunårssuaK,
sunauvfa provste Fr. Balle, sunauvfa
angajorKfima OKaluteriarmåne Nung-
me inungortussunga provstivdlo kui-
ssarigånga åmalo Steffen Møllerip a-
terKårigånga, tamåkuninga OKaluteri-
armåne ilagsiartorånga, uvangagssiv-
dlunga Kimarratiginardlugo maj uara-
ma anånama sanianut pivunga, sule
igdlumut isingitsugut åipagssånik ti-
kikamisigut igtoKissunga asuna tuni-
nialermigånga. tigoriatdlaravko påpi-
ara, sunauvfa korunerssuaK (taimane
tåuna aningaussaK angisorssugatdlar-
mat). igtorniåsaKalunga ila igtorung-
naerama Kimåkåtigutdlo, åsitdle mé-
raKatika orneriardlugit unersiupat-
dlagfigåvka.
uvdlut ardlagdlit Nungmérérdluta
avangnamut autdlaravta Manitsumu-
kardluta kujåmukaravta nunaKarfit
mardluk avKusågkavut avangnamut
åma avKUsårKigpavut. sujuline OKau-
tigerigara ilisimassortarput Hansimåt
nunagissånut avKusårutdlugo. nunav-
tinutdlo tikikavta mérauvdlune nuå-
neKaoK méraKatit sungiusimassat ti-
kitdlugit, suna nikatdlunganartugssaK
takorniorninguardliuna. mérauvdlu-
nga taima sivisutigissumik umiartor-
nera téssunga kigdligkatdlarpara.
aulisagaK sunaugaluaK
Kulit ancanigdlit migssåne ukioKar-
dlunga nuånårtorissalerpåka méraKa-
tika autdlartut, .ilame nuånårtunaKi-
gamik taimaitdlungame angajorKåma
akueringmånga Svend Rosingikunut
ilaussugssångorpunga, tåssame ilini-
artitsissoK Nikolaj Rosing måna fol-
ketingime ilaussortaussoK peKatigi-
gavko ingmivtinut KimangneK ajor-
dluinaravta, sunauvfale inunerup ilå
takusuitdliumårdluta. sumut autdlar-
nigssarput taineKarmat, tåssa tJmå-
nagssuarmut, ingagdluta nuånårneru-
lersarpugut aulisarfé Kaningnerung-
mata. Omånagssuarmikångavta auli-
sarfingnårigavfigo anitdlagiaK natår-
naligssungmat anitdlagiårardlo Kéra-
ligssuvdlunilo Kéråraligssungmat, å-
malo tåukunane aulisångikuvta K’o-
ruligssuarmut aulisariartaravta. soru-
name tamåko pissavut tissavdlugit
panertuliaralugit ukiugssamut isu-
mavdlutigssiarissarpavut. aulisagaK
sunaugaluaK tamåt tissavdlugo paner-
sertarparput ukiume Kimatuliving-
mitdlutik mamardluinalersarmata. å-
ma taimanikut Svend Rosing åtåt ti-
kerKåmit nalåne KagssusersortarpoK
AnitdlagiårKame. Kagssusiardlutik
autdlalerångata Kimataorusungnartå-
HEMPEL’S KUTTERMALING - den helt nye alkydmaling, De skal male Deres kutter med - både
indenbords og udenbords over vandlinien.
HEMPEL’S KUTTERMALING tørrer hurtigt, er let at stryge med, har en smuk glans, stor hold-
barhed, strækker langt - og er derfor uhyre økonomisk.
Leveres i 1, 5 og 10 liter emballage i kulørerne, hvid, creme, grå, blå, blåhvid, grøn, rød, teak,sort,
Forlang HEMPEL’S KUTTERMALING næste gang Deres båd skal males.
ngilaK, tåssame pilerisungnerup na-
lånérugtuleravta. mérauvdlune-una „
takussagssat sugaluartutdlunit tungå-
tigut ilaserineKardlune eKiasungneK
ajornartoK. Kagssusiardluta åtånik pi-
ssaKarsimariarångata sule nuånårner-
put angnerulersarpoK, tåssame Kåler-
dluta nerisagavta. ila nuånertåssusia!
