Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 14.02.1963, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 14.02.1963, Blaðsíða 5
fiussume taimatut akiléKataussaria- Kartartut — uvagutdlo ersarsautiga- luta tåssa aulisartut sulissartutdlo av- dlatut ajornartumik akit mikinerune- ratigut akigssarsiatdlo mikinerunera- |‘gut matusseKataussariaKartarput nå- agauvfingmit ikiutåinarnik inussa- naKåsångikunik — tåssa tamåna si- arssuarme nunat akornåne isumaKa- igissutausimassut aj ornartmglkångå- ssuk. tamatumåtaoK saniatigut niorKutig- ssanik pisissartut åma nangmingneK akiussut pivdlugit OKausigssaKaKatau- Jumassarput. OKariarta sordlo græke- nt nunanut aulisagkat tarajugkat kg- jjiut 2 krunilersitarpavut. tauva græ- eiit nålagauvfiata akimut tåssunga Uangutdlug0 akilerårutitut 50 øre ilå- nsukumalerpassuk pisissugssat kg- ™ut 2,50 krunilertalisavåt. taimailiv- une sårugdliutivut tarajugkat græ- eiU nunane nangminerme pineKar- sinaussunut nalerKiutdlugit pisissug- ssanut akisuvatdlålisåput (grætkerime nunane angnertungåtsiartorssuarmik . auhsarneKarpoK) — imalunit USA- mi; pisiarisinaussåinut kukukuarita- nut New Zealandimitdlunit savat ne- Kamut nalerKiutdlugit, niorKutigssåme auko kingugdlit mardluk uvdluvtine sarugdliup tarajugkap pisiarineKar- arneranut navianartorsiortitsissut angnerssarait. taimåikaluartordle rækeniandimut tunissartagkavut tu- luainarniaruvtigik imaKa avdlatut ajornartumik akikitdlissariaKalisava- u , tåssalo avdlatut onautigalugo aaaipoK niorKutigssiortuvta aulisartut u issartutdio aningaussaK pigssar- 'agssåt naingnerulisaoK — tåssa mu- amik avdlamik tarajugkanik sårug- ougserusugtumik sujumuingikuvta. , H,anauvordl° ajornakusortoK, tåssa v lumikut aulisagkanik tarajugkanik neriumas{naussut kigdlilerujugssuå- ngorsimangmata. ^ tauvale nunaKarpat avdlanik imaKj a agauvfiup aningaussagssaileKine- anik pissuteKartumik niorKutigssanit Pisianssartagkaminik akileråruteKar- 1 siuåinarumassunik, tauva nioricutig- Sa. nunane tamane åssigingmik akit- °aiart;dfåput. silarssuarme taimatu' r aleriardlune pissoioartåinarsima- ok. ^ tauva inungnik silatorssuarnil arKumersoKartarpoK oKalugtunik tai- a ut akitsoriartortitsmarunik isuma- angitdluinartoK, taimailigångatdk umaKatigitdlautigalutik nunat av- amiut -niorKusiéinut pisiarissartag- mmgnut akilerårutit atcvrungnaersi- ^rPait migdlivdlugitdlunit. taimailiv- une nunat akornåne niuverneK a- miF ri'|lteKang*nerU^ersarp0K: taimåitu- s 0 akomuteKåinginerussumik niu- rncualersoK OKartalersardlutil ri rihandel“). ukiut 100-rpiait matu a sujornagut Europame taimatut pi ZuSimaVOK'.. akilerårutit nunatdl« at niorKusiåinik erKtisserKussina a merterKutit atorungnaerserarne lamatuma kingorna kiingumu vaiangorneKarpoK akilerårutitdlo a orneKarKderdlutik tamånalo -nåmagi dl, rtngamik0 avdIatut sule iliortar 11 . nunat avdlamiut niorKusiais: nagissamingine nioricusiorneK akor usmgmiåsangmåssuk. ukiut ingerdla rane tamåna ima sualugtigilersima uardlune agdlåt ukiune måkunam w-TOUgssat nunanut avdlanut erKu rat v aidu*: akileråruserneKartarne sirr, Lj,®umu^ 0K'lisameKartariaKaler EFta'u Une'- *;a*malut suliniarneri ta1 kut åmalo