Atuagagdliutit - 14.02.1963, Blaðsíða 7

raaKaississariaKalisavavut, Narssame
Manitsumilo kisalo 1964-ime Sisimiu-
ne åipåguanilo Påmiune. taimåitumik
sulivfeKarfingne tåukunane KGH-p
sulivfigssuautine ingerdlatinåsaguni-
ingmingnutdlo akilersinauniåsag-
Pata akit tungaisigut ingerdlatitsini-
ne Nungme akiussutut ilisitariaKali-
savå.
nunaKarfingnisaoK sulivfigssuaKar-
mssune avdlane taimaisiartorumår-
P°k, tåssame sulivfigssuarne tamåku-
nane ingmingnut akilersinåusagpata
aulisagarpagssuit pissariaKartuartug-
ssauput. tåssa åssersutitigut tamåku-
nuna erssemigsumik takuvarput su-
ivfigssuaj-tigut ineriartortitsineK Ka-
atdlit-inunanilo inutigssarsiornerup
5neriartusagune avKutigissariaitagåta
j.SUmaminik akit akigssarsiatdlo Kag-
ariartornigssåt kingunerissugssaugå.
tamatumane pingårnerpåK tåssa
to.kusavd.lugo ukiut måko angusi-
magivut ineriartornerup tungåti-
gut sujuariautigssånguit tamar-
åluinarmik nålagkersuinerme ko-
ook isumaKarnermit pinatik kisiå-
ne oningaussarsiornerup KanoK i-
ssusianit pingitsailineKartutut av-
dlångortalersimassut.
imana isumaKalerputit KuleKutamit
lrnagupatdlålersunga. aperiumasso-
?at sinauvoK aperKutit erirartorneKar-
. tamåkorpagssuit sukut nunanut
niuverfigeKatigingnut EFTA-mutdlo
a assuteKarnersut. tåssa imåipoK a-
01 K_utit tamåko tamarmik Kalåtdlit-
unåta silarssuarmiunik niuvernikut
„u,eKateKarnigssåne tungaviussug-
sauput, tåssa pissutigalugo sulivfig-
^aangortugssat tamarmik silarssuar-
j,e J;arnarme niuvernerme peKatauv-
utik niorKutigssiortugssaungmata.
unarne tamåko tåssåuput sulivfig-
“uartåriumågkavta peKatauvdlutik
'oriajteKarfigilerumågait.
auva aperKutaulersoK unauvoK su-
|v igssuaicarfigssat nutågssat tamåko
a nukigtutigiumårnersut silarssuar-
e tamarme niuvernikut Kångerniu-
ermut akuliusinauvdlutik. månåkor-
n!aK: nukeKardluartutut misigisimavu-
<=u • malugisimavarput udvalgit piler-
isimassavut awKutigalugit, pigssarsiat
vguarneKartalerneratigut niorKutig-
"•loitut iluaKutigsséinik åmalo suli-
'i akkordertalerneratigut avdlati-
j=u lo sulissartut iluaKutigssiorneKar-
eratigut såkugssaKalersimassugut
uiarnaitdlisitdlugo kalåtdlit pesa-
aorusulernigssåt suleKataunialiving-
■ gssatdlo mingnerungitsumigdlo su-
sule ineriartornigssåt Kular-
uaitdlisisimavdlugo.
inutigssarsiornerup tungåtigut
aima tungavilisimaneK pissutau-
kalåtdlit sujunigssaK Kulara-
uk ornigsinaulersimangmåssuk i-
uaaKalo isumavdluaKalutik. tåssa-
kalåtdlit månåkorpiaK ineriar-
°rtineKarput avdlane takuneitar-
simångisåinartumik.
kåfVanrJa U9peråra kalåtdlit sapingi-
ukiut nutåt piumassåinut naler-
2 l™p3°rsåsavdlutik åmalo ukiut 10—
. 25-tdlunit ingerdlaneråne Kalåt-
ni ~™nSne su^vfit angnerussut a-
rait laK!ssut tigumilerérsimajumå-
. taimatutdlo inutigssarsiornerup
tungå issigalugo.
aperKutaussordle unauginarpoK av-
lui tamåna atuinarneKarstnaunersoK
^gdleKångitdluinartumik kalåtdlinui-
dfo1118*^01^ kikunutdle tamanut sor-
nunane niuverfigeKatigingne i-
aussussunut Kalåtdlit-nunåt ilua-
kiyn11?r^gssångortitåusagaluarpat u-
a uuguåinarnik upalungatineKar-
s‘mavdlune.
