Atuagagdliutit - 15.02.1962, Blaðsíða 27

auvfarmitdlune inuvigsiorneK
tugto aitsångungmaf ordlutitaK.
atåtaga piniartungmat méraugat-
dlaravta piliniardluta angalassaravta
ilåne asime nagdliutitineKartarpugut.
tamånalo Kavsini'k puigunaitsunik er-
KaimassagssaKarfigivara. månalo mi-
sigisimassama taiméitut ilånik OKa-
lugtutilåsavavse.
ukiå'kut tugtut nalåne ilaKutarit ta-
mavta avdlanigdlo ilaKardluta auva-
riardluta autdlarpugut. KaKeréravta
(nangitaK)
takornartap Kiasungunera pivdlugo
erKarsautailo avdlamut sangutiniar-
dlugit nakorsaK OKarpoK: „KanoK i-
sumaKarpit uvdlut ardlerdlugit uni-
ngåinariaKarnerdluta imalt. ernlnaK
autdlartariaKarnerdluta?“ takornar-
taK OKarpoK: „Kå, susa iseraluarilit
måna issertorfiga ardlalingnik aniv-
figssaKarmat, taimåitOK iluarneruti-
para unuaK måna autdlaruvta, uni-
nganerput iluaKutigisånginavtigo. å-
malo malerssortivut ilungersoriartui-
nåsangmata måssa tigunaviarnata,
agdlagartaKatsiaruvtalo Kinamut a-
putisavdluta, tåssanile nålagaussut
månimiutut ajortigivdluinarput". na-
korsap Kungujulavdlune akivå: „ta-
måkuninga ajorssångilagut nutånik
sanassarumåravta". taimalo OKarame
agdlagartagssat naKiterigkat sakissa-
minit åmupai takornartap misigssor-
dluaréramigit OKarpoK: „Kasusuitdlu-
ta misigssordluaruvta iluanårutigisa-
vavut“. nakorsap ilumornerarpå ila-
gissaminitdlo tatiginerussutut OKarfi-
gå: „uvangåtaoK taima isumaKarpu-
nga“.
angap Katångutigit itersariartorpai
OKalugtutdlugitdlo ingerdlaKatitå-
mingnik. nakorsap såkume puat ang-
marpå Kiutitdlo tiguvdlugit ilatåmik
nujai umilo kivdlorpai parnaerussat-
dlo pårssissuata naså Kagdlersautålo
tigussane tåussumunga atititdlugit. i-
lagissaisalo ilatårtik kussanarsineråi-
narpåt. tåunalo Andreas Volderiuv-
dlune OKarpoK, ininilo takutipå Ka-
ngåtaliap KingorpiånitoK sanianilo
peKusivia aulisagkanik panertunik u-
livkårtoK aussaugatdlarmat kungmit
tigorKagainik, inålo puerKOKångilaK
maugårtunik atdliaicarame. tåssåu-
putdlo ivssuatsiait ivigkatdlo. angav-
dlo erninaK katerssorpai histimingnut
pigssamårtitdlugit. inålo. tupigingår-
påt. ’hlstitigdlo tåssane imertipait,
nangmingnerdlo neriput neKinik Kiv-
dlertussamitunik vinilo ajungineK i-
merdlugo taimalo nakussagtiatdlag-
put navianartorsiornigssamingnut.
ihistitik Kamutinut KilerssorKigpait
Andrearsilo sujulerssortiliutdlugo Ka-
ngåtaliåkut ilungmut autdlarput. sivi-
soKaordlo avKutåt. ilungmutdlo niv-
nigdliartorame histit tåtungajagdlugo
ingerdlåput. angåt suaorpoK: „histit
tåtoKisåput". inuime Kamutinit ki-
ngugdliugamik sujulerssortåtalo su-
aorpai: .navianångilaK, ajorneralo Kå-
ngerérparput". ilungmut nerugtoriar-
torpoK kisiåne åmordluinaK aterteriaK
tikipåt, igailo tamarmik imermik sé-
rigamik KuasaKaoK misigssordluaria-
Karputdlo. ingerdlåmersoramik neru-
tunerssuarmut anitdlåuput Kilåvanut
igånutdlo ungaseKaoK. kisiånile uni-
EM. Z. SVITZER,
Trælasttorretning
Tømmergravsgade 1, Kbh. SV.