Fællesmarkedimil PSKartartukut anguniarneKarput. ginUr°P-aP ^itåne tamarme atugkati vok lnUneK KaOfnriartuåginavigsima ner jSU^v^ssaKarn^arneK ajornångi Kaaf er}ariu^nai~POK, niorKUtigssiornei far-ariartorsimav°K, akigssarsiat Kag ma<1T1t0rdlutik niorKutigssianigdlo ta dliLt^b- Pis*urrlassut amerdliartuinar nai 1 ’ tamane sulisi ilinSSUt i}^niarsimassnt ilame ilåtigu tia-laaaKån9ikaluartutdlunU amigau n:™eKalersi'rnavdlutik. taimåitumil atn J1laKalersirn°-voK sulisinaussu snil■ UarneKarnigssåt, tåssa imåipo: np S'SUgssars',ar^neKars^nanssut ator wasavdlutik iluanåruteKarfiuner lausinaussume, tåssalo sulivfigssuar naia9auvfingmit tapersersorneko tnssame nålagauvfingmit ta Karti rsorneKartariaKarput iluanårute lugo UnerPaus^naun9inertik pissutiga anmgaussat tungaisigut artungortarnerit erKumitsu suiarummaitdiutigdJo. uva jW?ariarta’ Ukiut 'tai«aiv d^nk UAe,r'inik Kavdlunåtut avdlatut taineKartartut; akiøUSSUt’ suliagssaKardl Li. !^iarigsårfiuvdlutik tai^U!d° akigigsårfiuvdlut a maitut pissutåuput (imali aimåmerat pissutauvoK) nu JunertaKalersimassunik s v -r åssigingiLsut akor rnl^r gl?gneK akingmisårti siarirfariaKartOK; tairnalo sul ssu‘nuKarsinaussut isumat ssumik migssititigaunigssåt. taimatut navsuiaineK an a-rsinaugaluarpoK lmaKale uauvoK sanimut sangmissumik titartagkat tåssa fællesmarkedimut ilaussortat ukussut: Vesttyskland, Frankrig, Italien, Belgien, Holland, Luxemburg kisalo tåukununga agtumåssuteKarfoK Grækenland. Kernertut tåssa Europame niuveKatigit avdlaf artineK mardlungnik taineKartartut, nailisardlugo EFTA, ukussut: England, Dan- mark, Sverige, Norge, Portugal, Svejts åma Østrig. ngaussarsiornerup tungåniit issigine- Kardlune KanoK KujaruneKartigisima- neranut. sorunalume tamatumungå- taoK inålagkersuinerup tungåtigut isu- mat åmalo atautsimornerulemigssa- mik sujunertaKardlune suliniarner- mut pissutautineKartut akerdlilersui- nigssaugaluamut pissutiginiarneKarsi- naussunit angnerujugssusimåput. -nålagkersuinerup tuingånit issigalu- go autdlarKåumut .nangånartoKartine- KarsimagaluarpoK. tamåna ersser- dluarsimavoK nunat arfinigdlit sania- tigut avdlat arfineK-mardluk atautsi- mortugssatut pilersineKarma'ta, tåssa Fællesmarkedip saniatigut EFTA pi- lersineKarmat. kingugdlit tåuko inga- ssagpatdlåmik kigdlérutitsinigssaK piumassaringilåt nunatdlo penatauler- sut nangminérsinautinerujugssuvdlu- git. erKaimaneKåsaoK Kalåtdlit-nunåt EFTAp iluane ingmikut årKigssussi- vigineKarsimassoK. uvagut kingusing- nerussukut aitsåt ilångusimavugut pi- sinautitauneratdlo angnertungåtsiaKi- ssut pissutauvdlutik landsrådip kig- sauteKarnera maligdlugo Kalåtdlit- nunåt ingmikut åridgssussivigineKar- simavoK. landsrådip kigsautigisimavå — ajornångigpat — taimatut ingmi- korutekarnigssaK Fællesmarkedimut ama atorneKåsassoK, tåssale aperKu- taussut ilagisimavåt ilumut ajo-rnåsé- nginersoK taimatut ingmikut issigine- KarnigssaK. OKartoKartarnikuvoK taimatut ingmikoruteKarnigssaK ajornåsa- ssok. kisiåne uvanga taima isuma- Kångilanga, kisiåne itamatuma ag- ssortussutigi-nigsså unigtikatdlåi- narsinauvarput. ‘ akerdlianigdle iluaKutausinauvoK sule påsiniåsav- dlugo nunat niuverfigeKatigit