m ,Vanga misiarnanga OKåsaunga tE
nj,,uma tungåtigut angnertumik i
naikfSSUteKartunga — nauk nalf
Kutit UardlUg° uvanSåungitsoK apei
au/' au^aianSivfiginialivingnigssår
aiangissujumårtoK. taimåikaluai
e mardluk itikuarumavåka.
tåssalo sujugdlermik kalåtdlit
miartitaunerup tungåtigut uki
3] ornartorsiorfiussut angorugtors
uiavait taiméitumigdlo KanoK
ugatigissumik piumavfigineKars
naunerat sule kigdleKardlune. i
Pagssånigdlo Kalåtdlit -nunåne s
jivfigssuartigut ingerdlatsineK s
e nutåjoKingmat, tåssame pile
ajuvdlune taimalo Kajangna
uiune mianernardlunilo taimåit
igdlo sule pisinaussaK tamåt p
issariaKardlune. tåssame tåu!
mardluk åma atausiuput.
ne tungavigaiUgit OKåsagÉ
ineriartrta(.1'laKarpOK: sulivfigssuartig
riarto t0rtltsinerme inuit KanoK in
narmrS1?lat.lginerat aperKutaujuÉ
to,, , ^atåtdlinutdlo tamånåtaoK
ssnp^arP0K:’ 1:6583 imåipoK sulivfi
Partigut ingerdlatitsinerme kåls
ngprH ,na ngmj nS neK angnerpåmik
snmo at81ssusaSPata. taimåitumik
an!m a/tUarpunga tamåko tamarm
r:a ,KU una tunulerigåt tåssalo in
sulrrtltfnerme ingerdlatsineK sl
månfierulersineKarsinaunersoK- t
diero,Kularnarmat aperKutit na
diersnv-artt°rnigSSamik amal° na
titan .aartusavdiune periarfigssaKa
måputSSSamik aperKutit sarKumer:
aperKutit taimåitut sule sarKumiu-
neitartuarsinåuput, tåssame sunalunit
nunarpagssuit akornåne aulajangivfi-
gineKartugssaK teknikikutdlo ineriar-
torneK nålagkersuinerme åssigingitsu-
mik isumaKartut amerdlanerussut su-
leKatigingneratigut nåmagsiniarne-
KartarpoK. tamåkua tungåtigut tunga-
vigpiaussut erKarsautigalugit EFTA-p
imalunit Fællesmarkedip tungånut å-
ssigingissuteKångilaK.
tamatumunga ilångutdlugo nagga-
siutdlugo OKartariaKarpunga isuma-
Katigingningniarnerme nåmagtumik
pissariaKartumigdlo pikorissuseKaråi-
ne pissariaKalersitdlugo kalåtdlit ing-
mikut kigsautigissait tusarneKartineK
ajornarnaviångitsut Kularingikiga.
EFTA erKarsautigalugo tamåna ajor-
nångivigsoK takorérnikuvarput åmalo
isumaKarpunga niuverfigeKatigit isu-
magalugit eKaitdlisalårneK ajornarna-
viångitsoK.
åssersutitut grækerit ingmikut issi-
gineKardlutik ilaussortångorniarnerå-
ne OKatdlinerit taisinauvåka misig-
ssordluarsimagavkime. grækerit nu-
nåt erninardluinaK iluaKutausinau-
ssunik tamanik pisinautitaulerpoK
nunavdle nangmineK peKatigigfing-
mut tapersersutigssai erKarsautigalu-
git ukiune 12—22-t anguvdlugit utar-
KiumaneKardlutik. Kalåtdlit-nunåt i-
sumagalugo ukiut tåukunånga sivisu-
nerussut pissariaKångilavut.
OKarumassoKardluarsinauvoK tamå-
na avdlaussoK grækerime nunåt nu-
nauvoK nangminerssortoK Kalåtdlit-
nunåtdle taimaigane. taima aperiu-
masinaussunut uparuarumavara nu-
nat niuverfigeKatigit iluåne OKausiu-
ssartoK „aktiv regionalpolitik" isu-
maKartordlo nunanut avdlanut tu-
ngassumik ingerdlatsineK erKaimav-
dlugo peKatigit iluåne nuna«armat
sule amerdlanertut ineriartorsimå-
ngitsunik. taimatut isumap ingerdlå-
neKartarnerane isumat ardlaKarput
grækerit nunåt pivdlugo OKatdliner-
me sarKumiuneKarsimassunut åssi-
ngussorujugssuit.