Skibsegetræ, fyrretræ, lærk,
bøg m. m.
orpit mångertut umiarssualiorner-
me atugagssat, kanungnerit,
kanungniussat, Kissugssiagssat,
avdlatdlo
tangmårfigssavtinut pivugut tåssalo
nagdliunigssavnut aKagutdlunga. ica-
ngame pisanganånguarse, Kanormita
pissoKåsaKå?
uvalissordlo atåtékut tugtumik a-
Kagortinago suj umuiniaraluåsavdlutik
autdlarput. autdlarmata uvagut isu-
mavdluarnerssuaK kisiat pigilerpar-
put.
ngavigssåungilaK umassuarssungnik
narKa ulivkårame nalunarane ukiume
orKiorfigissaråt.
unigkatdlardlutik Kasuerserput. u-
nigkamik tusålerpåt Kéngulugpalug-
ssuaK, sordlo nunap ilorssuanit Kaer-
sumit suaorpaluk: Kimåssut ånilårdlu-
tik issikuput Andrearsilo Kungujug-
dlune OKarpoK: „iluanårpugut autdla-
jåravta tåssalo. såkutut angmarniar-
paluleKåt". Anna aitsåtdlo OKardlune
OKarpoK: „maligpåtigut Kanordlo iliu-
saugut?" takornartap tugpatdlersar-
dlugo OKarpoK: „erseKinak avssiaKå-
tautisavavut avKutigssaerutdlugit". tå-
ssånga Kangåtap saneråinågut aut-
dlarput. torssussavdlo majuariå ku-
muinaK atulerdlugo sujulerssortåt su-
aorpoK: „una ervngup miligtarfigssua
sianiginiardlugo, nagdleruvsiugdlo ki-
pigisiuk inerssuaK atdleK imerssuar-
mit ulivkårdluaratdlåsaoK". nakorsap
aulaniupå. kiperiarmatdlo imerssuaK
Kapugtorssuvdlune kulerpoK Kangå-
taK aitsåt Kimatåt imilerdlugo. tåuku-
nungale navianarungnaerpoK Kånge-
réramiko. sujulerssortåtalo OKalugtu-
arå tåssane sulissorssuaKaratdlarmat
tåuna imerigåt kugssuarmut Sirika-
mut atassoK.
Kåumalermat naneruaK Kamipåt
angmarnalo tikikamiko silamut alia-
naitsumut anitdlåuput. tåssångalo kup
sikua Kåumatigingnermut KivdlareKi-
ssok issigåt KilagssuaK atdlårKeKissoK
uvdloriarpagssuaKardlunilo. Katsu-
ngassorujugssuvordlo. nakorsap nalu-
naeKutane takuvå unuap KerKalersoK.
Kamutinut igssorariardlutik autdlar-
put sisortututdlo iput kujåmuinaK
kuk tunutdlugo KåKat Kimåpait nar-
ssamut merKOKångitsumut pivdlutik.
Andrearse Poulikut angåtalo akornå-
takuleriatdlariga anåna kågiliagssa-
minik naKitaissoK, naKitarsinardlugo
ujarak satorssuaK assagdluarsimassa-
ne tiguvå naKitagardlo ujarKap Kå-
nut ilivå ujarKap Kåva orssumik ta-
nisinardlugo. taimailerérame kågili-
agssane ivssuatsiånik masagtunik
matorpå. tauva kigdlut Kissugtordlu-
arpai Kanga tåssa Kissugssarsungne
tipiginguarsse!
unugdlune tårsissordlo atåtakut u-
tancigaluardlugit tikingingmata inåi-
nartariaKalerpugut. ila inarusungnå-
ngikaluåssusia: sila Katsungavdlui-
narpoK, taserssuaK erKavtinitoK ma-
nigdluinardlune, uvdlorissatdlo Kuliv-
tine kisigssåungitsut alianaeKutauv-
dluinarput. tupivta erKå Kanga mau-
gånguarsse. — kisame inarpugut.
itilerpunga sordlume tuvikut agtu-
aneKardlunga, tåssalo inuaKerpalung-
mik tusålerdlunga. pitdligteKalunga
avåmut Kiviarpunga, sunarssunersor-
dlo såvne takulerdlugo. issika uitdlua-
riarmata pileriatdlanga tugtup Ki-
merdlugssua najungassortalik tunora-
sårnermit KaKualugtuinaK såvnut ili-
simagamiko å, Kangame eKiatdlak!