isu- maKatiginiarneKarnerat nanger- KigtariaKalisagaluarpat tairnalo Danmark ilaussortångortariaKali- sagaluarpat ilumut kigsautigissa- riaKalerumårnerigput Kalåtdlit- nunåta ingmikut issigineKarnigsså, taiméisagpatdlo sutigut. aperKut tåuna akisinaujumavdlugo apererKårsinauvugut sordlo imåitu- mik: nunanut niuverfigeKatigingnut ilaussorténgoraluaruvta aningaussar- siornikut sordlo KanoK kinguneKåsa- galuarpa? itamåna pivdlugo soruname nautsorssuingåtsiarsimavugut. kalåt- dlit niorKusiaisa nunane niuverfigeKa- tigingnut ilaussune akitsuserneKar- dlutik akileråruserneKartarnerat ka- titdlune V2 mili. kr. migssiliorpait, nunatdlo arfineK-mardluk erKarsauti- galugit åma taimatungajak a-ngissuse- KåsaoK. kalåtdlit sårugdliutait tara- jugka-t Grækenlandime niuverfigeKa- tigit (Fællesmarkedip) niorKutigssanut nunanit avdlanit pisiarissagkamingnut akitsutigititagåt atordlugo akitsuser- neKartalisagaluarunik tauva akitsu- tigssåta krunit 11 miil. angungajag- dluinarsimåsagaluarpait. tauvale er- Karsaut una erKumilåraluartoK åsser- sutigiguvtigo, tåssalo, Danmarkimia- tagoK nunanut niuverfigeKatigingnut ilångusimassoK Kalåtdlit-nunåtdle ilå- ngugane tairnalo kalåtdlit niorKUsiait Danmarkimut erKuneKartugssat ing- mikut akitsuteKartineKalisavdlutik tauva niuverfigeKatigit akitsuitigissar- tagait atordlugit tunissagssiavta akiat pisissugssanut katitdlune 1 mili. kr. sivnerdluardlugit akitsu/teKartalisaga- luarpoK. kisiåne tamåna imaisiatdlåinardlune pissugssåungilaK sulilo ungaseKalune. aperKutdle avdla OKatdlisigineKarsi- massoK tåssauvoK spaniamiut taraju- tait månamut aulisagkanik ta-rajorte- rinivtine atortagkavut ingmikut akit- suserneKartalerumårnersut Danmark Kalåtdlit-nunåtdlo niuverfigeKati- gingnut ilaussortångusagaluarpata. tamåna ilimanartorujugssuvoK. tai- mailisagaluarpat taratsut pisiarissar- tagagssavta akitsutåinait kruninik 1 milliuninik naleKåsagaluarput. tai- mailivdlune takuneKarsinauvo« aper- Kutit aningaussarsiornermut tu-ngå- ssuteKartut ardlaKartut, tåssalo ilau- ssortångusagaluaruvtalunit imalunit avatåniginåsagaluaruvta aporfigissa- rumågkavut. uvangale isumanarpunga atautsimut issigalugit angnertussutsimikut åssi- giginangajagtut. apernutitdle ajornar- torsiornarnerssarisavåt aperKut lands- rådimit eruartorneKarérsoK ingmikut issigineKarnigssåk, pingårtumik tama- tuma tunulerissai apernutit aningau- ssarsiornerup ineriartorneranut tu- ngassut, tåssa imdipoK, kalåtdlit ukiu- ne tugdlerne 10—20-ne aningaussar- siornerup tungåtigut Kanok ingerdla- nigssånik apernutinut tungassut. kalåtdlit ingmikut årKigssussivigi- neKarnigssånik isumat pivdlugit oKåi- narsinauvunga ilisimavdluarivut ilu- mut pissutigssaKartut. tamatumane tungaviussut landsrådimit isumaKa- tauvfigineKarput inatsissartunitdlo a- kuerssissutigineKarérsimavdlutik tai- måitumigdlo ardlånit kimitdlunit ingerdlåneKardlutigdlo nålagkersorne- KartariaKardlutik. Kanordlu-nit ilior- dlune årKigssussinerit issornartorsior- neKarsinaussarput, inuitdlo tamåkuni- nga ingerdlatitsissugssat ilisimavåt taimatut issoringningniutausinaussut ingminermingnut tungatineKarsinau- ssartut. kisiåne tåssa tamåna isuma- nerdlutigivatdlårtariaKångilaK