kisalo niuverfigeKatigit nunane i-
neriartortitagssane suliniarfisa ildt
Kalåtdlit-nunånit ungasingitsuarar-
ssuarmipoK, tåssalo Keuertat franskit
pigissait New Foundlandip kujatingu-
anitut St. Pierre et Miquelon. Kexer-
tane tåukunane måna aulisarneK mo-
derniussumik årKigssunenartoK inger-
dlåneKalerpoK måna Kalåtdlit-nunå-
ne ingerdlatavtinut %anigtuararssuar-
mik — angnertunerutsiåinardlune. u-
vagut KGH-me sulissussugut måna
påsinialerparput tasamane sussona-
lernersoK Kularnångilardlo påsissa-
Kariaruvta ATUAGAGDLIUTIT-igut
Uångutanarumårtugut.
agdlagara una naggaserumagaluar-
para ima:
isumaKarpunga kalåtdlit pingit-
sussårdlutik aliasutigissåssåginar-
tariaKaråt Danmarkip nunanut
niuverfigeKatigingnut KanoK pi-
nigsså taima sivisutigissumik ku-
larnaitdlisineKarsinåungingmat,
tåssame kalåtdlit inoKatigit periar-
figssarsisineKåinarsimåput naler-
KutungorsarneKarnigssamut tå-
ssångåinavigssuaK pakasagaussu-
tut akuliuneKarnigssaraluaming-
nut taorsiutdlugo.
tauvale isumaKatigingniuteKarne-
rit kingumut ingerdlaterKingneKalisa-
galuarpata påsissariaKarumårparput
aulajanginiarnigssane danskit nerssu-
tauteKarnikut naussorigsainikutdlo i-
nutigssarsiutigissåt sagdliutitagssau-
jumårmat Kalåtdlit-nunåne aulisar-
nermtngarnit. taimatut ersserKigtigi-
ssumik OKarneK soruname tamatuma
tungåtigut oKausiusinaussut kiser-
mårtaringilåt nalunginavtigo Kalåt-
dlit-nunåta ajunginerpåmik pineicar-
nigsså nålagkersuissut tamarmik nå-
lagkersuissunilo Kutdlersaussut ta-
marmik ipingårteKigåt, taimåitumigdlo
pisinaussaK tamåkerdlugo keuiok i-
liorniarumårdlutik kalåtdlit soKutigi-
ssait Karssupmarnavérsårniåsavdlu-
git.
Knudeløse
fiskenet
Tekstil industriinstituttet i Lodz
i Polen har fundet frem til en
metode, hvorved man kan pro-
ducere fiskenet uden knuder.
Nettene fremstilles på strikke-
maskiner.
De nye net har været prøvet
af det maritime fiskeinstitut i
Gdynia, og de har vist sig at
være langt mere effektive end de
normale. De fiskere, som benyt-
ter sig af den knudeløse nettype,
kan sejle 15—20 procent stærke-
re end ved brugen af net med
knuder.
Japanime aulisarnikut periautsit nutåt
nipit åssigingitsut ugsagsårutigalugit

OMA
MARGARINE
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
åmåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K.
pissarmerussumik aulisartalernigssaK anguniardlugo norKai-
ssutigineKalersoK kilisautit atungikaluardlugit aulisagkat
umiarssuarnut pumperneKartalernigssåt.
japanimiut nerissarivdluartuvait aulisagkatt ukiune Kuline kingugdlerne
japanimiut neKitornerulersimagaluardlutik sule taimåitoK aulisagångersoru-
jugssuvdlutik, tamånalo angnerussumik pissutaussut ilagåt aulisarneK Japa-
nime inutigssarsiutit pingårnerssariuarmåssuk.
taimaingmat japanimiut ukatarivdluarsimavåt Kanigtume ungasiliardlutigdlo
aulisartarnermingne periauserissamik åma aulisagkanik ujardlertarnermut
tångassut pitsångorsaivfigineKarnigssåt.
aulisagkat nalunaerfigeKati-
gigtarnerat.
aulisagkat nipiliortitsissarput ing-
mingnut nalunaerfigeKatigingniarå-
ngamik imalunit isumapitdlersimårå-
ngamik nuånårångamigdlunit, åmale
aulajangersimassunik KaerKussissuti-
nik mianerssorKussutinigdlunit kaler-
risåruteKartarput. soruname åma ni-
peKarpoK aulisagkat iluarissåinik nuå-
naringisåinigdlo, pingårtumigdlo ilua-
risimårtarpåt nipe aulisagkat åssigi-
ssamik nerinermingne pilersitagåt.