patdluinardlunga alutorssaKalunga
tunuiailerpunga, aitsåtdlo påsilerdlu-
go sunauvfa angajuma Kilanårnermit
itersarsimagånga, nagdliutilerérKuv-
dlunga. erKumalåginartunga anånama
nut ingipoK unuame angalassagke i-
lisimavdluaramiuk. ilisimagamiugdlo
akornutigssat inugdlitdlo nigordluå-
savdlugit.
taima ingerdlåput inuit nerssutitdlo
erKigsisimatitdlugit. unuaK ingerdlåi-
narput autdlainiardlo atauseK nåpi-
kaluarpåt sulilo apereriångitsoK Kå-
ngerdlugo. nakorsavdle nåpitamik i-
ssikua årdlerigå unuamutdlo unigkat-
dlarumagaluardlune, kisiåne OKångi-
laK arnartartik ersilersikumanago ki-
ngumutdlo KinertåinarpoK. akunerit-
dlo Kavsit ingerdlåput sunguamik
malugissaKaratik nikatdlungilardle. i-
limasungneralo uniungilaK. kinguni-
ngua takulerpai Kernertunguit kingu-
nermingne apussup nalågut ersseriar-
tortut. såkutut avKutåt nanerérsima-
våt maligdlugitdlo. ilanilo OKarfigai:
„ingerdlanerput ilasinåungilarput?"
måssame avKutigssarput sivisoKaoK".
Kanilårtumik OKalugpoK måssa ukut-
sine aulaKissoK.
Andrease Kimugsiussissugame su-
kagaluarnerarpoK, Kiviariarmatdlo
nakorsap issåinarminik kingumut å-
sserarpå tåussumalo navérnertik na-
lujungnaerpå anorerssuartutdlo suka-
tigalutik autdlaKaut histit merKorssue
tikordlutik Kingarssuilo tarpaKalutik.
Poulikut anganilo kingumut Kiviara-
mik nalujungnaerpåt sukassariaKar-
nertik, pingitsussårdlutigdlo autdlai-
sitik piarérsarpait. nakorsap Kimugsi-
ussissoK aperå: „orpiusimåput tarra-
jugtut sujunivtine". OKarfigissåta tai-
måikasugå, erninardlo såmiup tungå-
nut sanguvdlune.
malingnigtut sordlo amuarait. er-
ninaK sujornangeriartordlugit orping-
nut pulåmåunigssånut. inuilo kisineK
sapingilait iluåtdlagteKåtdlo kuIi-
naungmata merseringinamikigdlo or-
pit angusinaugunikik iluaKutigisa-
Kaut sorssugtutut akiunigssamingnut
tOKujumanerupume tigussaunigssa-
mingnit.
pilerpåtigut unuaoKingmat siningnia-
ratdlamuvdluta.
aKaguane iteravta sunauna taima
nuånertigissoK, seKinarigssuaK tupeK
Kåumarsimagame, kialårssuaK. itera-
ma tuniorartileriatdlarama å, alutor-
nåssusé. KaKinivtine nagsatagssaKar-
simagaluaKaluta åma mamartortugag-
ssamininguavtinik nagsataKarsimavu-
gut, amalo tunissutisiama ilagåt u-
nuaungmat atåtåkut angissortarisima-
ssåta pamiagdlua, umatåta pua issai-
tusartarpavut Asiap kangiane Ke-
Kertat atautsimut Japanimik taine-
Kartartut, imaKalo atuarfingme atu-
artarnivsigut tusartarpase nunåt Ka-
noK itunersoK imaKalo avdlanik tu-
sartaraluarpuse avdlanik, kisiåne ku-
larnångilaK mérKat tåukua nangming-
neK OKalugtuåinik tusarsimångitsuse.
mérKat Japanime ungasigsorsstingit-
sukut nunalerutinik, tåssa geografi-
bogimi'k, sanasimåput, tåssa imåipoK,
Japanime mérKat nunap åssigingit-
sortainit pissut nunamingnut tunga-
ssunik agdlagtardlutik tamåkulo ka-
titerdlugit atuagångortisimavdlugit.