issor- nartorsiorneKåinarneruvme årKigssu- ssinerit pissariaerutitmeK ajorpai. Kalåtdlit-nunånut tungassumik ing- mikut årKigssussinerit taineKardluar- slnåuput nalerKUtungorsainernik ki- siåne soruname KangarssuaK periaut- sisut kisermåussiniardlune inger- dlatsiniarnermik tunuleKartutut påsi- neKåsanatik. Kalåtdlit-nunåne inutig- ssarsiutit tungåtigut kalåtdlinut na- lerKUtungorsainernik måne Dan- markime nunanilo avdlane ilisimane- Kartutut sualugtigissunik takussag- ssaKångilaK. tamånalume pissutauvoK Kalåtdlit-nunåne nangminerssordlu- tik inutigssarsiuteKartut akornåne i- ma sukatigissumik ineriartorneKarsi- maneranut, åmalo lagpitsusimåsaugut takusinausimångikuvtigo malugissa- riaKaKissumik pissortat tungånit i- ngerdlatausimagaluartut ardlaligpag- ssuartigut nangminerssortunit tigune- Kariartorsimassut. nålagkersuineruvdle tungånit tag- pitdlisitausimångikåine maluginiarta- riaKarpoK ineriartorneK pineKartOK sule ingerdlavdluarnerusinaugaluar- dlune akornutigssarpagssuaKartOK, sordlo taiginarsinauvavut Kavdlunåt ikigpatdlårtut sule Kalåtdlit-nunånut nunagssikumavdlutik kigsauteKartar- mata imalunit Kalåtdlit-nunåta suju- nigsså erKarsautigalugo kalåtdlit ili- niartitdlugitdlo sungiusarniåsagåine imaisiatdlåinardlugo anguneKarsinåu- ngingmat, iliniartitaunerme tamåna tåssauvoK Kalåtdlit-nunåta pingår- nerpåmik sujunigssåne tu-ngavigine- KartugssaK. kalåtdlit ukiunik namag- tunik pivfigssaKartisigit ukiunut nu- tånut ikukiartornigssånut, tauva ku- laringilarse ikioKatigingnikut ineriar- tulerumårtut. ineriartornerme åma arrigissagssåungeréKaoK. ineriartornerdle kikutdlunit av- dlatut isumagdlit -nalunartumigdlo sujunertaKardlutik pilersitarineK ajorpåt kalatdlitdlo ineriartorsi- manerat kalåtdlit nangmingneK pissutsit atorneKarsimassut avdlå- ngortitaunigssånik piumassaKarsi- manerata kingunerå, kisalo kalåt- dlit nangmingneK ineriartusavdlu- tik ukiunutdlo nutånut ikukiartu- savdlutik pisinausimanerånik so- runalume Kalåtdlit-nunåta ine- riartortiniarneKalernerata måne Danmarkime kalåtdlitdlo nang- (Kiip. tugdlerme nangisaoK). auko tåuko quianartut sisamaujuma- tut Plyds &.C0. - Plyds &Co.- tut uv- dlut tamaisa foskatortarit. - ivsingi- gagssat Foskaperqingnardlufnarput! Her er det sjove firkløver Plyds&.Co. Gør som Plyds & Co. - spis Foska hver dag - guld værd for sundheden! VI SKA’ FOSKA fineste nøddenstede havregryn Ewald Steensen Ekkolod, Asdic og radiotelefoner HJØRRING ESBJERG Parallelvej 41 Borgerg. 49 KØBENHAVN Nørrebrogade GGc DANMARK Baslod og basdic baslod tuniuneKarsinauvoK ugtuivfigssar- pagssualerdlugo, angatdlatinutdle mikissu- nut nalinglnaunerussoK tåssauvoK 0- 80, 80-160, 160-240 favnit tauvalo 0-120, 100-220, 200-320 favnit baslod tuniuneKarsinauvoK nalinglnaussu- mik ekkolodsvingerilerdlugo imalunit SIM- RAD-BASDIC-ilerdlugo. basdic tåssauvoK asdic-svingere aulaslnaussoK baslodimut ivertineKartartoK angatdlatine KaleKångit- sune Kalilingnilo. basdicime svingere tamanut satineKarsl- nauvoK, tigumivialo tamatigut Klngornerlt sangmivlånut sangmissardlune. svingere KutdlarneKarslnauvdlunilo åpar- neKarslnauvoK taima angatdlatit avdlat sarptsa kåvigtullornere