arferit amikutdlo arfineK-pingasu-
nik talissagdlit nuånarivdluinartarpåt
savimerngit imånut sorrupatidlangne-
rat, aulisagkatdle ilaisa nuånarissait
tåssa Kordlorpaluk puaussarpalugdlo.
mjsigssuinerme påsissat tamåko
atorneKartarput aulisagkat Kalu-
nut isåtiniardlugit ugsagsårdlugit
pissaKardluautaussaKalutigdlo.
imane akornusersutit.
taimale nipit atordlugit aulisagkanik
ugsagsåriniarneK ama ajornaKuteKar-
poK, tåssa imåne avdlat umåssuseKar-
fiane påsineKarsimavoK imaK ingnåt-
dlagiaKalersineicarångat aulisagkat or-
nigartaråt. umiarssup Kanigtuatigut
pugtassuleriardlugo tåussuma erKå
ingnåtdlagiaKalersineKartarpoK auli-
sagkatdlo tåssunga katerssukångata
ajornaKuteKångitsumik KalorneKarsi-
naussardlutik.
periauseK avdla atorneKartartoK tå-
ssa kilisautinik ingnåtdlagiaKalersitsi-
neK, kilisautit akugtungitsunik sarfa-
mut avKusårtitaKåtårdlugit. kilisautit
20 migssåine sarfamut avKusårtineKa-
rångata aulisagkat paitsivérutarput
kilisautitdlo Kaluinut isålersardlutik.
kilisangnerinarme aulisagkat sujuner-
me ingerdlassut 25 pct-é KaluneKar-
tarput, kilisautitdle ingnåtdlagissamut
avKusårtitaråine pissat amerdleriar-
tarput mardloriautingajangmik, tåssa
aulisagkat sujunerfingmitut 43 pct.
anguvdlugo KaluneKarsinaussardlutik.
aulisagkanut neKitartutit.
kilisautit sarfamut avKusårtineKar-
tartut ingmikut Kajangnaitdlisagau-
ssarput, radiukut auuneuardlutik iti-
ssusiat avdlångutsailiorneKartardlune
aulisagaKarfingmiginartitdlugit, kili-
sautitdlo talissait 30 m-tut takitigi-
ssut, ualortait 6 m-itut takitigissut
kaligutaitdlo 220 m-itut takitigissut
misiligtautigalugit pissauautigineKar-
dluart.arsimåput.
åmåtaordle syrit åssigingitsut ako-
rutigssatdlo avdlat iluaKutigalugi't au-
lisagkanut kågtunut neKitartutigalu-
git pissaKautigineKardluartarsimåput.
periautsit tamåko erKartorneKartut
måna Japanime misiligtainikut pitså-
ngorsaivfiginiarneKarput periausigssa-
nigdlo nutånik navssårniartoKardlune
pissarlnerussumik pissaKamavdluar-
fiussumigdlo aulisartalernigssaK a-
nguniardlugo.
Japanime nålagkersuissut aulisarni-
kut rådiat iliniarfit angnerussut pe-
Katigalugit ilisimatutut aulisarnikut
misigssuisitsisimavoK, aulisarnerme
periautsit nutåt misilingneKardlutik
iluagtineKartarsimavdlutik, japani-
miut mikingitsumik tugdlusimårutigi-
ssånik.
nipinik ugsagsårnenartut.
aulisagkat inugtutdle malugissu-
teKardlutigdlo tusåsinåussuseKar-
put, tivkit nipitdlunit iluarissait
atordlugit ugsagtineKarsinauvdlu-
tik. påsissaK tamåna iluaKutsiut-
dlugo aulisarnerme periausigssa-
mik dKåtårissoKarsimavoK måna
atornøKarsinaulerérsimassumik.
aulisarnikut rådip tungånit ukiut
Kulit ingerdlaneråne misigssugari-
neKarsimavoK KanoK iliordlune au-
lisagkat pissarineKarsinaussut ni-
pit aulisagkat nangmingneK piler-
sitagait atordlugit. taimatut misig-
ssuinerme såkutigineKarpoK mikro-
fone imånut ningitagaK pugtassu-
mik autdlakåtitsissutitalik.
mikrofone gummimik KagdligauvoK
tigussardlugit nipit aulisagkat aula-
nermikut avdlåkutdlo pilersitagait,
tåukulo ingerdlatineKartarput autdla-
kåtitsissutip antenne avautigalugit så-
kortusaivfingmut nunamltumut, nipit
tåuko ivsulingnere såkortussusilo ing-
mikut påsisimangnigtunit misigssor-
neKartardlutik aulisagkanut ugsagså-
rutitut issuarneKarnigssåt isumaga-
lugo.