— tåukuinaitdle ilauvfigineK ajorpå-
ka åma avdlanut ilaussarpunga, sor-
dlo ukununga: Søren Møllerimut ma-
nitsormiut Kavdlunåmik pissagånut.
åma atausiardlunga Peter Peterseni-
mut ilauvdlunga Taserdlungme eKa-
lungniaKatigåra Manitsup Sermiliata
silatånitumut, Kangerdluarssup ka-
ngerdluarssuata silatånipoK Itermiv- •
fingmik pissagåt tåussuma avangna-
mut igdluatungerå.
taimanikut-una autdlaortunut i-
laussartunga ukiumut piliniartut ila-
galugit piliniaKataussarama ukiugssa-
mut isumavdlutigerusugtaravtigik.
Taserdlungmingånit-una aulisariarfi-
galugo ungasigpatdlårneK ajortoK Ta-
siussamik pissagåt Manitsup kangia-
ne Igdlerfiup atåne kujatåtungikånia-
nitoK sarfarigtorujugssuaK. tåuna u-
galigssungmat aulisariarfigissarpar-
put. ilånikut agsut uernartaraluarpu-
gut, soruname uvagut méraussugut
uernarnerussaraluaKaluta, pingitsaili-
neKardlunile nålagtugssiåinauvdlune
uernaraluaråine iluaKutauneK ajor-
poK. ipugdlunilo singnagtordlune
singnagtut nuånerserugtordlugit una
soriatdlarpoK, uvfa kisime serKorssu-
aK, ugkat suagssuinik mitdluserdlutik
milutdlarpatigut Kangame uvagut e-
Kiatdlak, tåssalo ilagissavut igdlar-
nermit Kitugtissorssuångordlutik, .uva-
ngame Søren Møllerip kinguåvisa i-
lagissarnerat nuånarissarpara, pisi-
nauvdlualernera tikitdlugo ilagiuar-
péka avangnamut autdlarnigssara ti-
kitdlugo.
MalarssuaK
åma mérauvdlunga angumerivdlu-
arpara piniartorssusimagaluartoK u-
torKamut ajåupialersimassoK Mala-
kias Levisen manitsormiut Malarssu-
armik pissagåt. mérauvdlunga pulår-
tarsimavåka igdluatalo ilua sordlo
månåkut sule issigigiga. nuliaKångi-
laK nulérneruvdlune sanåginånguami-
nik Kitornaminut mardlungnut pig-
ssarsiuivoK pulårångamalo inertitigai
takussåinarpåka, KajårKat, saviussat
avdlarpagssuitdlo, upernakut umiar-
ssuit 'tikinigssånut nuisitagssaminik.
uvangalo tupigusutigissåinarpara
Kavdlunåtut OKalugtarnera taimani-
kut månåkutut iliniartitsissoKånguå-
ngitsoK. Malarssuardlo pivdlugo ima
OKalugpalårtoKartoK tusarnårsimava-
ra:
inusugserugtordlunigoK sila kiagte-
rugtortoK umiarssuit tingerdlautåi-
nagdlit tikingmata inuisa ilait mar-
dluk ilagalugit UjuluarKåkut Kulånut
Velafbalanceret
Modan Virginia
fuM flavourad -
man olligevai
mMd. Mand og
mand i mal lem
nydelsens
højdepunkt
VIRGINIA
ROSE
aitsåt tåssa
pujortagagssaK
Virginia-tobak inerifdluarsimassoK
taimåifordle orKamut Kasilissor-
nångitsoK
En moden Virginia-fobak
men alligevel mild
EN HERLIG SHAGTOBAK
20