atåuneKarslnauv- dlutik. baslod såkortussutsinut tamanut atorne- Karslnaussungordlugo tuniuneKarsinauvoK. baslod type 512-1 åma 2 nalinginaussumlk 10X8 em-imik Klssungnlk torKavllingnik svingerlllk kr. 6960,— imajuitsumik koblingimut inllik kingorar- tigssaligdlo baslod Imåitunik pisatallk: basdic, 90 cm-inik takissusilik angatdlat. KaleKångitsunut .................. kr. 9390, basdic 190 ama 22-30 fodslnut Kalilingnut ................... kr. 9750,— fodslnut 600 cm tikitdl. angat- diat Kalilingnut ................. kr. 10950,— (baslod hvidlinieKångilaK) (påpiaramut panertulnarmut ag- dlagsinauvoK) „BASEN“tåssauvoK norgemlut angmagssag- ssuarniarneråne not-bådinik sujulerssui- ssok, BASLODilo tåssauneruvoK angutlp tåussuma angatdlatånut nautsorssQssamik sanåK. talmåltumik Imermlt pitarneKarsl- naujungnaivlgdlugo angatdlatinut xaleKå- ngltsunut nautsorssQssamik sananeKarsi- mavoK. akit taineKartut plssariaKartlneKåsagpat ikussuinigssamik akilerfirutaujungnartu- nigdlo ilaKångitdlat, danskitdie sutdlivlnut akigssaiautåungitsumik tuniuneKarsinauv- dlutik. akit tamarmik septemberip autdlarKautå- ntt 1962-ime atortulerslneKåsåput. avdlå- nguteKartltsineK pislnauvoK. atautslkut akilerdlugit akilinerme ilångau- tlnik (rabat) ilaKångltsunik. atortOK aserusagaluarpat akeKångitsumlk iluarsaiumåussut: ukioK 1 rQjorit aserusa- galuarpat akeKångitsumlk iluarsaiumåu- ssut: ukiOK agfå. SIMRAD lodit tamarmik ajornaitsumik taorserneKaratarsinångordlugit sanåuput. pilertortumik pitsaussumigdlo suliarineKar- sinåuput. HAR FULSTÆNDIG VANDTÆT KABINET: Leveres med mange måleområder, men mest almindeligt er for små både: 0- 80, 80-160, 160-240 favne og 0-120, 100-220, 200-320 favne Basloddet leveres med almindelig ekkolod- svinger, eller med SIMRAD-BASDIC. Basdicen er den bevægelige asdic-svinger, som kobles til basloddet i såvel åbne både som i både med dæk. Svingeren på bas- dicen kan stilles i alle retninger og vink- ler, og håndtaget peger altid i stråleret- ningen. Svingeren kan hæves og sænkes, således at man kan komme under propelvandet fra andre både. Basloddet leveres for direkte tilslutning til alle aktuelle spændinger. Baslod type 512-1 og 2 m/alm. 10X8 cm svinger 1 „træsko" .. kr. 6960,— incl. vandtæt koblingsboks og reservedele Baslod monteret med: Basdic, 90 cm lang, for åbne både ...................... kr. 9390,— Basdic, 190 cm lang, for åbne både og 22-30 fods m/dæk .... kr. 9750,— Basdic, op til 600 cm lang for dæksbåde .................... kr. 10950,— (Baslod er uden hvldlinte) (Basiod skriver kun på tørt papir) „BASEN" er den mand som leder not-bå- dene til fisken i det norske sildefiskeri, og BASLODDET er egentlig lavet til denne mands båd. Derfor er det fremstillet fuld- stændig vandtæt til brug specielt i åbne både. Alle priser er eksklusive montage og evt. told, men frit leveret på danske værfter. Prisansættelserne er pr. 1-9-1962. Ret til ændringer forbeholdes. Netto kontant. Garanti på apparat: l år. Garanti på rør: ’/» år. Alle SIMRAD lod er opbygget i enheder, som let kan udskiftes. (Hurtig og effektiv service). SIMONSEN RADIO A/S . OSLO 5

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.