taimatut nipe iluaKutigalugo auli-
sartarnerup åssigå imiussissutip ator-
nera, nipit hniussat uterdlugit atorne-
Kartardlutik imap iluåne såkortusaiv-
fikut aulisagkat Kalunut ugsagsårniar-
dlugit, nipitdlo atorneKartartut Ka-
taitsuararssuput inungnit tusåneKar-
sinaunatigdlunit.
nipit tamalåt åssigingitsut.
imap milumassue sordlo arferit år-
dluarssuitdlo nipimik pilersitsissarput
torKussåmikut sordlungmikutdlo re-
jetdle nipimik pilersitsissardlutik nag-
ssussatik ingmingnut tagiutdlugit. uit-
dlut nipaitsusorinaraluartut nipeua-
lersitsissarputaoK ipumeriassårånga-
mik imalunit Kalerussatik avdlanut
tagiukångamikik. amikut Kulinik ta-
lissagdlit tingmissartutut siikasuliatut
tingigalugtualersutut nipatdlutik aut-
dlariassårtarput akeravigssuatik ami-
kut arfineK-pingasunik talissagdlit
aggersut tusarångamikik. kanåsut
åma sulugssugutitik aulaterujordlugit
nipiliortitsissarput.
påsineKarsimavoK aulisagkat nipi-
liortitsissarnerat unuame såkortune-
rulersartoK uvdluneranit Kuleriåumik
nipitunerulerdlune. åmåtaordle auli-
sagkat nipiliortitsissarnerat ukiup Ka-
noK ilinera ilårdlugo avdlångorartu-
VOK.
aulisagkat nipiliortitsissarnerat Ka-
taitsuararssuvoK, ilåtigut inungnit tu-
såneKarsinaunane. nipe inup angusi-
nausså ivsulingneKarpoK sekuntimut
200-nit 3500-nut, amikutdle arfineK-
pingasunik talissagdlit nipåt Katai-
ngårame sekuntimut 80.000-inik iv-
sulingneKarpoK.
torpagssuit åma nipinik pilersitsissar-
mata. åmåtaoK umiarssuit sarpisa kå-
vingnere nipinik Kataitsuararssuarnik
pilersitsissarput, aulisagkat ilaisa ni-
pinik pilersitagåinut pårdlautenrajå-
nartunik.
kisalo nipit mikrofonimik imånut
ningitamik tiguneKartartut åma påsi-
ssutausinåuput sarfanik sarfatdlo så-
kortussusinikj tamånalo radarikut er-
ssertarpoK aularKajugtutut itdlune.
taimatutaoK radare atorneKartarpoK
aulisagkat sumlssusinik ujardliutiga-
lugo takutitsissardlunilo kilisautit iti-
ssusigssartik erKordlugo ningisimane-
rånik.
pumperdlugit aulisartarneK.
åmåtaordle japanimiut aulisartaler-
simåput aulisagkat pumperdlugit Kag-
dlordlugit. pumpe taimåitoK motori-
mik ingerdlassuvoK talartissartaKar-
dlune gummiussumik takisumik, ta-
lartissåkut tåssuna aulisagkat kilisåu-
mut KagdlorneKartardlutik. suvdlulik
aulisagkanik pumperdlune piniutigi-
neKartartOK 20 cm-itut nerututigaoK
14 meterinigdlo takissuseKardlune,
aulisagkat atitunginerussut ajornaute-
Kångitsumik tåssuna pumpemeKarsi-
naussardlutik.
aulisartut alapernaisersimaKat
kilisautit atxlngikaluardlugit k a-
noK iliordlugit aulisagkat pumpi-
nardlugit piniarneKarsinaunersut,
månalo atorsinaussunik mardlung-
nik periauseKartoKalersimavoK,
sordlo Kutdlit ingnåtdlagissamik
avKUsårivdlutik Kuarsårtitsissartut
atordlugit, åmale såkutit imap ilå-
nik aulisaganarfiussumik nigdlor-
titsissartut atordlugit, imaK nig-
dlartineKarångat aulisagkat arri-
nerussumik ingerdlalersarsimaga-
mik.
kilisautit sarfamut
avKUsårtitdlugit.
ingnåtdlagiaK iluaKutigalugo auli-
sartarneK ukiune kingugdlerne ator-
neKardlualersimavoK nunane sujumu-
kardluarsimassune. Tokiome universi-
tetip aulisarnermut ingmikortortaKar-
Danmarkime måkarma
niorKutigineKarnerpaussoK...1
7