Saito Eikop 14-inik ukiugdlip OKa-
lugtuå tusalåriartigo, KuleKutaKarpor-
dlo:x
KaKorterKassunut
nautitsivingme sulineK
uvdlut ilåne KaKorterKassunik naut-
sivingme suleKatauvunga. sujugdler-
mik narssaut sordlakuiarparput ajag-
ssautaussarssuarnik hestimit nerssu-
ssuarmitdlunit uniarneKartumit, a-
joraluartumigdle nangmineK nerssu-
ssuauteKångilagut hestiuteKaratalunit,
taimåitumik atorniartariaKartarpugut
sordlo sanilivtinut. tamatumungale
taorsiutdlugO' aniga atorniarfivtine
uvdloK atauseK sulinartarpoK.
uvdlut ilåne ane OKarpoK: uvdlu-
mikut ivdlit heste sujornatigut inger-
dlatisavat. taima OKarmat agsorssuaK
ånilårpunga, sujornatigume hestemik
agtuingisåinarnikugama. Kanorme i-
liorumårnerpunga tukitdlarpanga kit-
dlarpangalunit? ånilångaKaunga, ki-
siånile suliagssineKartarneK sungiusi-
mavara suliaringitsornigsså ånilånga-
gissardlugo, taimåitumik taimailiorni-
ardlunga isummarpunga.
heste sujornatigut tiguvdlugo, isu-
maKarpoK, heste ingerdlatisavdlugo
ivigarssuaK (bambus) ikiortigalugo.
tåuna hestip sordluisigut akimut pu-
tugtitauvoK. taimåitulerneKångikuni-
me narssautikut ingerdlatitdlune ag-
sut sanimut sangOKåtårtåsagaluarpoK.
miserratiginiångilara narssautikut
autdlarKårama ersingitdluinångina-
ma, Kujanartumigdle heste sumik isu-
matånguaKarane sujumut ingerdlaru-
ssårpoK, taimågdlåme misarpalugka-
me. (KaKorterKassut narssautine tasi-
ngortartune nautineKartaramik). he-
sterssuaK sordlume tungivnut issigiu-
åinartoK, kisiniartututdlo itardlune
nivdlerniardlune kigussuane erssersi-
lo, tåssalo uvagut niviarsiarKat piu-
mavdluartagkavut. anåna kavfiliorér-
mat sanilivut tupit mardluk kavfiso-
riartorKUvagut. tamåssa igdlarpalår-
ssuaK, angutit unuaungmat piniarni-
lerssårnerånut akuniliutaraoK.
taimane inuvigsiordlunga itemera
puiungisåinarpara agdlåt tugdlusimå-
rutigalugo erKarsautigissarsimavdlu-
go, mérKat amerdlanerit taimatut mi-
sigissaKarneK ajortut uvanga taima-
tut misigissaKartarsimagama. ah
kångagit. pisoriarnerit tamaisa Kug-
toraisa nukigssue tinussutarput, kisa-
lo Kardlulerångat Kiviapilorångavko
sordlume Kungasera kigtoråsassoK.
taimaitdlunime hestip ingerdlanine
sukaitdlineruvå, tåimailingmatdlo ane
tunungmut Kiviarpara, Kiviaravne
Kungujugpånga OKarfigalungalo: ersi-
sångilatit endgsivdluåinarniarit. o-
hesfe ivigartorussårtoK.
Kausile iluaKutåungitdlat, tåssame he-
stip isserssue takugångavkit ersiler-
tarama. sule ingerdlatitdlunga aKutå
iperatdlatsiaravko malugåra agssåka
aitdlersorujugssuit. anip heste Ki-
magsarKigpå sukanerussumigdlo i-
ngerdlarKilerdluta, imeK serpartar-
poK, aKutdlo isorpiåtigut tiguminiar-
ssarivara heste Kimaumisimarusung-
nermit, tunuvnile anipalårssuan ig-
dlarpalugtOK tusåvara. kisiånile — i-
sumaga maligdlugo igdlautigissaria-
Kångikaluarpånga.
-kn-

Et nyt
smagfuldt
ydre ■
samme smagfulde
indre!
kussanavtngmlk pOrtugaK nutåmlk
— lluanltoK Kangatut ila mamatcl
ilingnut Kimasårtlglt —
atago misiliguk „Succes“.
angisfiK tungujortumik pållk, tu-
ngusungnitdluångitsoK .. 2 kr.
mlkissOK tungujortumik pfllik, tu-
ngusungnitdluångltsoK .. 1 kr.
mikissoK augpalugtumik pfllik, i-
mulik .................. 1 kr.
„Succes" nutåK Kå tunissutigåk, a-
ngisdt, mikissut agsut tugdlQtlkit.
autdlartutdlo taima ilimasungnanga
Sibiriamit Kimåssut
japanimiuaraK oKalugtuartoK
27